(Kronobergs, Blekinge, Hallands, Malmöhus och Kristianstads län samt Östra härad och del av Västra i Jönköpings län. Fr.o.m. 1855 ingår hela Jönköpings län).
Bergmästaredistriktet tillkom 1694, då genom kungl brevet 13 april s å Kronobergs län avskiljdes från 8. bergmästaredistriktet för att förenas med de tidigare danska landskapen Skåne, Blekinge och Halland till 9. bergmästaredistriktet. Joh. Ax. Almquist uppger i Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (Meddelanden från svenska riksarkivet, ny följd, II:3), Sthlm 1909, s. 71, att en inspektor förordnats över de skånska bergverken den första tiden efter Skånes erövring, en befattning som bibehölls till 1694. Andrarums alunverk lydde en kort tid på 1680-talet under skånska generalguvenörsämbetet.
Ädelfors guldverks distrikt, enligt bergskollegii protokoll 1742 26/11 bestående av socknarna Alseda, Skede, Ökna, Vetlanda, Skirö och Lemnhult, alla i Östra härad, Jönköpings län, skulle tillhöra 9. bergmästaredistriktet (utdrag av protokollet i F II:48). Senare kom flera socknar i Östra härad att tillhöra samma distrikt eftersom de till skogsbetjäningen var underlagda Ädelfors guldverk (bergmästaren Palms i 8. distriktet brev till bergskollegium, som refereras i detta brev 1829 11/8 till bergmästaren Jacobsson i 9. distriktet).
Inglamåla järngruva i Fröderyds socken i Västra härad, Jönköpings län, skulle enligt bergskollegii brev 1744 13/6 lyda under 9. bergmästaredistriktet "till bekvämligheten och närmare belägenheten". Samma skäl torde ha varit anledningen till att bergskollegium i brev 1752 23/4 lade Holmeshults masugn i samma socken till 9. distriktet.
Gränsdragningen beträffande vilka socknar i Östra och (södra delen av) Västra härader som tillhörde 8. resp. 9. bergmästaredistriktet synes ha varit svävande att döma av skriftväxling mellan de båda bergmästarna och bergskollegium 1826-1830.
Om 9. bergmästaredistriktet i stort, se Joh. Ax. Almquists ovannämnda bok, s. 71 ff och om dess tjänstemän s. 154 f.
Benämningen 9. bergmästaredistriktet är av sent datum. I äldre handlingar kallas det Skånes, eller Skånes och Kronobergs bergmästaredistrikt.
Kontroll
Skapad
1995-08-09 00:00:00
Senast ändrad
2019-02-07 11:36:28
9:e Bergmästaredistriktets arkiv
(Kronobergs, Blekinge, Hallands, Malmöhus och Kristianstads län samt Östra härad och del av Västra i Jönköpings län. Fr.o.m. 1855 ingår hela Jönköpings län).
Bergmästaredistriktet tillkom 1694, då genom kungl brevet 13 april s å Kronobergs län avskiljdes från 8. bergmästaredistriktet för att förenas med de tidigare danska landskapen Skåne, Blekinge och Halland till 9. bergmästaredistriktet. Joh. Ax. Almquist uppger i Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (Meddelanden från svenska riksarkivet, ny följd, II:3), Sthlm 1909, s. 71, att en inspektor förordnats över de skånska bergverken den första tiden efter Skånes erövring, en befattning som bibehölls till 1694. Andrarums alunverk lydde en kort tid på 1680-talet under skånska generalguvenörsämbetet.
Ädelfors guldverks distrikt, enligt bergskollegii protokoll 1742 26/11 bestående av socknarna Alseda, Skede, Ökna, Vetlanda, Skirö och Lemnhult, alla i Östra härad, Jönköpings län, skulle tillhöra 9. bergmästaredistriktet (utdrag av protokollet i F II:48). Senare kom flera socknar i Östra härad att tillhöra samma distrikt eftersom de till skogsbetjäningen var underlagda Ädelfors guldverk (bergmästaren Palms i 8. distriktet brev till bergskollegium, som refereras i detta brev 1829 11/8 till bergmästaren Jacobsson i 9. distriktet).
Inglamåla järngruva i Fröderyds socken i Västra härad, Jönköpings län, skulle enligt bergskollegii brev 1744 13/6 lyda under 9. bergmästaredistriktet "till bekvämligheten och närmare belägenheten". Samma skäl torde ha varit anledningen till att bergskollegium i brev 1752 23/4 lade Holmeshults masugn i samma socken till 9. distriktet.
Gränsdragningen beträffande vilka socknar i Östra och (södra delen av) Västra härader som tillhörde 8. resp. 9. bergmästaredistriktet synes ha varit svävande att döma av skriftväxling mellan de båda bergmästarna och bergskollegium 1826-1830.
Om 9. bergmästaredistriktet i stort, se Joh. Ax. Almquists ovannämnda bok, s. 71 ff och om dess tjänstemän s. 154 f.
Benämningen 9. bergmästaredistriktet är av sent datum. I äldre handlingar kallas det Skånes, eller Skånes och Kronobergs bergmästaredistrikt.
Hit hörde även Inglamåla järngruva i Västra härad enligt bergskollegii brev 13/6 1744 och från 1750-t även Holmeshult. Senare även södra delen av Västra härad i övrigt. Från 1826 även Östra härad (tidigare i Ädelfors distrikt). Från 1836 ingår hela bergmästaredistriktet.
Serien utgör beträffande ekonomi- och ordningsmål en fortsättning på serien A I aa (bergskollegii brev 1852 11/3). I huvudsak behandlades ärenden rörande sammanskott till de olika kassorna, utdelning av medel till gratialister, samt anmälningar till erhållande av mästare- och mästersvensbrev.
Protokoll vid förrättningar av bergmästaren eller av denne förordnad (bergsfogde eller annan person). Ingår förutom i nedan förtecknade volymer i serien F II, Handlingar angående de enskilda bruken, gruvorna och verken t.o.m. 1809. Se därför denna serie. Efter brukens och verkens namn uppställda förteckningar över förrättade syner och dylikt 1810-1841 finns i D III:2.
Koncept (i regel i form av registratur) till skrivelser, yttranden, utslag och resolutioner, cirkulär, kungörelser, fullmakter, mutsedlar, tillstånds- och viloståndsresolutioner m.m.
T.o.m. 1763 även räkenskapssammandrag.
Koncept och registratur för tiden 1764-1780 fanns ej vid ordningsarbetet 1808-1809.
Relationerna från tiden före 1696 ingår i 8. bergsmästaredistriktets arkiv. Kronobergs län omnämns där i följande års relationer: 1655, 1657-1660 (en relation), odaterat (omkring 1677?), 1683, (1687), odaterat (1688?), 1689, odaterat (1692?), 1693, 1694 och 1695.
Även påträffade riksdags- och femårsberättelser har anmärkts.
Utöver i nedan förtecknade register redovisas under föregående år utfärdade mutsedlar (tillståndsbevis), viloståndsresolutioner samt lagda utmål från åtminstone 1818 i bergmästarens relationer, serien B II.
Skrivelserna t.o.m. 1809 i allmänhet sådana som rör hela distriktet. Övriga i serien F II. Innehållsförteckningar till E I:1, 2, 4-8, se D III:1. Serien innehåller även skrivelser från enskilda tjänstemän vid bergskollegium.
Skrivelser från t.ex .övriga kollegier, länsstyrelser, Riksens ständers bank, brandförsäkringsverket, Jernkontoret m.fl. samt från bergsfogdar, bruksägarna (bl.a. uppgifter om masugnarnas blåsningar), arrendatorn av Ädelfors guldverk och från enskilda personer.
Återkomna kungörelser med påskrifter om delgivning dels i denna serie, dels som bilagor till protokollen. Av bruken insända uppgifter om tillverkning samt till riksdagsvallängden (från 1832), se serien E III. Ansökningar om mutsedlar, utmål, vilostånd och dylikt ingår i serien t.o.m. 1854, därefter har sådana handlingar uppdelats länsvis och förtecknats i serierna E IV a-e.
Skrivelser förekommer även i serierna under avdelningen F.
Enstaka handlingar, t.ex. fullmakter och andra bilagor som ej med säkerhet har kunnat knytas till visst ärende, se serien E II. Ett fåtal ansökningar avser platser i flera län och kan därför ingå i serierna E IV b-e. Hänvisningar om observerade sådana ärenden har gjorts på omslagen i volymerna.
Tidigare, se serien E II. Enstaka handlingar, t. ex. fullmakter och andra bilagor som ej med säkerhet kunnat knytas till visst ärende, se serien E II. Ett fåtal ansökningar avser platser i flera län och kan därför ingå i serierna E IV a, c-e.
Hänvisningar om observerade sådana ärenden har gjorts på omslagen i volymerna.
Tidigare, se serien E II. Enstaka handlingar, t ex fullmakter och andra bilagor som ej med säkerhet har kunnat knytas till visst ärende, se serien E II. Ett fåtal ansökningar avser platser i flera län och kan därför ingå i serierna E IV a, b, d och e.
Hänvisningar om observerade sådana ärenden har gjorts på omslagen i volymerna.
Serien innehåller även bilagor, såsom kartor, preliminära mutbevis av kronofogde, förteckningar m.m. Tidigare se serien E II.
Enstaka handlingar, t ex fullmakter och andra bilagor som ej med säkerhet kunnat knytas till visst ärende, se serien E II. Ett fåtal ansökningar avser platser i flera län och kan därför ingå i serierna E IV a-c. Hänvisningar om observerade sådana ärenden har gjorts på omslagen i volymerna.
Serien innehåller även bilagor, såsom bevis över försvarsarbeten, intyg av jordägare om tillåtelse för inmutningsägaren att begära vilostånd m fl handlingar. Tidigare, se serien E II.
Enstaka handlingar, t ex fullmakter och andra bilagor som ej kunnat knytas till visst ärende, se serien E II.
Inneliggande handlingar till de ordinarie och urtima tingen för samtliga tingslag. Serien innehåller memorialprotokoll, ett fåtal protokollsutdrag från andra myndigheter, fullmakter och stämningserkännanden, intyg av pastor om medellösa f d anställda och deras änkor, förteckningar över utdelad gratial, enstaka återlämnade mästarbrev, sammanställningar över lådornas räkenskaper samt handlingar rörande sammanskott till lådorna m.m. Inneliggande handlingar kan även ingå i serierna F II och E II. Till tingen ingivna uppgifter på anställda, se serien F I b.
Uppgifterna i regel insända till respektive ordinarie bergsting. Förteckning på de anställda förekommer ibland på brukens relationer, serien E III. Före 1810, se dels domböckerna serierna A I aa, ba och ca, dels bevillningstaxeringslängderna i serien G.
De topografiskt inbundna handlingarna består av avskrifter av Kungl. Maj:ts och bergskollegii privilegiebrev, resolutioner och utslag samt enstaka skrivelser, bergmästarens (ibland bergsfogdens) protokoll vid undersökningar om förutsättningar för anläggande av bruk, värderingar för lån, brandförsäkring m.m. undersökningar om malmtillgång och om hemmanens kolning, taxering till bevillningen (även i serien G) m.m. samt enstaka skrivelser; koncept till skrivelser m.m. från länsstyrelser och andra myndigheter (bl.a. enstaka lantmäterihandlingar, domboksutdrag) samt från enskilda personer (bl.a. köpekontrakt, bolagsregler, instruktioner, etc) samt några få koncept till mutsedlar (i huvudsak för stenkolsverket vid Helsingborg). Några kartor och ritningar. Detaljerade förteckningar över innehållet i respektive volym, även med hänvisningar till annorstädes förvarade handlingar rörande samma bruk, se D III:1.
Jämför serierna F III, F IV och G; enstaka skrivelser kan även finnas i serien E I.
På grund av fuktskador har vissa handlingar plomberats eller uttagits ur volymerna och lagts i särskilda kartonger (se serie Ö). Anmärkning härom har gjorts på handlingens plats.
Särskilt ordnade handlingar. Ingår i övrigt i serien F II. Handlingar angående de enskilda bruken, gruvorna och verken t.o.m. 1809 samt i de formellt ordnade serierna i avd. A-E och G.
Detaljerade förteckningar över innehållet i F IV:1, 2, 3, se registret i D III:1.
Bergsfogdens i Kronobergs och Blekinge län handlingar: I huvudsak för kännedom av bergmästaren översända privilegiebrev och protokollsutdrag m.fl. skrivelser från Kungl. Maj:t och bergskollegium. I anseende till svårigheten att avgöra vart de hör har alla lagts till serien E I.
1743-1808 Räkenskaper av olika slag för Ädelfors guldverk fanns i behåll 1810, men saknades 1881. Förteckning över volymens innehåll i D III:1 (del 3, avd 11, vol 32).
Utöver i nedan förtecknade volymer förekommer statistiska uppgifter av olika slag tidvis i protokollen från de ordinarie bergstingen, serierna A I aa, ba och ca samt i serien E III. Jfr dessutom innehållet i serierna i avd D.
Förteckningar av under året expedierade mutsedlar, utmål, vilostånd ingår i bergmästarens relationer respektive år (t.o.m. 1865 specificerade, därefter antalet) 1781-1874.
Förteckningar över bruksarbetare och andra anställda, primäruppgifter, se serien F I b; från tiden före 1810, bergstingsdomböckerna, serierna A I aa, ba och ca 1802-1874.