Arkiv

Landskontoret I

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11037/21

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/QByZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

280,6 Hyllmeter

Datering

1635 – 1890 (Huvudsaklig tid)
1635 – 1915 (Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren, tidigare kallad bokhållaren.

Landskontoret sysslade i första hand med allt som hade med skatter att göra, såsom mantalsskrivning, taxering och skatteuppbörd. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som förvaltning av statens jordegendomar, kronomagasin, saköresmedel samt medel till sjukhus och barnhus. Dessutom ansvarade landskontoret för militära ärenden (allt utom mönstring och värvning av trupper).

I landskamrerarens arbetsuppgifter ingick bl.a. att upprätta landsboken, dvs länets årliga sammandrag av uppbörden, som sedan skulle skickas i ett exemplar till Kammarkollegium i Stockholm för revision. Landskamreren skulle även ansvara för andra uppbördsrelaterade böcker såsom jordeboken.

Under 1800- och 1900-talet växte länsstyrelsens arbetsuppgifter, och därmed landskontorets. Samhällets förändring medförde ett behov av modernisering av det administrativa systemet och landskontoret fick bl.a. nya åtaganden inom det sociala välfärdsområdet. Även uppbördsverksamheten förändrades genom införandet av inkomsttaxering. Landskontoret fick även ta över ansvarsområden från landskansliet.

En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Det exemplar som skickades till Kammarkollegium förvaras numera vid Riksarkivet i Stockholm.

Ett material som ofta används av bl.a. släktforskare är mantalslängder (E III och E I c). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I.

En egen avdelning inom landskontoret var från 1680-talet till 1909 lantränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F).

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.

Arkivhistorik

Västmanlands läns landskontors arkiv omförtecknades 1997 av Sara Tedebrand inom ramen för projektet SESAM 2 (Det kommunala skattematerialet 1630-1820).

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Deklarationer, särskilda distrikt (SE/ULA/11037/308/F II bc)

Se även: Fastighetsdeklarationer (SE/ULA/11037/308/F II a)

Se även: Deklarationer för fysisk person (SE/ULA/11037/308/F II b)

Se även: Deklarationer för fysiska personer, utgallringsbara (SE/ULA/11037/308/F II bb)

Kontroll