Arkiv

Borgerskapets äldste i Uppsala

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/10136

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/aRj6bDX9rH6cxG02H087k3

Omfång

4,4 Hyllmeter

Datering

1664 – 1939 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Borgerskapets äldste i Uppsala (Arkivbildare)

Kategori: Kommunal myndighet. Stadens äldste -(1862)

Innehåll och historik

Ordning & struktur

Allmän rådstuga utgjordes av samtliga borgare. Ett urval av borgare ingick i Borgerskapets Äldste eller Stadens Äldste, även kallat De Äldstes Råd. Det var en fullmäktigeförsamling, som både kunde besluta och verkställa – man skilde inte på beslutande och verkställande organ i äldre förvaltning. Enligt 1619 års stadga rörande städernas administration skulle De Äldste revidera stadens räkenskaper, och i 1620-talets stadsprivilegier fick äldsterådet en fast plats i stadsförvaltningen. Enligt kungligt brev 15/2 1758 skulle borgarna själva välja sina Äldste, som skulle finnas i alla städer. 24 ledamöter skulle uttagas bland 48 personer valda av borgerskapet. Endast de som beviljats burskap kunde rösta och väljas. 1620-talets privilegier föreskrev att platserna skulle fördelas lika mellan handlande och hantverkare. I många småstäder infördes inte Äldste, det räckte med allmän rådstuga, när borgarna var få.

I vissa städer tycks äldsterådets verksamhet enbart ha bestått av sammanträden inför magistraten, medan äldsterådet i andra städer hade enskilda överläggningar. Ingen författning preciserade närmare dess myndighet. I medelstora städer kunde äldsterådet ha betydande inflytande. Äldsterådet skötte bl a inkomsttaxering, brandskydd och menighetsbestyr, dvs personliga tjänster ålagda borgerskapet t ex brandvakt, inkvartering av soldater m m. Särskilda organ kunde inrättas för detta och rullor över deltagarna upprättades.

Från 1863 avskaffades Borgerskapets äldste i de flesta städer, när stadsfullmäktige inrättades, men i Uppsala blev de kvar långt in på 1900-talet men med andra funktioner. I många städer hade drätselkommissioner, fattigvårdsstyrelser, brandkommissioner, skjuts- och åkeristyrelser osv övertagit äldsterådets befogenheter och från 1863 ersattes de av drätselkammare, som blev det allmänt förvaltande kommunala organet.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Slottskällan, Uppsala. (1869-1861)

Badhus. (1769-1861)

Borgarhemmet. (1942-1944)

Domprostgården. (kvarteret Näktergalen, nr 3)

Fattighus. (1786-1841)

Fattigmagasin. (1796-1876)

Fattigvårdsinrättning. (1770-1871)

Gatubelysningskommittén. (1833-1841)

Gubbhus. (1826-1905)

Gästgivargården. (kv. Trädgården och S:t Erik, 1750-1861)

Hälsobrunn. (1769-1861)

Norby hemman. (1772-1850)

Rektorsgården, Katedralskolan. (1833-1866)

Trädplanteringskommittéen. (1834-1878)

Väderkvarnen, Vaksala.

Änkehus.

Ämnesord, sak

Båtsmanshåll (Lokalt ämnesord)

Koleraepidemi. (1850-1858) (Lokalt ämnesord)

Rysk inkvartering. (1788-1789) (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll