1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Fr.o.m. 1992 infördes en ny organisationsstruktur inom Vägverket vilket medförde att de tidigare vägförvaltningarna upphörde med utgången av år 1991 (dessutom skedde en annan stor förändring då myndigheten Vägverket och produktionen skildes åt). Länen övergavs som indelningsgrund och istället skapades fem större regioner kallade Vägverket Produktion Mitt, Norr, Syd, Väst och Öst.
Allmän anmärkning
Se även förteckning ULA/11949.1
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2000-11-01 00:00:00
Senast ändrad
2022-10-24 10:21:51
1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Fr.o.m. 1992 infördes en ny organisationsstruktur inom Vägverket vilket medförde att de tidigare vägförvaltningarna upphörde med utgången av år 1991 (dessutom skedde en annan stor förändring då myndigheten Vägverket och produktionen skildes åt). Länen övergavs som indelningsgrund och istället skapades fem större regioner kallade Vägverket Produktion Mitt, Norr, Syd, Väst och Öst.
Serien i kartonger. Arkivläggning i klassnummerordning enligt verksamhetsregistret. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie C I b2).
Aktuella matriklar förvaras i personnummerordning i pärmar på kp. Matriklar rörande avgången personal avställes och lägges i resp. persondossié, serie F 2 AA. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serierna D I a1) och D I b2).
Aktuella personalkort förvaras i alfabetisk ordning i pärmar på kp. Personalkort rörande avgången personal avställes och lägges i resp persondossié, serie F 2 AA. Serien upphört 1984-04-01. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1979, serierna F II a 1 a) och F II a 2 a)
Serien i kartonger. Arkivläggning i klassnummerordning enligt verksamhetsregistret. Avställning sker årsvis. Icke avslutade ärenden kvarstår intill dess de slutbehandlats, varvid de arkiveras på ursprungsåret. Verksamhetsregister, se serie C 1 Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F I a1).
Serien i kartonger. Aktuella dossiéer förvaras i personnummerordning i vertikalskåp på kamerala personal. Avställning sker vid befattningshavarens avgång ur tjänst. Häri även tjänstematriklar och personalkort A och B för avgången personal. Med aktuellt utbildningskort samt aktuellt utdrag ur personregistret för avgången personal. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F II a 1) a.
Serien i kartonger. Aktuella dossiéer förvaras i pärmar på kamerala personal. Avställning sker vid befattningshavarens avgång ur tjänst. Dossiéerna förvaras i personnummerordning. Häri även utdrag ur personregistret. Före 1979, se vägförvaltningen i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F II a 2)a.
Serien i kartonger. I denna serie volymredovisas enbart lönespecifikationer i system PA-75. Utbildningskort och utdrag ur personregistret lägges vid upphörd anställning i respektive persondossié, serie F 2 AA. Lönespecifikationerna arkivlägges i personnummerordning
Serien i kartonger. I denna serie volymredovisas enbart löneregleringar/uppdateringar i system PA-75. Utbildningskort och utdrag ur personregistret lägges vid upphörd anställning i respektive persondossié, serie F 2 AA. Löneregleringar/uppdateringar arkivlägges i personnummerordning. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie D I b4).
Samtliga handlingar i denna serie förvaras vid Trafikverkets Arkivcenter i Mölndal. Serien i kartonger. I denna serie redovisas endast avslutade företag. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F VIII a1) Sökregister, se särskild pärm.
Samtliga handlingar i denna serie förvaras vid Trafikverkets Arkivcenter i Mölndal. Serien i kartonger. I denna serie redovisas endast avslutade företag. Vägmarkshandlingarna är ordnade i vägnummerordning. Dessa företag saknar företagsnummer Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F III b.
Samtliga handlingar i denna serie förvaras vid Trafikverkets Arkivcenter i Mölndal. Serien i kartonger. I denna serie redovisas endast avslutade företag. Vägmarkshandlingarna är ordnade i vägnummerordning och företagsnumrerade. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F II b.
Serien i kartonger. I denna serie redovisas endast avslutade företag. Arbetsplanerna är ordnade kommunvis. Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F VIII a 4)
Serien i kartonger. Arkivläggning i vägnummerordning. Avställning sker årsvis. Serien upphörd och ingår fr o m 1983 i F I Före 1979, se vägförvaltningens i Kopparbergs län arkiv 1944-1978, serie F XII a.