Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Uppsala domkapitel


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11630
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9C96bDX9rH6cxG02H087k3
Omfång
372 Hyllmeter 
Datering
1593 – 1999  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala
Arkivbildare/upphov
Domkapitlet i Uppsala stift (1200-talet – 1999)
Alternativa namn: Uppsala domkapitel
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Syfte & innehållDe svenska domkapitlen uppstod på medeltiden som en kyrklig instans på stiftsnivå med ansvar för gudstjänsten i respektive domkyrka samt prästernas utbildning. Efter reformationen förde domkapitlen en tynande tillvaro men började omkring 1570 växa sig starkare och blev med tiden åter en viktig del av den kyrkliga organisationen.

I början av 1600-talet fick domkapitlen en starkare betoning på undervisning och fler lärare som ledamöter. I Uppsala var ärkebiskopen ordförande och universitetets professorer ledamöter. Biskoparna och deras domkapitel var en maktfaktor i 1600-talets Sverige. De var involverade i prästtillsättningar och dömde i äktenskapsmål, kyrkotuktsmål samt i disciplinärenden rörande kyrkans män. De hanterade konflikter mellan präst och församling, liksom en rad ekonomiska ärenden rörande exempelvis kyrkliga fastigheter, prästlöner och understöd till prästänkor. Dessutom hade de överinseende över utbildningsväsendet. Domkapitlet i Uppsala hade ett särskilt ansvar för svenska församlingar i utlandet, exempelvis i Nordamerika.

1687 begränsades domkapitlens domsrätt och de kom att bli underrätter i förhållande till hovrätterna. Från och med 1736 förlorade domkapitlen rätten att upplösa äktenskap och de flesta trolovningar medan uppgiften att utfärda skiljobrev kvarstod in på 1900-talet.

År 1936 ändrades domkapitlens sammansättning till att omfatta sex ledamöter: biskop, domprost, en präst samt tre lekmän. En av ledamöterna skulle vara sakkunnig på folkskoleundervisningens område. Den sistnämnda funktionen upphörde när länsskolenämnderna inrättades 1958. Samtidigt lämnade biskopen uppdraget att vara eforus, dvs högste tillsynsman för läroverken. Därmed försvann det sista bandet mellan domkapitlet och undervisningsväsendet.

1989 skedde stora förändringar med den kyrkliga organisationen. Domkapitlens ansvarsområde begränsades nu till frågor rörande Svenska kyrkans lära, gudstjänst och det kyrkliga ämbetet. Man avskaffade också domkapitlens kanslier och egna medel; istället skulle kanslitjänster tillhandahållas domkapitlen av de nya kyrkokommunala stiftssamfälligheterna.
Ordning & strukturArkivet är indelat i två delarkiv: del I som omfattar 1593–1962 och del II som omfattar 1963–1999. 1963 togs, efter regeringsbeslut, nya diarieplaner för domkapitlen i bruk, vilket föranledde att det äldre arkivet avslutades och ett nytt påbörjades.
Allmän anmärkningUppsala domkapitels arkiv var tidigare uppdelat i tre delar (1593–1900, 1901–1962, 1963–1999). 2017–2018 sammanfördes de äldsta två delarna till ett arkiv, Uppsala domkapitels arkiv I, varvid ett omfattande omordnings- och omförteckningsarbete företogs. Delen omfattande 1963–1999 kvarstår som ett eget arkiv under benämningen Uppsala domkapitels arkiv II.

Tillgänglighet

SekretessDelvis
DepositionNej
SpråkSvenska

Kontroll

Om postens upprättandeDenna arkivbeskrivning bygger på en tidigare arkivhistorik, författad av en arkivredogörare på domkapitlet i januari 1997, Cecilia Björkmans vägledning Vad finns i domkapitlens arkiv och hur hittar man? (2006), kyrkohistorisk litteratur, uppslagsverk (främst NE) samt Lars Otto Bergs artikel Ur Uppsala domkapitels arkiv i boken Akter och iakttagelser. Landsarkivet i Uppsala 100 år (2003) ss. 53-72.
Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2021-01-19 21:13:26