Organisation och arbetsuppgifter Principbeslutet om polisens förstatligande fattades år 1962 (prop 1962:148 SU 1962:183, rskr 1962:387). Beslutet byggde väsentligen på förslag av 1957 års polisutredning (SOU 1961:134). Ett riksdagsbeslut om genomförandet togs 1964 (prop 1964:100, SOU 1964:114, rskr 1964:259). Efter utredningar av 1962 års polisberedning genomfördes organisationen med verkan fr.o.m. den 1 januari 1965.
Polismyndigheten i Älmhult har under tiden 1965-01-01-95-06-30 omfattat Älmhult och Tingsryds kommuner. Vid förstatligandet 1965 indelades myndigheten med huvudorten Älmhult som centralvaktområde (cvo) och med Tingsryds kommun som lokalvaktområde (lvo). Från och med 1991 ändrades benämningarna central- och lokalvaktområde till polisområde (po).
Verksamheten vid myndigheten har letts av polischef (polismästare) placerad i Älmhult. Övergripande beslut har underställts polisstyrelsen som förutom polischefen har bestått av politiskt valda ledamöter.
Myndigheten har varit i kansli, ordningsavdelning och kriminalavdelning. Lokalvaktområdet eller polisområdet som utgjort den senaste benämningen har organisatoriskt tillhört ordningsavdelningen.
Enligt Länsstyrelsens beslut 1994-12-12 upphörde Polismyndigheten i Älmhult.1995-06-30. Från och med 1995-07-01 sammanfördes Polismyndigheten i Älmhult tillsammans med Polismyndigheten i Växjö och Polismyndigheten i Ljungby till en ny polismyndighet - Polismyndigheten i Kronobergs län.
Den huvudsakliga regleringen av den lokala polisverksamheten återfinns i polislagen (1984:387), polisförordningen (1984:730) och polisinstruktionen (1965:686 och 1972:511).
Viktigare typer av handlingar kopplade till verksamheten: Verksamhet Handlingstyp Allmän polisverksamhet Dagbesked Frihetsberövanden Arrestant/omhändertagandeblad Brottsutredningar Ärenderegister B-, T- och K-handlingar samt därtill fogade namnregister
Tillståndsgivning, inkomna allmänna skrivelser Ärenderegister A och handlingar därtill Krigsorganisation Hemligt register H och handlingar därtill Verksamhetsstyrning Polisstyrelsens protokoll, verksamhetsplaner, arbetsordningar och lokala tjänsteföreskrifter Delarkiv Delarkiv med egen arkivförteckning/arkivbeskrivning finns för centralvaktområde och lokalvaktområde.
Sökingångar i arkivet Arkivförteckningen Diarier/ärenderegister, A (allmänt diarie), B (bötesdiarium) och K (Kriminaldiarium) samt därtill hörande namnregister. Målsäganderegister till ärenderegister K (fr.o.m 1991 även register över misstänkta) Saknummerregister A (fr.o.m. 1991) Klassifikationssystem för sakregistrering (C I c) Alfabetiskt register till ärenderegister (fr.o.m. 1994)
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Flera av handlingarna i arkivet kräver sekretessprövning innan de kan visas för allmänheten. Detta gäller t.ex. för dagbesked och arrestantblad.
Även ärenderegistren innehåller sekretesskyddade uppgifter som kräver sekretessprövning. Fr.o.m. 1983 har diarieföringen av bötes- och kriminalärenden anpassats till sekretesslagens bestämmelser om särskiljning av vissa uppgifter så till vida att det fr.o.m. 1983 finns särskilda offentliga diarier (C V resp C VI) som kan företes för allmänheten utan sekretessprövning.
För ärenderegister A gäller motsvarande särskiljning fr.o.m. 1991. Det offentliga diariet är betecknat C I d.
Det hemliga diariet, H, och handlingar därtill måste alltid sekretessprövas innan de företes för allmänheten.
Gallringsregler Polismyndigheten tillämpar de gallringsbeslut som Riksarkivet har utfärdat för handlingar i den lokala polisorganisationen: Riksarkivets gallringsbeslut nr 194, 532, 565, 785, 788, 832, 909, 1985:91, 1985:104, 1986:5, 1991:18, Riksarkivets föreskrifter om återlämnande eller gallring av vissa ansökningshandlingar SFS 1991:1336, Riksarkivets gallringsbeslut nr 1991:54, Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring RA-MS 1992:54, RA-MS 1992:70 och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av vissa handlingar RA-FS 1993:4, Polismyndighetens beslut 1983:1 och 1985:3. Med stöd av dessa och Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse har polismyndigheten dessutom fattat lokala gallringsbeslut.
Arkivansvar Arkivansvarig vid polismyndigheten har under angivna tid varit kansliinspektören.
I arkivtjänstens organisation har dessutom ingått arkivföreståndare och vid varje enhet en arkivredogörare vilkas arbetsuppgifter reglerats i särskild tjänsteföreskrift.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2005-07-15 00:00:00
Senast ändrad
2024-03-27 14:49:49
Polismyndigheten i Älmhult
Organisation och arbetsuppgifter Principbeslutet om polisens förstatligande fattades år 1962 (prop 1962:148 SU 1962:183, rskr 1962:387). Beslutet byggde väsentligen på förslag av 1957 års polisutredning (SOU 1961:134). Ett riksdagsbeslut om genomförandet togs 1964 (prop 1964:100, SOU 1964:114, rskr 1964:259). Efter utredningar av 1962 års polisberedning genomfördes organisationen med verkan fr.o.m. den 1 januari 1965.
Polismyndigheten i Älmhult har under tiden 1965-01-01-95-06-30 omfattat Älmhult och Tingsryds kommuner. Vid förstatligandet 1965 indelades myndigheten med huvudorten Älmhult som centralvaktområde (cvo) och med Tingsryds kommun som lokalvaktområde (lvo). Från och med 1991 ändrades benämningarna central- och lokalvaktområde till polisområde (po).
Verksamheten vid myndigheten har letts av polischef (polismästare) placerad i Älmhult. Övergripande beslut har underställts polisstyrelsen som förutom polischefen har bestått av politiskt valda ledamöter.
Myndigheten har varit i kansli, ordningsavdelning och kriminalavdelning. Lokalvaktområdet eller polisområdet som utgjort den senaste benämningen har organisatoriskt tillhört ordningsavdelningen.
Enligt Länsstyrelsens beslut 1994-12-12 upphörde Polismyndigheten i Älmhult.1995-06-30. Från och med 1995-07-01 sammanfördes Polismyndigheten i Älmhult tillsammans med Polismyndigheten i Växjö och Polismyndigheten i Ljungby till en ny polismyndighet - Polismyndigheten i Kronobergs län.
Den huvudsakliga regleringen av den lokala polisverksamheten återfinns i polislagen (1984:387), polisförordningen (1984:730) och polisinstruktionen (1965:686 och 1972:511).
Viktigare typer av handlingar kopplade till verksamheten: Verksamhet Handlingstyp Allmän polisverksamhet Dagbesked Frihetsberövanden Arrestant/omhändertagandeblad Brottsutredningar Ärenderegister B-, T- och K-handlingar samt därtill fogade namnregister
Tillståndsgivning, inkomna allmänna skrivelser Ärenderegister A och handlingar därtill Krigsorganisation Hemligt register H och handlingar därtill Verksamhetsstyrning Polisstyrelsens protokoll, verksamhetsplaner, arbetsordningar och lokala tjänsteföreskrifter Delarkiv Delarkiv med egen arkivförteckning/arkivbeskrivning finns för centralvaktområde och lokalvaktområde.
Sökingångar i arkivet Arkivförteckningen Diarier/ärenderegister, A (allmänt diarie), B (bötesdiarium) och K (Kriminaldiarium) samt därtill hörande namnregister. Målsäganderegister till ärenderegister K (fr.o.m 1991 även register över misstänkta) Saknummerregister A (fr.o.m. 1991) Klassifikationssystem för sakregistrering (C I c) Alfabetiskt register till ärenderegister (fr.o.m. 1994)
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Flera av handlingarna i arkivet kräver sekretessprövning innan de kan visas för allmänheten. Detta gäller t.ex. för dagbesked och arrestantblad.
Även ärenderegistren innehåller sekretesskyddade uppgifter som kräver sekretessprövning. Fr.o.m. 1983 har diarieföringen av bötes- och kriminalärenden anpassats till sekretesslagens bestämmelser om särskiljning av vissa uppgifter så till vida att det fr.o.m. 1983 finns särskilda offentliga diarier (C V resp C VI) som kan företes för allmänheten utan sekretessprövning.
För ärenderegister A gäller motsvarande särskiljning fr.o.m. 1991. Det offentliga diariet är betecknat C I d.
Det hemliga diariet, H, och handlingar därtill måste alltid sekretessprövas innan de företes för allmänheten.
Gallringsregler Polismyndigheten tillämpar de gallringsbeslut som Riksarkivet har utfärdat för handlingar i den lokala polisorganisationen: Riksarkivets gallringsbeslut nr 194, 532, 565, 785, 788, 832, 909, 1985:91, 1985:104, 1986:5, 1991:18, Riksarkivets föreskrifter om återlämnande eller gallring av vissa ansökningshandlingar SFS 1991:1336, Riksarkivets gallringsbeslut nr 1991:54, Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring RA-MS 1992:54, RA-MS 1992:70 och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av vissa handlingar RA-FS 1993:4, Polismyndighetens beslut 1983:1 och 1985:3. Med stöd av dessa och Riksarkivets författningssamling RA-FS 1991:6 med föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse har polismyndigheten dessutom fattat lokala gallringsbeslut.
Arkivansvar Arkivansvarig vid polismyndigheten har under angivna tid varit kansliinspektören.
I arkivtjänstens organisation har dessutom ingått arkivföreståndare och vid varje enhet en arkivredogörare vilkas arbetsuppgifter reglerats i särskild tjänsteföreskrift.
Handlingarna för 1983-1991 har gallrats i enlighet med RA-MS 2003:16. Handlingarna för tiden fr.o.m. 1992 gallras med 30 års frist i enlighet med RA-MS 2003:16.
Serien innehåller mål, vari förundersökning nedlagts på grund av - utan åtgärd - ej spaningsresultat - misstänkt oskyldig
För åren 1965-1967 är serien gallrad med 30 års gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 194. Fr.o.m. 1968- är seriens handlingar med brottskoderna 0801, 0804, 0807, 0840 och 1201 gallrad med 10 års frist och seriens övriga handlingar med 30 års frist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 788 och 1991:54.
Serien innehåller mål, vari polismyndigheten eller åklagare fattat beslut att nedlägga eller inte inleda förundersökningar på grund av - brott ej styrkt - gärningen ej brott - misstänkt minderårig - åtal ej påkallat ur allmän synvinkel - angivelse saknas/återkallad - brott preskriberat - misstänkt avliden - rapporteftergift
Fr.o.m. 1965 innehåller serien även handlingar i nedlagda ouppklarade K-mål rörande personskada eller sjukdom vari förundersökning nedlagts på grund av - utan åtgärd - ej spaningsresultat - misstänkt oskyldig
Serien kan också innehålla från serien E II c överförda mera uppmärksammade ouppklarade mål.
Serien arkivläggs i arkivboxar i diarienummer årsvis.