Förteckningen omfattar poliskammarens i Örebro arkiv fr o m dess bildande den 1 juli 1920. I förteckningen redovisas även de arkivalier rörande polisväsendet i Örebro stad före 1920-07-01, vilka tidigare ej varit ordnade eller förtecknade. Större delen av polisarkivalierna för äldre tider ingår sedan tidigare i rådhusrättens och magistraten i Örebro arkiv och i stadsfiskalens i Örebro arkiv.
Förteckningen omfattar poliskammarens i Örebro arkiv fr o m dess bildande den 1 juli 1920. I förteckningen redovisas även de arkivalier rörande polisväsendet i Örebro stad före 1920-07-01, vilka tidigare ej varit ordnade eller förtecknade. Större delen av polisarkivalierna för äldre tider ingår sedan tidigare i rådhusrättens och magistraten i Örebro arkiv och i stadsfiskalens i Örebro arkiv.
Koncept till utgående expeditioner från ordningspolisen. Ordningskommissariens koncept till brev, yttranden, rapporter, besiktningsinstrument m fl handlingar. Kopiebok. Rubrik "Handräckningsärenden".
Detektivavdelningens brevkopior och en del därmed sammanhörande inkomna skrivelser. Innehåller även "Uppgift å utländska undersåtar, vilka vistas här i staden under stadig hemvist, angående deras visering" 1922. I övrigt synes inkomna skrivelser och kopior av ev. utgående svar därå ingå i de ärenden, vari de med hänsyn till sakens natur hört hemma.
Hittegodsavdelningens brevkopior, serie A. Gemensam serie av inkommande skrivelser och koncept till utgående sådana. a) Ej diarieförda, b) med hänvisning till AD-26, c) med hänvisning till hittegodsavdelningen (allmän serie) och d) med hänvisning till särskild hittegodsliggare för cyklar (=C).
Jfr B 1 b, D 6 b och G 3 a-l.
Åren 1956-1957 saknas.
Pk Lars Söderberg, hittegodsförvaltare 1/1 1940 - 30/11 1970.
Hittegodsavdelningens brevkopior, serie B. 1931-1945 Redovisning till poliskammaren. 1940-1950 Redovisning till länsstyrelsen. Ofullständig serie. 1940-1945 Redovisning till kronokamreraren. 1949 Redovisning till drätselkammaren. 1940-1945 Hittegodskungörelser. (Fr o m 1945 omläggs rutinen vid poliskammarens centraldiarium, och hittegodsavdelningen får i det nya diariet en särskild sakgrupp, nämligen "J", som 1/1 1946 ändras till "26" och sedan fortfar att ha den beteckningen t o m 1964.)
Poliskammare inrättades 1/7 1920. Där fördes följande diarier: AD påbörjat 16/7 1920 BD I påbörjat 3/9 1920 BD II påbörjat 7/9 1920 HD påbörjat 9/9 1920 LD påbörjat 6/8 1920 OD I påbörjat 14/9 1920 OD II påbörjat 30/8 1920 TD I påbörjat 1/9 1920 TD II påbörjat 1/9 1920 UD påbörjat 10/9 1920
De är t o m 1923 inbundna årsvis i ett och samma band. Fr o m 1924 t o m 1937 förekommer variationer. Fr o m 1938 t o m 1944 föres endast AD.
1/1 1945 infördes en rutin i diarieföringen. Diariet uppspaltas i sakgrupper med hänsyn till de enskilda ärendenas natur. Sakgrupperna är 12 till antalet, nämligen från och med A till och med L. Och de i sin tur var för sig i ett olika antal undergrupper med siffermarkering. En förteckning över sakgrupperna och deras resp undergrupper är intagen i bilaga 2 till C 1 a. Från och med 1/3 1945 utbrytes följande typer av ärenden ur centraldiariet för att i stället diarieföras direkt hos ordningspolisen i dess A-diarium (=C 2 b): E 1 (barnavårds-), E 5 (vissa militär-), E 9 (nykterhetsnämndsärenden), E 10 (delgivning ang kyrkoskrivning), E 11 (delgivning begärd av polismyndighet på annan ort) och G 8 (anmälningar ang gatuavstängningar).
1/2 1946 ändras rutinen i diarieföringen på nytt. Diariet uppspaltas dock alltjämt i sakgrupper, med sifferbeteckningar från och med 1 till och med 28. Även dessa sakgrupper uppdelas var för sig i ett antal undergrupper, markerade med boksträver. En förteckning över sakgrupperna av denna typ och deras resp undergrupper är intagen i bilaga 3 till C 1 a. En "Pm ang registrering och redovisning" följer C 1 a såsom bilaga 4.
I bilaga 1-4 till C I a finns ytterligare upplysningar om diariets förande. Dessa bilagor finns i pappersform sist i förteckningspärmen och i digital form i denna förtecknings inledning, under rubriken Sökmedel.
Diarium fört hos ordningspolisen; i sina tidigare årgångar innehållande även uppgifter om liderliga och obehörigt kringstrykande personer m m. Liggare, benämnda Polisjournal 1863-1880 Journal över fylleriförseelser 1881-1892 Brottmålsjournal 1893-1926 Brottmålsdiarium 1927-1946 Jfr C 2 b, D 5 bc, E 3 aa.
Serien upphör 31/1 1946. Fr o m 1/2 1946 sker å poliskammarens expedition gemensam diarieföring för hela polisverket utom statspolisavdelningen. Se A-order 1/1946.
Hos detektivavdelningen fört namnregister i form av liggare, benämnt dossierjournal. Det synes ha fungerat som ett komplement (eller kanske föregångare) till ett allmänt diarium, gällande brott och vissa förseelser, lösdriveri och dödsfall samt mantals-, fattigvårds-, barnavårds- och andra ärenden av enkelt slag. I vart enskilt fall med hänvisning till numret på motsvarande "doss", en rubrik som småningom och fr o m 1925 helt ersätts av "rapport". Jfr A 3 a, B 1 d, C 2 c, D 5 ba.
Liggare och samtidigt diarium, förd hos kriminalpolisavdelningen och redovisande de tidningsbeslag, som avdelningen gjort på order från justitiedepartementet. Jfr D 5 bd:15.
Matriklar, liggare, kortregister, listor m m ang polispersonalen. I mindre omfattning ingår däri uppgifter om patrullkarlar (="patrullare") och väktare. Kompletterande uppgifter om personalen erhålles i beklädnadsliggare (D 1 b), orderböcker (D 2 b), tjänstgöringsliggare (D 2 c, D 2 ea-ec, D 2 f, g, h) samt i avlöningslistorna från och med 1925 (G 2 b, c och da). I övrigt ingår åtskilligt arkivmaterial angående Örebropolisens personal i magistratens, länsstyrelsens och Örebro stads respektive arkiv. Den 28/2 1904 bildades den fackliga organisationen "Örebro läns lokalpolisförening", alltså omfattande hela länets polispersonal. 1912 skedde en organisationsklyvning, och som en följd av den tillkom "Örebro läns polis- och fjärdingsmannaförening". Den ursprungliga föreningens namn ändrades därmed till "Örebro lokalavdelning av Svenska polisförbundet", och avdelningens medlemmar rekryterades i fortsättningen uteslutande inom Örebro poliskår. 1927 ändrades lokalavdelningens namn till "Örebro stads polisförening".
Handlingar ang Örebro poliskårs beklädnadsverk, upprättade hos ordningspolisen. Beklädnadsverket tillkom år 1903. Se stadsfullmäktiges protokoll och handlingar serie B nr 65 1921. Däri refereras även föreskrifterna för beklädnadsverket. Jämför G 1 a, G 2 a och e.
Serien omfattar tiden 31/11 1889-31/12 1964. Har därefter en fortsättning i Örebro polisdistrikts arkiv. Från och med volym nr 25 (21/4 1927), har rubriken enligt föreskrift i polislagen av den 6/6 1925 ändrats till minnesbok (MB). Några däribland vanliga förkortningar syftande på olika tjänsteåtgärder: S = stämning FG = fått gå (=frigivning) V eller W = varnad (i regel för lösdriveri)
1/1 1947 infördes A4-formatet i MB, som från och med nu skrivs med skrivmaskin på numrerade sidor, från och med samma dag läggs MB 2 ned och minnesanteckningar i fortsättningen intages i den ursprungliga MB (1). Från och med 1/1 1947 upprättas fortgående månadsstatistik i MB angående omhändertagna fyllerister; yrkestillhörighet, ålder m m.
Jämför A 3 a, D 2 ab, D 2 ec :1.
Med utgången av 1964 bryts serien för att fortsätta i Örebro polisdistrikts arkiv.
Denna serie uppläggs 1/1 1935 pararellt med huvudserien MB i samband med att en utredningsavdelning innrättas nämnda dag. Denna nya avdelning övertar utredningar angående trafikolyckor och andra så kallade större ordningspolisärenden, vilka därför bryts ut ur MB 1. MB 2 upphör 31/12 1946. Därefter noteras åter alla ordningspolisärenden av utredningskaraktär i MB 1; detta arkivs serie D 2 aa.
Dagrapporterna innehåller bl a namnuppgifter på målsägare, som drabbats av brott; namnuppgifter på personer som anhållits för brott eller lösdriveri eller som omhändertagits av annat lagligt skäl och slutligen namnuppgifter på personer som beviljats logi på polisstationen eller stadens härbärge. Ett exemplar av dagsrapporten överlämnades dagligen till polismästaren.
Efter 1964 bryts serien bryts och fortsätter i Örebro polisdistrikts arkiv.
Liggare, förd hos vakthavande överkonstapeln vid ordningspolisen och innehållande dagliga noteringar om väder och vind och om förekomst av "osund lukt" från Örebro pappersbruks industriskorsten. Rapporteringen avsedd för Örebro hälsovårdsnämnd.
Kungörelser och polisorder för personalens kännedom och efterrättelse. Många av objekten i avskrift eller annat slag av kopia. De äldsta är intagana s k orderböcker.
Den 20/5 1935 upphävde poliskammaren alla av den utfärdade order av här aktuell typ.
Kammarens skriftliga ordergivning till personalen under tiden 20/5 1935 - 31/12 1937 skedde i form av "Polisorder", indelade i "A-order" och "B-order". A-order hade varaktig karaktär, B-order tillfällig. A-order gällde huvudsakligen personalen, B-order offentliga tillställningar, trafik och andra samhälleliga aktiviteter.
30/12 1937 beslöt poliskammaren, att dess skrivelser till personalen skulle fr o m 1/1 1938 avfattas i form av "Polisorder" och "Meddelanden", ersättande A- och B-order, som därmed skulle utgå. Se polisorder A 49/1937.
1/3 1945 ändrades rubriceringen till "A-order", "B-order", "Kommenderingar", "Kungörelser" och "Meddelanden". Se A-order 2/1945.
Fr o m 1947 utgavs "Polisverkets ordersamling". Se A-order 1 31/12 1946.
"Cirkulär till samtliga länsstyrelser med föreskrifter rörande bokföring, förvaring och redovisning av medel, som handhas av polismyndighet på grund av dess befattning med hittegods", utfärdat av Riksräkenskapsverket 25/1 1939 som följd av KK 2/12 1938 (nr 677), se poliskammarens diarienummer 26-27/1948.
Se även informationsliggarna under D 7 a, vilka omfattar tiden 1901-1934.
Patrullbok angående stadens brandförsvar i vad det gällde gårdsägarens skyldighet att i viss turordning hålla patrullkarlar nattetid och svara för den inledande vattenförsörjningen vid brand.
Efter det att kronan 1636 till Örebro donerat de ladugårdsjordar som gränsade till staden och den uppdelat samma jordar i lotter, som med endast besittningsrätt fördelats stadens gårdar och tomter, ålades ägarna av dem vissa skyldigheter. Däribland den att ombesörja s k natt- och vattenpatrulltjänst.
Staden var indelad i två distrikt; södra staden och norra staden med Svartån som skiljelinje; Sunnan broen och Nordan broen (=SB och NB). Distrikten var uppdelade i tillsammans 15 rotar; nr 1-9 i södra staden och 10-15 i norra. Varje rote innehöll mellan 9 och 24 gårdar.
I några patrullböcker finns även uppgift om rotemästarens namn. I övrigt innehåller de turlistor för patrullkarlar och vattenkörare.
Turlistorna upprättades i december månad för det kommande året, fastställdes av stadsfiskalen och undertecknades i flertalet fall av denne, varpå listorna delgavs rotemästarna. Se Kongl Maj:ts Förnyade Nådiga Brandordning för städerne i Örebro län; given Stockholms slott den 27 juni 1825 och Reglemente för den rörliga nattbevakningen i Örebro stad från och med 1850.
Eric Nordahl, stadsfiskal 1830-1857 Swante Falk, stadsfiskal 1837-1844 Olof Westblad, stadsfiskal 1844-1856 Per Eric Andersson, stadsfiskal 1856-1902
Kontrollböcker med litograferade remsor från de vaktkontrollur tornväktarna var utrustade med. Sannolikt tillkom tornväktarsysslan någon gång under medeltiden. Efter stadsfullmäktigebeslut 12/6 1872 utrustades tornväktare med vaktkontrollur och inrättades ett elektriskt brandlarmsystem med tio tillhörande brandskåp utmed Storgatan och Drottninggatan. Till detta anknöts fyra "ringverk", varav två på polisstationen i rådhuset och två i tornväktarnas vaktrum i Nikolai kyrktorn. Kontrolluren skulle dras var 10 minut. Den 28/12 1904 beslöt stadsfullmäktige att tornväktarsysslan helt skulle upphöra 31/12 1904. Örebro stads fasta brandkår hade börjat sin verksamhet 1/10 1899. Se Kongl Maj:ts Förnyade Nådiga Brandordning för städerna i Örebro län; given Stockholms slott den 27 juni 1827; kap 5 "Om tornväktare".
Vaktkontrollbok, förd av vakthavande överkonstapel. Boken rör sannolikt patrullkarlarnas tjänst. Jämför D 1 a, D 2 c och D 2 eb.
Den innehåller även anmärkningar mot konstaplar, som under tiden 16/8 - 18/8 1899 vid sin patrullering inte följt den åliggande tjänsterutin. Jämför A 4 b.
I följande ordning benämnd anmälningsjournal, patrulljournal, tjänstgöringsbok och tjänstgöringsjournal; förd av vakthavande överkonstapeln vid ordningspolisen. Liggarna innehåller följande förkortningar: B=Borta från tjänstgöringen utan anmält förfall (senare = Byte av tjg) F=Försenad ankomst till tjänstgöring, vilket ofta medförde visst löneavdrag K=Kommenderad till annan tjänstgöring P=Permission S=Sjuk
Åren 1892 – 1898 saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.
J A Dahllöf, poliskommissarie 1899-1921 Henning Andersson, poliskommissarie 1921-1944 Gust B Wallin, poliskommissarie 1944-1948 Elis Olsson, poliskommissarie 1948-1964 Egon Tuvestad, poliskommissarie 1964-
Utredningsavdelningen tillkom 1/1 1935 som en särskild arbetsgrupp inom ordningspolisavdelningen men redovisades fortfarande i dess tjänstgöringsjournal (D 2 ec) t o m 1946.
Fr o m 1947 upplades en separat sådan för utredningsavdelningen. Fr o m 1956 kallas den centralavdelningen. 1/10 1958 ingår den som en del av allmänna sektonen. Se D 2 ei.
1/5 1955 utbrytes ur utredningsavdelningen tre speciella arbetsgrupper: 1) Trafikövervakningsavdelningen, 2) Trafikutredningsavdelningen och 3) Ordonnansavdelningen; envar med särskild tjänstgöringsjournal. Se D 2 ef, eg och eh.
Fr o m 1/1 1956 kallas utredningsavdelningen centralavdelningen och ordonnansavdelningen återgår till centralavdelningen.
Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/10 1958 ingick avdelningen som en del av allmänna sektionen. Se D 2 ei.
Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/10 1958 ingick avdelningen som en del av allmänna sektionen. Se D 2 ei.
Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/1 1956 återgick ordonnansavdelningen till den avdelning, den tidigare tillhört.
Sektionen tillkom 1/9, då den först upptog bevakningsavdelningens (= f d utredningsavdelningens) ordonnanser. 1/10 1958 anslöts återstoden av centralavdelningen samt trafikövervakningen och trafikutredningsavdelningen till allmänna sektionen. Se resp D 2 ee, ef och eg.
"Socialpolis Den första socialpolisavdelningen startade i Örebro den 1 september [1958] som ett försök att i förebyggande syfte arbeta bland ungdom. Det är främst USA och Danmark som givet impulser till denna differentiering i polisarbetet. På avdelningen delegeras även andra socialfall såsom sinnessjuka, alkoholister etc. Man kan redan nu utgå från, att avdelningen får full sysselsättning", skriver facktidningen Polisnytt i nr 8/1958.
1/4 1900 "indrogs" patrullerande konstapeln J A Berggren för att t v handlägga detektivärendena. 1/10 1903 förordnades han till ordinarie detektivkonstapel; den förste befattningshavaren i sådan tjänst inom Örebro poliskår. Senare tillkom flera befattningar av olika grader för liknande verksamhet.
Ang tiden före 1921 se D 2 ec:5-27. O W Karlsson, detektivkommissarie 1/1 1921, kriminalkommissarie 1/1 1926 - 20/9 1942.
F Schlyter, kriminalkommissarie 14/2 1942 - 30/9 1950. I Ekhland, kriminalkommissarie 24/1 1952 -. Se PM 18/9 1954 ang rutin vid förande av tjänstgöringsjournal fr o m 1/10 1954, D 2 b:7.
Poliskammaren inrättades 1/7 1920. Den polispersonal som därefter tjänstgjorde på polismästarens kansli fram t o m 1946, tillhörde ordningspolisavdelningen och bokfördes där under samma period. 1/1 1947 tillkom den tjänstgöringsjournal, som ingår i denna arkivserie. Jfr D 2 ec:53. I samma journal redovisas den personal under tiden 1947-1949 tjänstgjorde på civilförsvarsbyrån. Polismästaren var civilförsvarschef. Se PM 18/9 1954 ang rutin vid förande av tjänstgöringsjournal fr o m 1/10 1954, D 2 b:7.
På poliskammarens kansli iförd liggare angående rekvisitioner från landsfogde och landsfiskaler i länet, av länskriminalmän från staden. Se polislagen 6/6 1925 (SP 170/1925), § 6 andra stycket, och Örebro läns kungörelser serie A nr 28/1926.
1/1 1926 inrättades två tjänster som länskriminalpolismän i Örebro. De drogs in 1/1 1933, då statspolisorganisationen tillkom (SF 447/1932).
Se även handlingarna till poliskammarens TD II diarium (F 2) och kriminalpolisens diarier och rapporter. Jfr B 1 d; E 1: 2, 4, 22, 41; E 3 b:2; E 3 c och d samt G 5 b. Se viss statistik för 1898 i D 2 aa:5.
Resandeliggare, ingivna till polisen från hotell och pensionat, som upphört med sin verksamhet. Se § 34 i kungl. stadga 8/6 1917 ang hotell- och pensionatrörelse. Den i fjärde stycket av nämnda § givna föreskriften har efterkommits av blott ett fåtal näringsidkare av antytt slag. Jfr D 5 bc:6.
Förd hos ordningspolisen och avseende ordning och annat på restauranger, konditorier, kaféer, serveringsrum å fartyg m fl andra dylika lokaler. Jfr A 2, D 7 a:2, D 7 b och c.
När det första fattighärbärget i Örebro tillkom är okänt. Stadsfiskalen var tidvis dess tillsyningsman. Sedan övertog poliskammaren det tjänsteansvaret. Från tiden för den första egentliga polisstationens tillkomst var det i övrigt så, att man lät husvilla och medellösa personer, framförallt "vandringsmän", nattetid logera gratis i någon av arresterna på vaktkontoret.
1889 tillkom ordningspolisens minnesbok (MB) och den 31/1 samma år finns den första anteckningen om en logerare med uppgift om hans namn, födelsetid, yrke, hemvist m m. I fortsättningen ingår en likartad social service med motsvarande regelbundna noteringar i tjänsterutinen vid MB (=D 2 a).
Fr o m 1921 poliseras på kriminalpolisstationen alla sökande av logi på härbärge och arrest. Och dagligen redovisas de med namn, födelsetid och hemvist på kriminalpolisens dagrapport (D2 ac), samtidigt som varje logitillstånd noteras på vederbörande registerkort i D 5 bd.
Om statistik ang denna verksamhet under åren 1926-1945, se B 2.
Arrestliggare på lösblad, förda hos ordningspolisen och lagda i buntar, samlade i arkivkartonger.
För varje enskilt fall av omhändertagande med följande arrestförvaring finns fram t o m 10/6 1959 en hänvisning till den sida i minnesboken (D 2 aa), vilken motsvarar dagen för aktuellt ingripande.
Efter den 10/6 1959 följer dagtecknade och numrerade arrestliggare utan hänvisning till minnesboken (MB).
Av detektivavdelningen (kriminalpolisen)) upprättade signalementskort på brottslingar, lösdrivare m fl. Korten är i regel försedda med fotografier och ordnade i bokstavsföljd. Jfr D 5 ae.
Signalementskort för tiden efter 1938 ingår i Polismyndigheten i Örebro polisdistrikt arkiv. Åsyftande register innehåller även ett mindre antal kort från tiden före.
Blanketter med fingeravtryck samt liggare med namnregister. Från början lades blanketterna i löpnummerföljd. I liggarens register hänvisades till resp blankettnummer. Senare utgick numren, och man ordnade blanketterna med ledning av fingeravtryckens klassifikationsmönster, som noterades på signalementskorten i serie D 5 ad. Slutligen företogs den ändringen av rutinen, att man lade blanketterna i bokstavsföljd.
År 1906 upprättade stockholmspolisen ett signalementskontor, som betjänade även landsortens polis. Dubbletter av fingeravtryck insändes fortgående till signalementskontoret, som 1920 ändrades till Statens centralbyrå för fingeravtryck, vars verksamhet den 1/10 1939 övertogs av den då organiserade Statens kriminaltekniska anstalt (SKA). Se SFS 733/1920 Jfr D 5 ad, af och ag.
År 1912 identifierades för första gången i Örebro en brottsling genom enbart fingeravtryck. Samma år dömdes för första gången i Sverige en åtalad med enbart fingeravtryck som bevis. Det hände i Malmö. Men först 1924 blev fingeravtryckets bevisvärde definitivt prövat av Högsta domstolen, som fastställde det som fullgott.
Spaningskort, vart och ett med tre porträtt av samma person ett taget rakt framifrån, ett i profil och ett i en vinkel mellan de båda förstnämnda lägena. Korten ordnade i namnföljd, på baksidan upptagande bl a den avbildades signalement och koden på hans fingertrycksklassifikation.
Jfr D 5 ae. Från tiden före 1936 finns ett fåtal kort.
På ordningspolisstationen förd liggare över rusdrycker, som beslagtagits hos omhändertagna och till stationen införda personer. De beslagtagna objekten överlämnades därpå till förrådet i avvaktan på vederbörande myndighets slutgiltiga besked om saken. Jfr B 1 f, D 4 a.
Namnregister över personer, företag, föreningar m fl ärenden, diarieförda (i C 1 a) på polismästarens kansli och handlagda där.
Varje kort har en hänvisning eller flera sådana till motsvarande diarienummer och arkivlagda (B 1 b och E 1). I registret förekommande enstaka kort med blå färg avser företagare och förare av mc-motorfordon i yrkesmässig trafik. Jfr D 5 bb.
Registret omfattar tiden 1920-1944. I inledningsskedet dock ofullständigt. År 1945 infördes ett centraldiarium med sakgrupper (C 1 a:46), och därmed upphörde registrering på kort.
Vid slagning i registret bör beaktas, att enstaka kort av viss orsak uttagits ur en grupp och överflyttats till en sidostående. Registren i D 5 bb, bc och bd, kan ge viss hjälp vid slagning.
Namnregister över personer, företag m fl diarieförda ärenden, som inte avser brott.
Registret omfattar a) ett huvudregister och b) ett reträttregister. Det sistnämnda bestående av utsorterade kort som av olika anledningar blivit inaktuella. De å korten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium som ditintills förts på ordningspolisens expedition (C 2 b) och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (D 1 a). Jfr C 2 b och E 3 ab.
Namnregister över personer, företag, m fl diarieförda ärenden, avseende förseelser och brott, bränder, dödsfall, trafikolyckor m fl typer av ärenden, som regelmässigt handlades av ordningspolisen. Om bötesärenden se G 5 a.
Registret omfattar a) ett huvudregister och b) fyra reträttregister. De sistnämnda av vid olika tidpunkter utsorterade, som av skilda orsaker blivit inaktuella.
De å korten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium som fördes hos vakthavande överkonstapeln (C 2 a). och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (C 1 a).
Jfr C 2 a; D 2 aa, D 5 ba, D 5 bb, D 5 bd, D 5 be, D 5 bf, D 5 bg, D5 c och E 3 aa.
Det här i D 5 bc (liksom det i D 5 bd) förtecknade kortregistret infogades i Örebro polisdistrikts centralregister den 1/1 1965 och användes där för s k slagning fram till 1976, då det hela avställdes.
När registerblad och persondossierer upprättades i Örebro polisdistrikts centralregister, uttogs ifrågavarande persons eventuella registerkort D 5 bc och D 5 bd i poliskammarens arkiv och fästes vid registerblad resp persondossier. Samtidigt uppstod luckor i D 5 bc och D 5 bd.
Reträttregister III innehåller enstaka kort från kriminalpolisens register D 5 bd. Personal på Örebro polisdistrikts centralregister har gjort denna överflyttning av aktuella kort i syfte att slippa göra slagning i mer än ett kortregister.
Namnregister över personer, företag m fl i diarieförda ärenden, avseende brott, bränder, dödsfall, utlänningar, fattigvård, mantalsskrivning m m, som regelmässigt handlades av kriminalpolisen.
Registret omfattar a) ett huvudregister och b) fyra reträttregister. De sistnämnda bestående av vid olika tidpunkter utsorterade kort, som av olika anledningar blivit inaktuella.
Gröna kort = hänvisningskort Röda kort = s k spärrkort
De å registerkorten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium, som fördes på kriminalpolisens expedition (C 2 c) och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (C 1 a).
Jfr A 3b, C 2 c, D 5 bf, D 5 bg, D 5 c, E 2 g, E 3 b, E 3 c.
De här i D 5 bd (liksom det i D 5 bc) förtecknade registret infogades 1/1 1965 i Örebro polisdistrikt centralregister och användes där för s k slagning fram till 1976, då det helt avställdes.
När registerblad och personaldossierer upprättades i Örebro polisdistrikts centralregister uttogs aktuell persons eventuella registerkort ur D 5 bc och D 5 bd och fästes vid registerblad eller persondossier, därigenom uppstod luckor i D 5 bc och D 5 bd.
Förklaringar till vissa förkortningar och rubriker på registerkorten finns i en bilaga. Den finns i pappersform sist i förteckningspärmen och i digital form i denna förtecknings inledning, under rubriken Sökmedel.
Namnregister över försumliga underhållningsskyldiga personer, som med anledning därav varit föremål för polisutredning.
Ursprungligen handlades sådana ärenden av kriminalpolisen. 1/1 1935 överfördes de till den nyutbildade utredningsavdelningen hos ordningspolisen. I september 1958 till allmänna sektionen. Jfr C 2 d, E 3 f.
Från början ingår följaktligen registerkort på här åsyftade personer i kriminalpolisens register (D 5 bd), och därefter i ordningspolisens (D 5 bb). De däremot svarande rapporterna under aktuell tid ingår i E 3 b respektive E 3 ab.
Sidnummer-hänvisningarna på korten gäller handlingarna i E 3 e.
På centralregistret upprättade och till en gemensam serie fogade slagningsblad (1950-1962), sammanställningsblad (1962-1965) och registerblad (1965-) för lokal redovisning av brott, straff och andra belastningar.
Avställda, inaktuella registerblad, ordnade i bostavsföljd.
I många fall har man från serierna D 5 bc och D 5 bd uttagit registerkort och i stället varaktigt fogat dem till upprättade registerblad, utan att notering därom gjorts i de sålunda decimerade registren.
Till registerbladen har vidare fogats kort från de register, som landsfiskalerna i Glanshammars, i Lekeberg och i Sköllersta distrikt 1/1 1965 inlevererade till Örebro polisdistrikt.
Serien fortsätter i Örebro polisdistrikts arkiv men upphör där vid utgången av år 1977 för att ersättas av polisväsendets dataregister.
Kriminalpolisens liggare över målsägare i bokstavsföljd med tillagda besked om de löpnummer som åsatts deras respektive anmälningar. Jfr E 2 a, E 2 f och D 6 a.
Liggare med register ang förment stulen egendom; förd hos kriminalpolisen och indelad i underavdelningar med hänsyn till godsets art ("kategoribok").
Under större delen av den aktuella perioden fördes parallellt särskild liggare ang bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och andra fortskaffningsmedel. Se D 5 f och g.
Registerkort angående stulna cyklar och mopeder; förda hos kriminalpolisen. En del av registret avser även anträffade fordon av antytt slag. Jfr D 5 f.
Förd på kriminalpolisens cykelrotel och innehållande uppgifter om ditkomna meddelanden om "Tillvaratagna cyklar och mopeder som skall inhämtas" från de ställen inom polisdistriktet, där de anträffats övergivna och ibland "slaktade". Både stöldanmälda och inte stöldanmälda fordon.
På ordningspolisens station förda liggare med kronologiskt ordnade och vanligtvis kortfattade referat av innehållet i där uppvisade eller där på annat sätt bekantgjorda tillståndsbevis och resolutioner, meddelade av magistraten eller (i enstaka fall) länsstyrelsen eller annan myndighet under tiden från 1901 till den 1/7 1920, då poliskammare inrättades i staden och då förenämnda rutin ändrades därhän, att det i fortsättningen blev uteslutande poliskammaren som försåg ordningspolispersonalen med ifrågavarande informationsmaterial.
För att av myndighet meddelat tillståndsbevis skulle få full giltighet krävdes nämligen, att tillståndshavaren uppvisade aktuell handling på polisstationen och där fick handlingen åsatt stämpeln "Uppvist på polisstationen" och försedd med anteckning om datum för uppvisandet.
Liggarna i vol. 3-13 är rubricerade "Anmälningar", vilket syftar på tillståndsinnehavarnas anmälningsskyldighet visavi polisstationen.
Informationsliggarnas funktion övertas helt av orderböckerna i D 2 b fr o m 1935.
Liggare med anteckningar om stickprovskontroller på utskänkningsställen för sprit, vin och öl och för alkoholfria drycker, vilka kontroller tidvis utförts av en därtill särskilt utsedd polisman och tidvis (1924-1933) av en av nykterhetsnämnden förordnad inspektör, ej tillhörande polisen.
Förteckning enligt § 19 i vapenkungörelsen 26/7 1927 och register enligt § 39 i vapenförordningen 10/6 1949.
Jfr C 1 a:8-11, 13 och 15; C 1 a:46 (saknr A 15); C 1 a:48 (saknr 16 A, B och C); D 7 a: 14-17; E 1: 19, 22, 24, 31, 36 och 42; E 1: 103 samt i fortsättningen av E 1 ärenden med saknr 16 A, B och C.
Registret i sin helhet ingick 1/1 1965 i Örebro polisdistrikts arkiv, emedan registret alltjämt var aktuellt och icke utan stor olägenhet kunde uppdelas.
På ordningspolisens expedition fört register med avskrift av länsstyrelsens motorfordonsregister.
En gång i veckan gick en polisman upp till länsstyrelsens kansli och skrev av uppgifterna där om nyregistrerade bilar och motorcyklar.
KF 21/9 1906 ang automobiltrafik föreskrev bl a, att rikets bilar och motorcyklar skulle registreras länsvis med början 1/1 1907. Och de registrerades utan åtskillnad i en och samma nummerserie.
Fortgående underrättades rikets polismyndigheter genom tidningen "Meddelanden ang automobiltrafik" om samtliga registreringar. Tidningen utgavs under inseende av Stockholms polisstyrelse fram till åtminstone 1923.
KF 12/11 1915 om atomobilregister föreskrev bl a , att bilar och motorcyklar fr o m 1/1 1916 skulle föras i skilda register.
Förd av ordningspolisens trafikavdelning, inrättad 1/8 1937 och från 1/1 1938 ombildad till trafik- och luftskyddsbyrå. Dess arbete rörande trafiken övertogs av trafikpolisen 1/1 1947.
På ordningspolisens station kronologiskt förd liggare över där registrerade cyklar. Man uppger cykelns fabrikat och om den är en dam- eller herrcykel. I liggaren ingår även namnregister i bokstavsordning över de personer, vars fordon registrerades, och deras bostadsadresser.
25/8 1894 hade länsstyrelsen i Örebro utfärdat "Ordnindsföreskrifter ang velocipedåkning inom Örebro län". 11/5 1898 beslöt stadsfullmäktige i Örebro om "Ordningsföreskrifter för Örebro stad ang velocipedåkning".
11/4 1900 gjorde fullmäktige ett tillägg till dessa föreskrifter: under färd i staden skulle cykeln vara försedd med rektangulär skylt, upptagande ett ordningsnummer, registrerat hos polisen. Det skulle vara svarta siffror på gul botten, alltså i överensstämmelse med färgerna i stadens vapen. Registreringen var avgiftsfri. Främlingar som ämnade cykla i staden fick hyra nummerskyltar på polisstationen.
Fr o m 14/2 1939 registrerades även cyklarnas ramnummer.
Gällande åren 1953–1958: Efter C 5 000 upplades ej fler liggare. Istället användes som register stammen av det block, vari grundnoteringarna gjordes. Detta senare register saknas. Förmodligen utgallrat av okänd anledning. Men belägg finns för att den definitivt sista registreringen ägde rum den 17/2 1958 och då på nr C 6 700.
1/4 1958 upphörde cykelregistreringen i Örebro stad.
Hos kriminalpolisens 1:a, 2:a, 3:e och 5:e grupper (från 1958 benämnda rotlar) förda liggare med a) uppgift om de ärenden som överlämnats till resp grupp (R) för handläggning och b) anteckning om bl a hur samma ärenden fördelats bland gruppens (rotelns) utredningsmän och slutligen redovisats av dem.
25/4 1885-12/5 1886 Ingår i D 2 ec:1. 13/5 1886-31/12 1891 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. 1/1 1892-7/1 1892 Ingår i D2 ec:1. 8/1 1892-31/3 1900 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. 1/4 1900-28/8 1902 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. Se anm vid D 2 ec:5. 14/2 1905-16/6 1910 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. 4/12 1918-30 76 1920 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. Jfr E 2 b:1.
Enstaka anmälningar 2/1 1892 - 30/6 1907 ingår i D 6 a. 2/1 1892-30/6 1907 *) Enstaka anmälningar från vidstående tid ingår i D6 a.
Anmälningar före 1/7 1920 (=nr 1-247) ingår i stadsfiskalens arkiv.
De ouppklarade anmälningarna för här nedan aktuell tid ingår i E 2 c. Från och med 1/1 1944 ingår uppklarade och ouppklarade anmälningar i löpnummerföljd i en gemensam serie. Se E 2 d.
Hos kriminalpolisen upptagna anmälningar, uppklarade såväl som ouppklarade, ordnade i en gemensam serie, omfattande två grupper: den ena avseende tiden 1/1 1944-31/12 1950 och den andra tiden 1/1 1953-31/12 1964. Anmälningarna från tiden mellan dessa båda perioder ingår i serie E 3 b:201-243 (polisrapporter).
De ouppklarade cykelanmälningarna för tiden 1949-1954 är avskilda som bildar en egen serie E 2 e.
Hos kriminalpolisen upptagana meddelanden ("anmälningar") om gods av rubricerat slag. Enligt polismästarens order 14/4 1947. Hittegodsförvaltaren informerades fortgående om dylika meddelanden. Kriminalpolisen utfärdade intyg om förlorat gods. Sådant intyg fick lösas på polismästarens kansli.
Ibland är diariefört ärende hos kriminalpolisen av sådan (ofta enkel) natur, att polisrapport ej erfordras vid dess redovisning. Då ingår handlingarna i denna serie.
Diarienumren (dnr) i anmärkningskolumnen åsyftar det första och det sista därav i varje volym. Mellan dem saknas alla de nummer som avser ärenden, vilka redovistats med rapport. De diarienumren ryms då under rapportnumrets rubrik.
Jfr E 3 b.
Fr o m 1/2 1946 sker all diarieföring centralt på polismästarens kansli, och diarieförda handlingar ingår i E 1.
1/1 1935 tillkom ordningspolisens utredningsavdelning. Den övertog då ett flertal av kriminalpolisens ärenden av icke brottslig karaktär.
Polisrapportens föregångare benämndes "Dossier", eller kort och gott "Doss". Den rubriken bär många rapporter under åren 1920-1924. Först fr o m 1925 upphör densamma helt.
"Dossarna" före 1/7 1920 ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.
I anmärkningsfältet anges rapportnummer ("Doss-nr").
Jfr C 2 c, C 2 d, D 5 bd, D 5 be, D 5 bg, E 2 b + h; E 3 c.
Rapporter, upprättade av kriminalpolisen. Före 1951 ingår de bland övriga rapporter i serie E3 b. Varje årgångsrapport nr 1 i serie E 3 c innehåller statistik rörande föregående års utlänningsärenden.
Med E 3 c sammanhörande och i dess nummerföljd intagna ärenden, som avser avvisning och förpassning under perioden 13/9 1955 - 14/4 1964, har utbrutits ur E 3 c och i stället fått bilda serien E 3 d. Därför bör ärenden som saknas i E 3 c i stället sökas i E 3 d.
Jfr B 1 d; C 1 a 1-11 (Sakrubrik TD); C 1 a: 12-45 (AD); C 1a: 46-47 (Sakrubrik F 29); C a: 48-145 (Sakrubrik 10-G); C 2 c; D 3 a; E 1: 1-46 TD); E 1: 47-102 (AD); E 1: 107 (F 29); E 1: 117-422 (10 A-G); E 2 h; E 3 b och d; G 5 c.
Hos kriminalpolisen upprättade korta pm ang norska flyktingar, namnuppgifter å sådana, cirkulär och skrivelser om flyktingtrafiken till Örebro och vidare härifrån m m i samma ämne. Jfr E 3 c och d.
Den 16/11 1891 överlämnade magistraten i Örebro till länsstyrelsen i Örebro län ett förslag till ny "Stadga för polisens ordnande i Örebro" med hemställan om att förslaget måtte fastställas.
Den 17/2 1892 beslöt länsstyrelsen, att den ansåg sig vara förhindrad att meddela begärd fastställelse.
Redogörelse av sakkunnig person efter granskning Örebro poliskårs pensioneringsfråga 24/7 1911.
Se i övrigt stadsfullmäktiges tryckserie B nr 158 år 1910 och "Pensionsreglemente för poliskåren i Örebro", fastställt av KB 28/4 1913, samt SF:s beslut 21/12 1921 om ändrade bestämmelser fr o m 1/1 1921, alltså retroaktivt. Se i sistnämnda fall AD 28/1922 i E 1:4.
Händelsen inträffade den 25 april 1917. Rapporter med ett flertal polismäns redogörelser om saken men inget huvudprotokoll därom. Möjligen ingår sådana i magistratens arkiv.
"Kopiebok", förd å detektivavdelningen och innehållande sju koncept av handstilsprov, upptagna av personer, misstänkta för förfalskning av arbetsbetyg och orlovssedel.
Rubricerad "Protokollsbok för poliskammaren" och innehållande uppgift om de ärenden, som föranlett sportler, och deras storlek samt kvittens. Jfr G 1 i.
Räkningar, kvitton, reversal, utanordningar, sammanställningar och ett fåtal koncept till skrivelser i ekonomiska ärenden, rörande civilförsvarsbyråns verksamhet. Polismästaren var civilförsvarschef.
En poliskonstapel med civiltjänst hade till sidoliggande uppgift att på stadsfiskalens begäran indriva och redovisa restlängdsförda kronoutskylder, värnskatt och olycksfallsförsäkringsavgifter. Ett flertal olika handlingar även som en del kvitton rörande nämnda verksamhet har av samma befattningshavare samlats i en dossier.