Arkiv

Strängnäs domkapitel

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11466

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/VC56bDX9rH6cxG02H087k3

Omfång

177,5 Hyllmeter

Datering

1521 – 1999 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Strängnäs domkapitel, 1200-talet – 1999 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

De svenska domkapitlen uppstod på medeltiden som en kyrklig instans på stiftsnivå med ansvar för gudstjänsten i respektive domkyrka samt prästernas utbildning. Efter reformationen förde domkapitlen en tynande tillvaro men började omkring 1570 växa sig starkare och blev med tiden åter en viktig del av den kyrkliga organisationen.

I början av 1600-talet fick domkapitlen en starkare betoning på undervisning och fler lärare som ledamöter. Biskoparna och deras domkapitel var en maktfaktor i 1600-talets Sverige. De var involverade i prästtillsättningar och dömde i äktenskapsmål, kyrkotuktsmål samt i disciplinärenden rörande kyrkans män. De hanterade konflikter mellan präst och församling, liksom en rad ekonomiska ärenden rörande exempelvis kyrkliga fastigheter, prästlöner och understöd till prästänkor. Dessutom hade de överinseende över utbildningsväsendet. Domkapitlet i Uppsala hade ett särskilt ansvar för svenska församlingar i utlandet, exempelvis i Nordamerika.

1687 begränsades domkapitlens domsrätt och de kom att bli underrätter i förhållande till hovrätterna. Från och med 1736 förlorade domkapitlen rätten att upplösa äktenskap och de flesta trolovningar medan uppgiften att utfärda skiljobrev kvarstod in på 1900-talet.

År 1936 ändrades domkapitlens sammansättning till att omfatta sex ledamöter: biskop, domprost, en präst samt tre lekmän. En av ledamöterna skulle vara sakkunnig på folkskoleundervisningens område. Den sistnämnda funktionen upphörde när länsskolenämnderna inrättades 1958. Samtidigt lämnade biskopen uppdraget att vara eforus, dvs högste tillsynsman för läroverken. Därmed försvann det sista bandet mellan domkapitlet och undervisningsväsendet.

1989 skedde stora förändringar med den kyrkliga organisationen. Domkapitlens ansvarsområde begränsades nu till frågor rörande Svenska kyrkans lära, gudstjänst och det kyrkliga ämbetet. Man avskaffade också domkapitlens kanslier och egna medel; istället skulle kanslitjänster tillhandahållas domkapitlen av de nya kyrkokommunala stiftssamfälligheterna.

Arkivbildarhistorik

Strängnäs domkapitel
Domkapitlen är stiftens centrala juridiska och administrativa organ. De var statliga myndigheter fram till år 2000, när kyrkan skildes från staten.

I Sverige infördes domkapitel på 1200-talet, men deras verksamhet begränsades på 1500-talet genom reformationen. De återupprättades på 1600-talet och fick ordnade former genom 1686 års kyrkolag. Domkapitlet, även kallat konsistorium, bestod av biskopen, domprosten samt lektorer vid stiftsgymnasier och teologiprofessorer.

Domkapitlen hade bland annat ansvar för prästexamen, tjänsteärenden, disciplinärenden och ekonomi. Fram till 1748 var det endast domkapitlen som beslutade om upplösning av äktenskap. Även efter detta år och in på 1900-talet fortsatte de att utfärda skiljobrev. Ända fram till 1958 hade de även en viss tillsyn över undervisningsväsendet.

Strängnäs stift omfattar Södermanland, Närke och delar av Västmanland. Stiftet var i slutet av 1800-talet indelat i 16 kontrakt, 106 pastorat och 171 församlingar.

Ordning & struktur

Räkenskaperna, som tidigare varit förtecknade under avdelning G, blev 2024 omförtecknade som H, detta för att de dittills oförtecknade skolhandlingarna enligt den äldre förteckningsplanen har signum G, under vilket de nu inordnades.

Allmän anmärkning

Postkvitton har gallrats i enlighet med Kungl. Maj:ts bestämmelse om gallring i domkapitlens och stiftsnämndernas arkiv den 25 april 1947 § 6, 10 och 11.