En stor del av polismyndighetens handlingar omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i sekretesslagen. Särskilt kan nämnas 5 kap om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, 7 kap 7 § om polisregistersekretess samt 9 kap 17 § om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.
ARKIVBESKRIVNING FÖR POLISMYNDIGHETEN I LINKÖPING 1965-1995
Bestämmelser:
Förutom de bestämmelser som generellt gäller för statliga myndigheter, t.ex. 2 kap tryckfrihetsförordningen, förvaltningslagen (1986:223), arkivlagen (1990:782), sekretesslagen (1980:100) m.fl. författningar så regleras polisverksamheten främst av polislagen (1984:387) och polisförordningen (1984:730). I olika specialförfattningar finns bestämmelser som reglerar polisverksamhet som t.ex. ordningslagen, utlänningslagen och vapenlagen Inom polisväsendet utfärdar Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd vilka är samlade i en ämnesordnad artikelsamling med benämningen FAP - Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. Polisens brottsutredande verksamhet regleras främst genom bestämmelserna om förundersökning i 23 kap rättegångsbalken samt genom förundersökningskungörelsen (1947:948). På lokal nivå har varje polismyndighet en arbetsordning som bl.a. redovisar organisationen och beslutsdelegationen inom myndigheten och lokala tjänsteföreskrifter som utfärdats av myndighetens chef.
Arbetsuppgifter:
Polisverksamhetens ändamål är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Till polisens uppgifter hör bl.a. att - förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten, - övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, - bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, - lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp
Organisation:
Polisväsendet förstatligades den 1 januari 1965 och ca 120 lokala polismyndigheter bildades. Varje polismyndighet verkar i ett geografiskt område, ett polisdistrikt. Den 1 juli 1992 infördes den s.k. länspolismästaremodellen i hela landet innebärande att polismästaren vid den största polismyndigheten i länet även fick rollen som regional polischef. 1993 skedde åter organisationsförändringar inom polisväsendet till följd av besparingskrav. Distriktssammanslagningar ägde rum och i många län valde man att endast ha en polismyndighet, en s.k. länsmyndighet - medan man i andra län behöll tidigare polismyndighetsindelning. 1995 hade antalet polismyndigheter halverats. Linköpings polisdistrikt omfattar Linköpings, Kinda, Ydre och Åtvidabergs kommuner. Linköping är centralvaktområde/centralort och Åtvidaberg och Kisa - fr.o..m 1995 benämnt Kinda-Ydre - utgör egna lokalvaktområden/polisområden. Två polismän från Kinda-Ydre är stationerade i Österbymo. Under perioden 1965-1 juli 1986 har det funnits en polispostering i Rimforsa. Verksamheten vid Polismyndigheten i Linköping leds av en polismästare med biträde av bl.a. två polisintendenter och en polissekreterare vilka samtliga har juridisk utbildning. Övergripande beslut underställs en polisstyrelse som förutom polismästaren består av sex politiskt valda ledamöter och sex ersättare. Till och med 1994 har myndigheten varit indelat i en ordnings-, en kriminal- och en trafikavdelning samt ett kansli. Den 1 januari 1995 omorganiserades trafikpolisen i länet och kom då att lyda direkt under den regionala polischefen, länspolismästaren i Norrköping. De olika avdelningarna har varit indelade i enheter/rotlar/sektioner. Den ekonomiska roteln, narkotikaroteln och den tekniska roteln har haft regionalt ansvar. Mot bakgrund av hårda besparingskrav beslutade Länsstyrelsen i Östergötlands län den 29 september 1995 att en polismyndighet inrättas i länet vilken ersätter de tre polismyndigheterna Linköping, Norrköping och Motala. Länet kommer fr.o.m. den 1 januari 1996 att utgöra ett polisdistrikt - Polismyndigheten i Östergötlands län. Polismyndigheten i Linköping upphör och bildar ett eget polisområde. De tidigare polismyndigheterna i Motala och Norrköping blir också polisområden. Rikspolisstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten för polisväsendet. Styrelsen har tillsyn över polismyndigheterna och ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom den svenska polisen.
Delarkiv:
Delarkiv med egna arkivförteckningar finns för polisområdena Kinda-Ydre och Åtvidaberg samt för länstrafikgruppen (1965-1985). De regionala rotlarnas handlingar ingår i Polismyndighetens i Linköping huvudarkiv.
Sökingångar:
- Arkivförteckningarna - Arkivbildningsplan för polisväsendet (FAP 182-1) - Diarier/ärenderegister; A (allmänt diarium), B (bötesdiarium) fr.o..m 1994-07-01 benämnt T (trafikdiarium) och K (kriminaldiarium) samt därtill hörande namnregister. - Målsäganderegister till kriminaldiariet (K) - Saknummerregister till allmänna diarier (A)
Sekretess:
En stor del av polismyndighetens handlingar omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i sekretesslagen. Särskilt kan nämnas 5 kap om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, 7 kap 7 § om polisregistersekretess samt 9 kap 17 § om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.
Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar:
Polismyndighetsärende (tillståndsgivning) och administrativ verksamhet - Allmänna diarierna samt handlingarna till dessa Brottsutredningar - Kriminal-, bötes- och trafikdiarierna samt handlingarna till dessa. Ordningspolisverksamhet - Minnesanteckningar, omhändertagandeblad samt de allmänna diarierna och handlingarna till dessa. Verksamhetsstyrning - Polisens protokoll, verksamhetsplaner, arbetsordningar och lokala tjänsteföreskrifter.
Gallringsregler:
Polismyndigheten tillämpar de gallringsbeslut som Riksarkivet har utfärdat för handlingar i den lokala polisorganisationen, se bilaga. Med stöd av dessa och Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991-6 med föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse har Polismyndigheten dessutom fattat lokala gallringsbeslut, se bilaga.
Arkivverksamhetens organisation:
Vid Polismyndigheten finns en arkivansvarig och en arkivföreståndare. Vid varje enhet finns en arkivredogörare. Samtligas ansvarsområden finns reglerade i en lokal tjänsteföreskrift.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2001-03-07 00:00:00
Senast ändrad
2024-03-27 14:04:16
ARKIVBESKRIVNING FÖR POLISMYNDIGHETEN I LINKÖPING 1965-1995
Bestämmelser:
Förutom de bestämmelser som generellt gäller för statliga myndigheter, t.ex. 2 kap tryckfrihetsförordningen, förvaltningslagen (1986:223), arkivlagen (1990:782), sekretesslagen (1980:100) m.fl. författningar så regleras polisverksamheten främst av polislagen (1984:387) och polisförordningen (1984:730). I olika specialförfattningar finns bestämmelser som reglerar polisverksamhet som t.ex. ordningslagen, utlänningslagen och vapenlagen Inom polisväsendet utfärdar Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd vilka är samlade i en ämnesordnad artikelsamling med benämningen FAP - Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. Polisens brottsutredande verksamhet regleras främst genom bestämmelserna om förundersökning i 23 kap rättegångsbalken samt genom förundersökningskungörelsen (1947:948). På lokal nivå har varje polismyndighet en arbetsordning som bl.a. redovisar organisationen och beslutsdelegationen inom myndigheten och lokala tjänsteföreskrifter som utfärdats av myndighetens chef.
Arbetsuppgifter:
Polisverksamhetens ändamål är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Till polisens uppgifter hör bl.a. att - förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten, - övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, - bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, - lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp
Organisation:
Polisväsendet förstatligades den 1 januari 1965 och ca 120 lokala polismyndigheter bildades. Varje polismyndighet verkar i ett geografiskt område, ett polisdistrikt. Den 1 juli 1992 infördes den s.k. länspolismästaremodellen i hela landet innebärande att polismästaren vid den största polismyndigheten i länet även fick rollen som regional polischef. 1993 skedde åter organisationsförändringar inom polisväsendet till följd av besparingskrav. Distriktssammanslagningar ägde rum och i många län valde man att endast ha en polismyndighet, en s.k. länsmyndighet - medan man i andra län behöll tidigare polismyndighetsindelning. 1995 hade antalet polismyndigheter halverats. Linköpings polisdistrikt omfattar Linköpings, Kinda, Ydre och Åtvidabergs kommuner. Linköping är centralvaktområde/centralort och Åtvidaberg och Kisa - fr.o..m 1995 benämnt Kinda-Ydre - utgör egna lokalvaktområden/polisområden. Två polismän från Kinda-Ydre är stationerade i Österbymo. Under perioden 1965-1 juli 1986 har det funnits en polispostering i Rimforsa. Verksamheten vid Polismyndigheten i Linköping leds av en polismästare med biträde av bl.a. två polisintendenter och en polissekreterare vilka samtliga har juridisk utbildning. Övergripande beslut underställs en polisstyrelse som förutom polismästaren består av sex politiskt valda ledamöter och sex ersättare. Till och med 1994 har myndigheten varit indelat i en ordnings-, en kriminal- och en trafikavdelning samt ett kansli. Den 1 januari 1995 omorganiserades trafikpolisen i länet och kom då att lyda direkt under den regionala polischefen, länspolismästaren i Norrköping. De olika avdelningarna har varit indelade i enheter/rotlar/sektioner. Den ekonomiska roteln, narkotikaroteln och den tekniska roteln har haft regionalt ansvar. Mot bakgrund av hårda besparingskrav beslutade Länsstyrelsen i Östergötlands län den 29 september 1995 att en polismyndighet inrättas i länet vilken ersätter de tre polismyndigheterna Linköping, Norrköping och Motala. Länet kommer fr.o.m. den 1 januari 1996 att utgöra ett polisdistrikt - Polismyndigheten i Östergötlands län. Polismyndigheten i Linköping upphör och bildar ett eget polisområde. De tidigare polismyndigheterna i Motala och Norrköping blir också polisområden. Rikspolisstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten för polisväsendet. Styrelsen har tillsyn över polismyndigheterna och ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom den svenska polisen.
Delarkiv:
Delarkiv med egna arkivförteckningar finns för polisområdena Kinda-Ydre och Åtvidaberg samt för länstrafikgruppen (1965-1985). De regionala rotlarnas handlingar ingår i Polismyndighetens i Linköping huvudarkiv.
Sökingångar:
- Arkivförteckningarna - Arkivbildningsplan för polisväsendet (FAP 182-1) - Diarier/ärenderegister; A (allmänt diarium), B (bötesdiarium) fr.o..m 1994-07-01 benämnt T (trafikdiarium) och K (kriminaldiarium) samt därtill hörande namnregister. - Målsäganderegister till kriminaldiariet (K) - Saknummerregister till allmänna diarier (A)
Sekretess:
En stor del av polismyndighetens handlingar omfattas av sekretess i enlighet med bestämmelserna i sekretesslagen. Särskilt kan nämnas 5 kap om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, 7 kap 7 § om polisregistersekretess samt 9 kap 17 § om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.
Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar:
Polismyndighetsärende (tillståndsgivning) och administrativ verksamhet - Allmänna diarierna samt handlingarna till dessa Brottsutredningar - Kriminal-, bötes- och trafikdiarierna samt handlingarna till dessa. Ordningspolisverksamhet - Minnesanteckningar, omhändertagandeblad samt de allmänna diarierna och handlingarna till dessa. Verksamhetsstyrning - Polisens protokoll, verksamhetsplaner, arbetsordningar och lokala tjänsteföreskrifter.
Gallringsregler:
Polismyndigheten tillämpar de gallringsbeslut som Riksarkivet har utfärdat för handlingar i den lokala polisorganisationen, se bilaga. Med stöd av dessa och Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991-6 med föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse har Polismyndigheten dessutom fattat lokala gallringsbeslut, se bilaga.
Arkivverksamhetens organisation:
Vid Polismyndigheten finns en arkivansvarig och en arkivföreståndare. Vid varje enhet finns en arkivredogörare. Samtligas ansvarsområden finns reglerade i en lokal tjänsteföreskrift.
Serien som består av kopior av huvudexemplar i handlingar till A-diariet utgallrad med 2 års gallringsfrist enligt RA-FS 1991:6 och polismästarens beslut 1995-01-20
Aktuella personalkort förvaras i pärmar hos lönekassan, avställda kort eller kopior av kort förvaras i personaldossierna F I (Personalkortet följer befattningshavaren och arkiveras i det distrikt där denne slutar sin anställning. Avlämnade distrikt kan för egen del behålla en kopia.)
Journalkort för tiden 1969-1977 se D I c
De personalkort som var aktuella den 31 december 1995 har med stöd av RA-MS 1994:31 överlämnats till Polismyndigheten i Östergötlands län.
Aktuella ledighetskort förvaras i pärmar hos lönekassan, avställda kort eller kopior av kort förvaras i personaldossierna F I. (Ledighetskortet följer befattningshavaren och arkiveras i det distrikt där denne slutar sin anställning. Avlämnade distrikt kan för egen del behålla en fotokopia.)
Journalkort för tiden 1969-1977 se D I c
De ledighetskort som var aktuella den 31 december 1995 har med stöd av RA-MS 1994:31 överlämnats till Polismyndigheten i Östergötlands län.
Innehåller: protokoll från sammanträden för fastställande av månadsplanering. Månadsplaneringssammanträdena upphörde 1985. Protokoll över veckoarbetsplaner.
Registret är främst avsett att möjliggöra intern samordning av utredningar. Samordningsregistret utgörs av radremsor vilka utgallras vid inauktualitet enligt RA-FS 1991:6
Personbladsamlingen, som påbörjades 1978-01-01, innehåller även primärrapporter, minnesanteckningar och personuppgifter och förvaras i bokstavsordning.
Utgallringsbara saknr enligt 1968 års klassifikationssystem
Saknr 430, 444, 461, 511-518, 521-528, 531-538, 541, 543-548, 553-554, 556-558, 561-568, 573-578, 581-588, 591-598, 612-618, 621-628, 631-638, 641-648, 651-658, 691, 693-698 utgallras med 2 års gallringsfrist enligt riksarkivets gallringsbeslut nr 788 och polismästarens beslut 1995-01-20
Saknr 542, 555, 571, 572. 611 och 692 utgallras med 5 års gallringsfrist enligt riksarkivets gallringsbeslut nr 788 och polismästarens beslut 1995-01-20
Saknr 442 gallras med 5 års frist enligt RA-MS 1992:70
Serien utgallras med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 194 för perioden 1965-1967 och fr.o.m. 1968 enligt RA-MS 1995:43
Vissa ärenden som kan antas ha stort allmänt intresse kan vara aktuella att bevara. Se RPS skrivelse ADM-182-3480/91, 1992-09-03 samt ADM-182-2338/94, 1995-07-31
Serien utgallras för perioden 1965-1967 med 30 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 194.
Fr.o.m. 1968 utgallras serien enligt RA-MS 1995:43 enligt följande: Enligt medgivande från Dag Ekdahl, RPS kan dock gallringsbeslutet tillämpas fr.o.m. 1965 års handlingar.
Brottskoderna 0801, 0804, 0807, 0840, 0841, 0860, 0903, 1004, 1201, 1203 och 9001 = 5 år
Serien utgallras med 10 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 194 för perioden 1965-1967 och nr 788 för perioden 1968-1980 samt 1992:54 för perioden 1981-.
Personaldossiéerna följer befattningshavaren och arkiveras vid den polismyndighet där denne slutar sin anställning. Ej avställda personaldossiéer förvaras i dokumentskåp hos polismyndighetens kamrer. Tidsangivelsen för nedan förtecknade volymer gäller den tidsperiod under vilken den anställde slutat sin anställning. De avställda personaldossiéerna är lagda i bokstavsordning efter namn i en svit både för polisiär och administrativ personal.
Serien utgallras 2 år efter att objektet utgått ur polisväsendets redovisning enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 788 och polismästarens beslut 1995-01-20.
Handlingarna gallras med stöd av RA-FS 1991:6 och polismästarens beslut 1995-01-20 enligt följande: Uppgifter om vakanta tjänster - 2 år Beställning av notis i personalmedd. - 2 år Bevis om flygande inspektion - 2 år Telexmeddelande - 1 år Flextidsrapporter - 1 år Anmälan om auktioner - 1 år Inköpsnotor begagnat gods - 1 år
Serien är utgallringsbar i enlighet med Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 och 1985:91 samt polismästarens beslut 1995-01-20 enligt följande:
Transaktionslista: 2 år Dispositionstablå: 2 år Periodisk transaktionsrapport: 2 år Periodisk utbetalningsrapport: 2 år Budgetuppföljningar av olika slag: 2 år Kontofördelningslistor: 2 år Budgetavstämningslistor: 2 år
Utöver nedan förtecknade handlingar är serien utgallringsbar med 2 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 909 och polismästarens beslut 1995-01-20
Undantag: Löneslistor 10 år
Serien i arkivboxar
Månadsjournaler med ackumulerade uppgifter för hela året.
Serien utgallras med 1 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 788. (Undantag göres för sådant material som fått betydelse i rättssak)
Serien utgallras med 1 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 788. (Undantag göres för sådant material som fått betydelse i rättssak).