Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landskansliet II

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11037/12
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/PhyZIcmaweZJTe018W43t3
Omfång
213 Hyllmeter 
Datering
1851 – 1952  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1857-1952
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet
 
Landsfogden i Västmanlands län, 1918 – 1964 (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Landsfogdar 1918-1964
 
Länsdetektiven i Västmanlands och Örebro län (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Länsdetektiver
 
Ridande polisen i Västmanlands län (Ingående arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet. Poliser, övriga statliga regionala och lokala

Innehåll och historik

Innehåll
Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet till 1950-talet i en kameral del (landskontoret) och en allmän del (landskansliet). Chef för landskansliet var landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat polis, fångvård, fattigvård, pass, gästgiverier och försvarsfrågor. Landskansliets arkiv består av två delar. Denna del, Landskansliet II, omfattar åren 1851- 1952.

En stor del av arkivet utgörs av inkomna handlingar (D). Bland dessa finns skrivelser från myndigheter, kronans tjänstemän i länet och privatpersoner. Arkivet innehåller även handlingar ordnade efter ämne (E), exempelvis fattigvård, allmänna val, fångvård och järnvägsanläggningar.

Landskansliet förde från och med 1888 handelsregister för landsbygden. Dessa handlingar ingår i arkivet från allmänna sektionen.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.
Ordning & strukturI arkivet ingår tre delarkiv med polisärenden:
Länsdetektiven i Västmanlands och Örebro län (E I a) 1909-1911
Ridande polisen i Västmanlands län (E I b) 1910-1923
Landsfogden i Västmanlands län (E I c) 1923-1936.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-02-19 00:00:00
Senast ändrad2023-12-14 13:54:43