Organisation: Farsta församling bildades 1957 då Enskede församling delades i Enskede, Farsta och Skarpnäcks församlingar. Farsta församling är en evangelisk-luthersk kyrka och var en lokal myndighet inom Enskede kontrakt i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastoratsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har från 1991-07-01 ansvaret för kyrkobokföringen.
Kyrkofullmäktige har varit församlingens högsta beslutande organ och fastställt budget, skattesatser samt godkänt boksluten. Kyrkorådet har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut. I organisationen har också funnits olika utskott som haft en förberedande roll av ärenden till kyrkorådet. Vid större ombyggnader har byggnadskommittéer bildats som arbetat på uppdrag av kyrkorådet.
Historik: 1654 delades dåvarande Södermalms församling i Maria och Katarina – och Katarina delades i sin tur 1913 då Brännkyrka blev till som församling. År 1931 avskildes Enskede församling ur Brännkyrka. Den 1957-01-01 avstod Brännkyrka och Enskede församlingar områden till te nya församlingar, nämligen Farsta, Skarpnäck och Vantör. Då fick Farsta församling 38 309 överförda församlingsbor. Invånarantalet nådde sin höjdpunkt 1964 med över 64 000.
En butikslokal på Pepparvägen 9 och Gubbängsvägen 81 blev pastorsexpedition och träffpunkt. Snart fanns det tio små lokaler inom olika stadsdelar där söndagsskola och ungdomsverksamhet kunde drivas. Kyrkofullmäktige valdes 1956. På nyårsdagen 1957 hölls den första högmässogudstjänsten i Farsta församling i Gubbängsskolans aula där Enskede församling sedan 1949 firat högmässa varje söndag. Under de första åren firades också gudstjänster i församlingssalarna på Pepparvägen 9 och Brevvägen 8. För dop, vigslar konfirmandläsningar, syföreningar och andra aktiviteter fanns lokaler på Gubbängsvägen 81 och Torögatan 41. Konfirmation firades i Sofia kyrka och Allhelgonakyrkan på Söder. I september 1958 fick stadsdelen en församlingssal och en filial till pastorsexpeditionen på Kilsgatan 21. Farsta församlings egen kyrka, Söderledskyrkan, invigdes 3:e advent 1960.Arkitekter var Bengt Lindross och Hans Borgström. 1969-02-01 invigdes kolumbariet i Söderledskyrkans undervåning på Lingvägen 149. Arkitekt var Bengt Lindroos som tillsammans med Hans Borgström ritad kyrkan. Nischerna är byggda i kalksten och brons. Det finns plats för närmare 6000 urnor.
Stora sköndalskyrkan invigdes år 1929 och ägdes fram till 19994-10-16 av Stiftelsen Stora Sköndal. Sedan 1994-10-17 ägs Stora Sköndals kyrka av Kyrkostiftelsen Sköndal för vilken Farsta församling och Stiftelsen Stora Sköndal är huvudmän. Församlingshemmet vid Stora Sköndals kyrka invigdes år 1993 och ägdes av Farsta församling. Arkitekt var S-O Larsson, som övrigt var elev till kyrkans arkitekt Hakon Ahlberg.
Farstastrandkyrkan invigdes 1997-08-31. Arkitekt var Göran Jansson. Farstastrandkyrkan är en ombyggd butikslokal vilket ägdes av AB Svenska bostäder och hyrs av Farsta församling. Farstastrandskyrkans kyrkklocka stod klar i november 1999. Vidare har Farsta församling en kyrksal, S:t Mikaelssalen, i Fagersjö under tiden 1962-1994.
Beskrivningar av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess): I kyrkoarkivet finns bl.a. följande handlingar: - Församlingsliggare. - Dopböcker. - Konfirmationsböcker. - Lysnings- och vigselböcker. - Död- och begravningsböcker. - Kyrkorådets protokoll. - Gravböcker. - Kartor och ritningar.
Avvikelser: Åren 1965-1972 var församlingen, på grund av den stora folkmängden, indelad i två kyrkobokföringsdistrikt avseende inflyttningslängder, utflyttningslängder, födelse- och dopböcker, äktenskapsböcker, död- och begravningsböcker samt konfirmationsböcker. Det s.k. Centrumdistriktet bestod av församlingens södra delar.
Sökingångar till arkivet: - Arkivförteckning.
Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagorna till ministerialböckerna. Denna serie är endast inventerad och kommer att ordnas och slutförtecknas senare.
Folk- och kyrkobokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 22:1-2. Vilket innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för serien eller den volym det gäller.
Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv 2006 och 2007.
Omarbetad och kompletterad av arkivarie Antoinette Ekberg, Stockholms stadsarkiv 2021-04-09
Volymerna 1-50 består av det 1967 aktuella församlingsregistret på avtryckskort lagda i bokstavsordning. Registret innehåller även information från tiden före 1957 och avlidna personer.
Volymerna 51-69 består av det 1991-06-30 aktuella församlingsregistret på paviler lagda i personnummerordning.
Från år 1978 även innehållande H II b (handlingar angående äktenskaplig börd), åren 1969-1982 även H II c (anhållan om släktnamn och namnändring) samt från 1969 även H II d (meddelanden angående svenskt medborgarskap). Gallrad t o m 1978 (volym 1-10) enligt RA-MS 1997:65. För kvarvarande handlingar se volym 23.
Serien gallrad enligt SFS 1948:46 t.o.m. 1961 samt enligt RA-MS 1997:65 t.o.m. 1978. Från 1978 arkiverad under H I d (Handlingar angående komplettering av personakt och flyttningsbetyg).
Serien gallrad enligt SFS 1948:46 t.o.m. 1961 samt enligt RA-MS 1997:65 t.o.m. 1968. Åren 1969-1982 arkiverade under H I d (komplettering av personakter).
Fr.o.m. 1993 är antalet bilagor mycket begränsad då från denna tidpunkt flertalet handlingar till protokollen återfinns i serie K III b, för förteckning över dessa se serie G IV.
Revisionsberättelser för åren 1963, 1973-1974, 1983-1985, 1987-1988, 1990-1993 och 1995 samt budget för åren 1957-1992 återfinns endast i serie K II a. Revisionsprotokoll för åren 1984 samt budget för år 1993 saknas.