Arkiv

Landskontoret

Länsstyrelsen i Kopparbergs län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/12903/11

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/AxyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

649,7 Hyllmeter

Datering

1626 – 1957 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1634 – (Arkivbildare)

Alternativa namn: Länsstyrelsen i Kopparbergs län

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Denna arkivförteckning omfattar huvudsakligen åren 1635-1957. Till arkivet hör även ett par buntar ännu oförtecknat material.

Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren. Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som inkassering av böter (saköresmedel) och förvaltning av statens jordegendomar.

En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E III a). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I.

En egen avdelning inom landskontoret var från 1600-talets mitt till 1908 ränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F).

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet delades 1953 in i mindre sektioner och från och med 1958 skedde samma sak med landskontoret. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter.

Den 1 januari 1997 bytte länet namn från Kopparbergs län till Dalarnas län.

Ordning & struktur

Observera att räkenskapernas seriebeteckning från och med 1918 (i vissa fall 1909) ändras från E till EE.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Dalarnas län

Tillgänglighet

Sekretess