Arkiv

Ryfors Pappersbruks arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/VaLA/03622

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/FGfjALo3Zq6ijwq0HED000

ExtraID

03622

Omfång

0,5 Hyllmeter (-)

Datering

1737 – 1909 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)

Arkivbildare/upphov

Ryfors Pappersbruk (Arkivbildare)

Kategori: Företag

Innehåll och historik

Innehåll

Ryfors pappersbruk

Brukets historia börjar 1759. Då anlades vid Ryfors ett Lumppappersbruk. För att inte förväxlas med järnbruket, benämnd Delary, döptes det till Ryfors pappersbruk.

Pappersbruket var ingen stor anläggning från början. På 1770-talet var det endast 10 st. anställda med bl.a. en pappersmästare och tre gesäller.

Vem som startade pappersbruket saknas det uppgift om. 1863 fick bruket en ny ägare, ryttmästare och kammarherre Carl Magnus Lind af Hageby. Han var måg hos majoren C. A. Hammarberg. Genom giftermålet fick Lind en del av bruket genom sin hustru. Senare köpte han ut svärmoderns och svägerskans andelar och blev ensamägare.

Bruket fick en kortvarig blomstringstid. Blomstringstiden varade i 5-6 år. 1870 hotades bruket av konkurs och nedläggning. Räddningen kom då några kapitalstarka skåningar visade intresse för Smålands skogstillgångar. Det var folk med intressen i Malmö Yllefabrik och närstående företag som ägde det behövliga riskkapitalet med bl.a. greve Sten Lewenhaupt i spetsen.

I april 1871 ägde mötet rum mellan skåningarna och godsherren på Ryfors af Hageby. Vid detta möte beslöts det om fortsatt verksamhet och fr.o.m. 30 juni startade bolaget, Malmö Trämassefabrik aktiebolag, med af Hageby som verkställande direktör.

Huvudkontoret var förlagt i Malmö och företaget i Delary. Byggandet av fabrikslokaler i Delary gick i rask takt. Nödvändiga maskiner beställdes från England. Till dessa maskiner fick man ta även kunniga montörer och ingenjörer även dessa från England. Man hade en del svårigheter med leveranser av maskiner. Förseningar och felleveranser var det gott om.

I slutet av 1873 kom provproduktion äntligen igång vid anläggningen och strax därefter var anläggningen i igång på allvar. Efter endast 2 år brann hela anläggningen (november 1875). Efter en del tveksamhet från bolagsstyrelsen beslöt man återuppbygga anläggningen i Delary. Vid nyåret 1877 var den nya anläggningen i drift. Vid återuppbyggnaden byggdes det även en mekanisk verkstad. På verkstaden byggde man senare även lokomotiv och godsvagnar för den egna järnvägen. Järnvägen byggdes först västerut över brukets torvmossar och efterhand kom den att förlängas till flottninsplatsen i Lagan, vid Tjusthult och Skåne-Smålands järnväg vid Strömsnäsbruk.

Verksamheten vid bruket var framgångsrik ända till i slutet av 1890-talet då kanadensisk massa översvämmade marknaden till mycket låga priser. Sista fem åren blev det mer och mer förluster. Till detta hände att huggeriet och kokeriet eldhärjades den 12 november 1899. Läget för ägaren, Malmö Trämassefabrik blev prekärt. Alla förhoppningar hade slagit fel. Man hade ställt stora förhoppningar på den 1898 nystartade grannen vid Lagan, Strömsnäs Bruk AB, då man räknade med att få avsättning för sin massa.

Då det nya företaget hade samma intressenter skulle samarbetet vara mycket naturligt. Strömsnäs Bruks AB kom dock inte igång i den omfattning som Delary fabriken önskade.

Den 10 januari 1900, vid extra bolagsstämma, kom beslut om likvidation. Vid ordinarie bolagsstämma upplöstes bolaget.

I augusti 1900 bildas ett nytt bolag, Svenska Sulfatcellulosa Aktiebolag. Bolagets störtsta kund blev Strömsnäs Bruk, till vilket levererades tre femtedelar av årsproduktion av massan. 1903, efter en del problem med massans kvalitet, föreslog en person som hade intressen i såväl Delary som Strömsnäs Bruk att båda bolagens årsvinster skulle sammanslås. Denne person, direktör Schmitz, föreslog också att Strömsnäs Bruk skulle, för undvikande av problem och tvistigheter bolagen emellan arrendera Delary Bruk. Detta förslag, framkastat vid styrelsemötet den 1 juli 1904, blev också verklighet. Från och med 1905 och fram till och med upplösningen 1 januari 1909 gick bolaget under namnet Delaryavdelningen.

Efter 1909 redovisades bolaget under namnet Delaryavdelningen och från och med 1910 under namnet Strömsnäs Bruks AB Delary.

För utförligare historik läs boken Delary - bruk med tradition.

Kontroll

Skapad	2004-11-19 00:00:00
Senast ändrad	2017-10-12 10:08:53

Serier (4 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
E 1	Skifteshandlingar med ägobeskrivning och taxeringslängd
E 2	Diverse äldre handlingar
J 1	Kartor och ritningar
Ö 1	Diverse protokollskopior o d tillhörande Arbetarunderstödsfonden X 282 m.m.	20 december 1879 instiftade ägaren Malmö Trämassefabrik Aktiebolag två fonder: arbetarebostadsfonden och arbetareunderstödsfonden. Fonderna skulle finansieras med, till lika delar, hyran från arbetarbostäder i Delary. Arbetarestödsfonden bildades för att hjälpa sjuka och ålderdomssvaga arbetare. Avsättningen till fonderna gjordes mellan åren 1878-1925. Av räntor har, varje år vid midsommar och till jul, utlämnats understöd till behövande. Åren 1926-1932 bidrog bolaget, utöver ränta, med 650-700 kr vid midsommar och jul. Från och med 1909 uppgick Arbetareunderstödsfonden i Delary i Strömsnäs Bruks AB:s pensionsanstalt.