Älvsborgs lösen är en skatt som betalades för att Sverige skulle kunna återköpa Älvsborgs fästning från Danmark. Extraskatten togs ut under flera år men har namn efter det år då skatten beslutades. Älvsborgs lösen 1571 är den i Sverige äldsta bevarade skattelängden baserad på hushållen. Till skillnad från den vanliga vid jordeboksmantalet bundna räntan skulle alla befolkningsgrupper vara med och betala. Avkortning (befrielse) skulle ske för sådana som inte klarade av att betala. Detta bedömdes av uppbörds- kommissarierna. Skatten skulle utgå i silver och pen- ningar samt utgöra tiondelen av det värde till vilket undersåtarnas lösöre och boskapsinnehav kunde uppskattas. Taxeringen förrättades efter socken eller gäll vanligen av kyrkoherden samt tolv eller sex män, i allmänhet utsedda på häradstingen.
Tullväsendet har gett kronan inkomster under århundraden. Förutom de centrala tullräkenskaperna finns också lokala räkenskaper. År 1636 reorganiserades tullväsendet, en generaltullförvaltare (från 1685 benämnd överdirektör) tillsattes med myndighet över både tullväsendet och seglationen. Överinseendet över tullväsendet utövades till en början av rikskanslern Axel Oxenstierna och senare av Kammar- och Kommerskollegierna. Åren 1726-1765, 1777-1782 och 1802-1812 var tullarna utarrenderade till s k Generaltullarrende- societeter. Perioderna däremellan och fram t o m 1824 (utom åren 1772-1776 då Kammarkollegium hade ansvaret) fungerade ett antal Generaltulldirektioner som överstyrelse. Hela tiden utövades den centrala tull- förvaltningen av två generaltullkontor, ett för Landtullen och ett för Sjötullen med var sin överdirektör. 1825 inrättades Kungliga Generaltullstyrelsen som ämbetsverk.
RÄKENSKAPER MM EFTER 1630 (i allmänhet reviderade räkenskaper) . Omkring 1630 tillkom länsstyrelserna (förordningarna år 1624, 1628 och 1631 samt landshövdingeinstruktionen år 1635) Samtidigt förändrades redovisningen av kronans inkomster och utgifter, länsräkenskaperna uppkom i och med att en huvudbok och verifikationer omfattande hela länet infördes. . Landsboken utgör en sammanställning och redovisning av inkomster och utgifter. Verifikationerna består av kvittenser avseende inkomster och utgifter samt olika slag av längder. Dessa sistnämnda är böteslängder (sakören), tiondelängder avkortningslängder samt bevillnings- eller kontributionslängder, t ex för allmän kontribution, lön- och betalnings avgiften (infördes 1719 som avbetalning av statsskulden efter Stora nordiska kriget) samt slottsbyggningshjälpen (infördes 1727 och avsåg medel till åter uppbyggnaden av Stockholms slott efter slottsbranden 1697). Från 1800-talet finns särskilda inkomst- och fastighetstaxeringslängder bland fögderiernas verifikationer. Mantalslängderna ingick ursprungligen bland verifikationerna, men dessa bröts på 1960-talets ut till en egen serie (t o m 1820). Jordeböcker och kopieböcker (avskrifter av kungliga brev) bildade egna serier från början. SVAR har på mikrokort endast en mindre del av länsräkenskaperna. För fullständiga upplysningar hänvisas till Riksarkivets forskarexpedition. Länsräkenskaper: se även Landskapshandlingar S04604-S04607. Härnösands län avser Medelpad, Ångermanland, och Jämtland.
Landskapshandlingarna utgörs av fogdarnas räkenskaper för tiden 1530-talet - 1630-talet. Ett fögderi omfattade 2-4 härad, ibland förenade med en gård eller ett slott. Räkenskaperna uppgjordes i kammaren i Stockholm på grundval av fogdens räkenskaper och verifikationer (bilagor): jordebok (kallas "årlig ränta"). tiondelängd, avkortningslängder saköreslängd, kungl brev och kvittenser. Årliga räntan redovisar alla skattlagda hemman, utjordar mm (härads- och socken- vis) och ger uppgifter om både skattenatur (skatte, krono, frälse) och mantal (hela, halva, osv) och den ränta i peng- ar och naturapersedlar varje hemman skulle betala; i allmänhet finns också uppgift om brukarens namn. Landskapshandlingarna finns mikrofilmade och är tillgängliga via biblioteken på rullfilm. Endast en mindre del av dessa rullfilmer har konverterats och överförts till mikrokort.
Kvarntullen infördes på riksdagen 1625. För handkvarnarna i hemmen tillämpades ett system med självdeklaration, vilket dock medförde skatteflykt. För att råda bot mot detta förbjöds handkvarnar vid riksdagen i Stockholm 1627. Undantag gjordes för präster och bönder, som under år 1628 skulle få behålla handkvarnarna mot att de betalade en viss avgift för varje hushållsmedlem över 12 år. Året därpå förlängdes detta medgivande "på behagelig tid". Genom beslut vid 1635 års riksdag uppfördes kvarntullsmantalspenningarna bland de ordinarie utlagorna. Den nedre åldersgränsen höjdes senare flera gånger senast vid riksdagen 1856/58 till 18 år. Vissa kategorier var befriade: Fattiga och sjuka, adeln och dess tjänare, professorerna vid universiteten (från 1693) studerande vid universitet, gymnasier och skolor, krigsfolket (krigsbefälet, ryttare, soldater och båtsmän). Mantalslängderna gjordes upp sockenvis. För varje gård antecknades normalt brukarens namn, medan övriga familjemedlemmar enbart noterades med siffror i ett kolumnsystem. Vanligen fanns kolumner för man, hustru, son/måg, dotter sonhustru, dräng, piga och inhyses, men variationerna var många. Från 1765 stadgades, att även de som inte betalade mantalspengar skulle upptagas i längden. Detta skedde till en början ganska summariskt och först en bit in på 1800-talet blir uppgifterna mera fullständiga. . Mantalslängderna finns i viss utsträckning mikrofilmade, före 1750 i princip varje år, därefter vart femte år t o m 1860. SVAR har på mikrokort endast en mindre del av mantalslängderna. För fullständiga upplysningar hänvisas till Riksarkivets forskarexpedition. * Livgedinget: 1651-1655 Karl-Gustafs underhållsländer: Gripsholm och Eskilstuna län med Vadstena och Bråborgs slotts gods samt Östkinds härad. * Livgedinget: 1677-1689 Drottningholms och Svartsjö län innehåller huvudsakligen mantals- och kvarntullslängder. I Västerbotten kan även Lappmarker ingå. Kinds härad saknas åren 1726, 1733- 1738,1740-1743. Marks härad Marks härad saknas åren 1726, 1733-1743 . Förkortningar: Vbtn = Västerbottens län Härj = Härjedalen Ång = Ångermanland Häls = Hälsingland Mdpd = Medelpad Vbtn = Västerbotten Jmtl = Jämtland Vbtn lappm = Västerbottens lappmarker Gästr = Gästrikland Öbtn = Österbotten
Angående Närke-Värmlands (Örebro) läns omfattning m.m. Närke bildade på 1630-talet (t.o.m.1638) tillsammans med Värmland ett ståhållardöme. Mantals- eller andra längder finnas inte för Närke bland länsräkenskaperna. Jordeböcker stå på Örebro Närke-Värmlands län och filmas där. -Närke och Värmland bilda fr.o.m. 1654 Närke-Värmlands län. Mantalslängder och jordeböcker stå i svit med Örebro län och filmas där. Noraskog, Lindesberg och Fellingsbro härad bildade t.o.m. 1637 ett särskilt förvaltningsområde. Handlingarna stå tillsammans med Örebro läns och filmas tillsammans med dem. 1642-1647 bilda Noraskog, Lindesberg och Värmlandsberg: Nora eller Järla län, till vilket även 1642-1644 hörde Skinnskattebergslagen. Länet står tillsammans med Örebro län och filmas där.