Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Yrkesinspektionen i Stockholm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/4294
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/5K5aGSX0IqEyl4wQOF8iF3
Omfång
186,2 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
Arkivbeskrivning för Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt
1 juli 1890-2000

1. Myndighetens organisation och arbetsuppgifter

Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt var en regional myndighet med ansvar för tillsynen inom arbetsmiljöområdet. I samband med utfärdandet av yrkesfarelagen 1889 tillsattes tre yrkesinspektörer, vilka var och en inom sitt distrikt (Norra, Västra respektive Södra) skulle övervaka lagens efterlevnad.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1890 och Stockholm blev huvudort för det norra distriktet som förutom Stockholms län omfattade Södermanlands län, Uppsala län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.

År 1895 och 1901 ändrades distriktsindelningen till fem respektive åtta distrikt med var sin yrkesinspektör och 1901-1912 omfattade Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt Stockholms län, Uppsala län och Gotlands län. 1913, 1939 och 1974 skedde vidare förändringar i distriktindelningen. Från och med 1974 omfattade Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt endast Stockholms län. Enligt regeringsbeslut fick myndigheten från och med den 1 juli 1995 samma omfattning som 1901, d.v.s. omfatta Stockholms län, Uppsala län och Gotlands län. År 2001 slogs Yrkesinspektionen ihop med Arbetarskyddsstyrelsen och bildade en myndighet – Arbetsmiljöverket, där Arbetsmiljöinspektionens tio distrikt motsvarar Yrkesinspektionens distrikt, men här bildar enheter som samlats under en avdelning.

Yrkesinspektionen leddes av en tillsynsdirektör som var tillsatt av regeringen. Det fanns även en yrkesinsektionsnämnd utsedd av Arbetarskyddsstyrelsen, där tillsynsdirektören var ordförande.


Tillsyn av arbetsmiljön skedde vanligtvis genom inspektion. Om arbetsgivaren inte uppfyllde sina skyldigheter kunde Yrkesinspektionen rikta krav emot denne.

Vid myndighetens upphörande 2000 hade Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt drygt 90 anställda. Yrkesinspektörerna var uppdelade på tillsynsenheter, vilka leddes av biträdande tillsynsdirektörer. Enheterna hade olika inriktning mot bl.a. tillverkningsindustri och byggverksamhet, vård och omsorg, tjänstesektorn och offentlig förvaltning, systemtillsyn och psykosociala frågor.

Myndigheten förvarade, förutom sitt eget arkiv, även de handlingar som övertogs från Uppsala län och Kalmar län i samband med organisationsförändringen 1995. Från Gotland övertogs endast handlingar i arbetsställeakterna fr.o.m. 1986. Resterande handlingar överfördes till Växjö distrikt.

Arkivet för Uppsala distrikt övertogs i sin helhet och skulle, med undantag för nedan nämnda handlingslag enligt RA-MS 1995:48, hållas åtskilt från Stockholmsdistriktets eget arkiv. Arkivet levererades under hösten 2004 till Uppsala landsarkiv. Arbetsställeakter från Uppsala län och Gotlands län för de senaste tio åren, ej avslutade ärenden samt personalakter för dem som beretts tjänst i det nya distriktet införlivades med Stockholmsdistriktets efter arkiv enligt RA-MS 1995:48.


2. Författningar som styrde verksamheten

Förordning (1988:730) med instruktion för Arbetskyddsverket
Arbetsmiljölagen med arbetsmiljöförordning (1977:1160)
Arbetstidslagen (1982:673)
Arkivförordning(1991:446)
Arkivlagen(1990:782)
Förordningen(1985:835) om kemiska produkter
Förvaltningslagen(1986:223)
Personuppgiftsförordning(1998:1191)
Personuppgiftslagen(1998:204)
Sekretesslagen(1980:100)
Tobakslagen(1993:581)
Tryckfrihetsförordningen(1949:105)
Verksförordning(1995:1322)


3. Sekretessregler

De vanligaste sekretesshindren vid prövning för att lämna ut allmänna handlingar förvarande inom distriktet återfinns i :

• 4 kap 1 § sekretesslagen
• 7 kap 8 § sekretesslagen
• 8 kap 2 § sekretesslagen
• 5 kap 1 § sekretesslagen
• 5 § sekretessförordningen

Vid sekretessprövning kunde dock även andra sekretessparagrafer vara tillämpliga.


4. Sambandet mellan myndighetens uppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag

Från myndighetens tidigare perioder finns endast ett fåtal handlingar bevarade då det mesta är utgallrat. Från år 1995 stoppades den omfattande gallringen bland myndighetens handlingar i och med att Riksarkivet utfärdade RA-MS 1995:54, föreskrifter och beslut om gallring hos Yrkesinspektionen, där gallring blev ett undantag snarare än regel.

Arbetsställeakterna finns i arkivförteckningen upptagna i serierna under D 2, Handlingar rörande arbetsställen. I dessa akter finns den inspekterande verksamheten dokumenterad i form av arkivkopior av utgående skrivelser samt inkommande skrivelser i original. Som exempel på utgående skrivelser kan nämnas inspektionsmeddelanden, inspektionsprotokoll, påminnselser, förelägganden, förbud, dispenser för minderåriga och tillstånd för tryckprovning. De sorterades i arbetsställenummerordning länsvis och däri i diarienummerordning. Akterna kan innehålla sekretessbelagda uppgifter (se punkt 3 ovan). Anteckning om sekretess anges på handlingen, men saknas i diariet.

År 1986-2001 registrerades handlingarna i arbetsställebundna ärenden i det digitalt förvarade verksamhetssystemet SARA. Övriga registrerade ärenden diariefördes i Paralogs ärendehanteringssystem, PÄR. De är arkiverade i diarenummerordning årsvis enligt en diarie- och dossiéplan och finns i akrivförteckningen upptagna i serie F 1, Handlingar ordnade efter dossiéplan.

I personalakter förvaras endast kopior av handlingar. Original arkiveras vid huvudkontoret.

Ej avslutade ärenden skulle vid myndighetens upphörande år 2000 enligt RA-MS 2001:13 överföras till Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen i Stockholm. Ärenden rörande arbetsställen avslutade 2001 ingår dock i Yrkesinspektionens arkiv då SARA (Samordnat arbetsställeregister vid Arbetarskyddsverket) övergick i SARA 2 (Samordnat arbetsställeregister vid Arbetsmiljöverket) först år 2002. Därefter styrs inte längre sorteringsordningen av arbetsställenummer som tidigare utan ärendena ordnas i nummerserie efter diarienummer.


5. Diarieföring och övriga sökingångar till arkivet

Gamla manuella arbetsställediarier finns i form av Skandex-kort och Living-Cards (Mary-kort). Korten är sorterade efter kommun och näringsgren enligt SCB:s förteckning 1977:9, SNI 1969. Se serier under D i arkivförteckningen.

Yrkesinspektionen hade den sista tiden två parallella datorbaserade diarieföringssystem. Arbetsställebundna ärenden diariefördes i SARA (Samordnat arbetsställeregister vid Arbetarskyddsverket), se serie D 15. Ej arbetsställebundna ärenden diariefördes i A-aktsdiariet dvs. PÄR, se serie C1C.


6. Omfång och förvaring

Yrkesinspektionens i Stockholms distrikt arkiv spänner över åren 1890-2001 och omfattar ca 200 hyllmeter. Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv i december 2013.


7. ADB-register

ISA (informationssystemet för arbetsskador)
SARA (samordnat arbetsställeregister för Arbetsmiljöverket)


8. Gallringsföreskrifter

• Riksarkivets gallringsbeslut nr 942
• Riksarkivets gallringsbeslut nr 895
• Riksarkivets gallringsbeslut 1985:32
• Riksarkivets gallringsbeslut 1985:50
• Riksarkivets gallringsbeslut 1986:50
• Riksarkivets gallringsbeslut 1998:1 (ändrad 2000:2)
• RA-MS 1994:54
• RA-MS 1995:37
• Riksarkivets gallringsbeslut 1986-09-15
• Riksarkivets gallringsbeslut 1993-06-16
• Riksarkivets gallringsbeslut 1995-08-21
• Riksarkivets gallringsbeslut 1996-04-02
• Riksarkivets gallringsbeslut 1999-06-15


9. Arkivansvar

Vid myndighetens upphörande år 2000 övertogs arkivet av Arbetsmiljöverket, distriktet i Stockholm som därmed övertog ansvaret för att vårda, bevara och tillhandahålla handlingarna. Arkivansvarig var, fram till övertagandet, kanslichef, sedan biträdande tillsynsdirektör. För den dagliga skötseln av arkivet ansvarade den administrativa enheten.
Allmän anmärkningYrkesinspektionen i Stockholms distrikt

Kontroll

Skapad2015-05-11 12:27:57
Senast ändrad2015-05-28 10:46:06