Rådhusrätten och magistraten är en medeltida företeelse, som skapades i och med städernas uppkomst och organisering i mitten av 1200-talet. Visby har nästan inga handlingar från den danska tiden före 1645, förutom ett fåtal pergamentsbrev, men däremot en obruten serie handlingar och domböcker fram tills Rådhusrätten upphörde 1961. Rådhusrätten dömde i alla mål. underdomstol var på danska tiden Byfogden med Bytinget och 1654-1849 Kämnärsrätten. Från Rådhusrätten vädjade man till Hovrätten. Rätten förstatligades 1965 och ersattes av tingsrätten men i Visby redan 1961 genom sammanslagning med häradsrätterna till Gotlands domsaga. RR dömde alla vädjade mål från Kämnärsrätten men hade också hand om växel- ocjh sjöprotestmål, boskillnad, avveckling av skulder, inteckningar och lagfart, bördsrätt, arv, förmynderskap och testementen. Gotlands Domsaga övertog alla mål utom tryckfrihetsmål som överfördes till Stockholms tingsrätt. Magistraten - 1964 var stadens förvaltande myndighet. Dess uppgifter: att vara statens kontrollredskap men också att tillvarata stadens intressen under landshövdingens överinseende. Den övervakade skjuts- och gästgiveriväsen, förvaltade stadens jord och pengar, övervakade båtsmännen och inkvartering, kronouppbörden, väg- och gatuhållning, brandväsen, polis, hälsovård, passväsende, fattigvård, var överexekutor (dvs ordnade indrivning) förrättade val ( fram till 1954). Med kommunalreformen och stadsfullmäktiges införande upphörde från 1863 Magistratens beslutande rätt i kommunala frågor. En viss övervakning över stadsfullmäktiges m fl verksamheter skulle dock vara kvar. Dessutom hade man arbetsuppgifter som tillstånd, personalärenden, verksamhetsanmälningar, skeppsbilbrev och redareeder. I den Allmänna Rådstugan ( ingår i arkivet) skulle borgarna, dvs de med burskap fatta sina beslut och den fungerade som kommunalt organ. Den ersattes 1863 av Stadsfullmäktige men Rådstugan för alla röstberättigade fanns kvar till 1954 och valde t ex stadsfullmäktige. Stadens äldste bestod av utvalda hantverkare och köpman. Den var borgerskapets språkrör och ibland i konflikt med Magistraten. Arbetsuppgifterna övertogs 1863 av stadsfullmäktige och dess organ. Tillsammans med Magistraten skulle den besluta om skatter och bevillningar. "Verkställande organ blev "de 7 män", bestående av borgmästare, 2 rådmän och 4 av stadens äldste. Detta skulle inkräva skatter och intäkter och utbetalningar skedde med deras samtycke. Efter verksamhetsåret skulle det göra räkenskap inför landshövdingen och Magistraten. Sjumanskammaren bildar eget arkiv 1821-1851 och ersattes 1848 av Drätselkommissionen. den i sin tur ersattes 1864 av Drätselkammaren (upphörd 1970). I Rådhusrättsarkivet ingår andra verksamheter som inte blivit egna arkivbildare. Inskrivningsdomaren fram till 1961. Kronouppbördskassören eller Uppbördskontoret, en föregångare till Skattemyndigheten. Magistraten var huvudman fram till 1947. Tidigare fanns Stadskassören som tillsattes av Magistraten men hade Stadens äldste till huvudman. Byggnadsinspektören, tillsatt av Sjumanskammaren senare av Drätselkommissionen, sysslade under denna tid med uppbörd av stadens räkenskaper och fördelning av medel. Lagsökningsdomaren från 1936 hade hand om ärenden om betalningsförelägganden för gäldenärer och ansökningar om handräckning, något som tidigare sköttes av Överexekutorn. Överexekutorn (ca 1877-1961), därefter Länsstyrelsen och från 1982 Kronofogdemyndigheten, hade Magistraten som huvudman. Handlade lagsökning, handräckning ( för att få ut fordran), ansökningar om kvarstad, skingringsförbud, vräkning, reseförbud mm. Överförmyndaren, reglerad genom förordning 1669, från 1734 under Magistratens tillsyn och med "gode män". Notarius publicus omtalas på 1600-talet, reglerades 1748 och med stadga 1882. Han verkställde växelprotester, bevittnade underskrifter, gjorde avskrifter, övervakade lotterier och hjälpte allmänheten att upprätta handlingar.
ALLMÄNT OM ARKIVET: Visby är en liten ort och ett fåtal tjänstemän skötte många olika arbetsuppgifter. Därför är det inte förvånande att man i arkivet kan finna handlingar från Häradsrätterna, eftersom borgmästaren och rådmännen vikarierade,Militärbefälhavaren ( magistratssekreteraren var auditör), Sjumanskammaren, Stadens äldste, Drätselkammaren, Hamndirektionen, Hallrätten, Kämnärsrätten mm. Där det har varit möjligt, har dessa handlingar överförts till resp. arkiv. Nya arkivbildare har tillkommit. Inneliggande handlingar, serie F 1 A och C, resp räkenskaper, serie H 3 är sammanblandade och det har inte varit möjligt att göra en omsortering. Arkivet ordnades och färdigställdes i februari 2007 av f stadsarkivarei Birgit Bender
Rådhusrätten och magistraten är en medeltida företeelse, som skapades i och med städernas uppkomst och organisering i mitten av 1200-talet. Visby har nästan inga handlingar från den danska tiden före 1645, förutom ett fåtal pergamentsbrev, men däremot en obruten serie handlingar och domböcker fram tills Rådhusrätten upphörde 1961. Rådhusrätten dömde i alla mål. underdomstol var på danska tiden Byfogden med Bytinget och 1654-1849 Kämnärsrätten. Från Rådhusrätten vädjade man till Hovrätten. Rätten förstatligades 1965 och ersattes av tingsrätten men i Visby redan 1961 genom sammanslagning med häradsrätterna till Gotlands domsaga. RR dömde alla vädjade mål från Kämnärsrätten men hade också hand om växel- ocjh sjöprotestmål, boskillnad, avveckling av skulder, inteckningar och lagfart, bördsrätt, arv, förmynderskap och testementen. Gotlands Domsaga övertog alla mål utom tryckfrihetsmål som överfördes till Stockholms tingsrätt. Magistraten - 1964 var stadens förvaltande myndighet. Dess uppgifter: att vara statens kontrollredskap men också att tillvarata stadens intressen under landshövdingens överinseende. Den övervakade skjuts- och gästgiveriväsen, förvaltade stadens jord och pengar, övervakade båtsmännen och inkvartering, kronouppbörden, väg- och gatuhållning, brandväsen, polis, hälsovård, passväsende, fattigvård, var överexekutor (dvs ordnade indrivning) förrättade val ( fram till 1954). Med kommunalreformen och stadsfullmäktiges införande upphörde från 1863 Magistratens beslutande rätt i kommunala frågor. En viss övervakning över stadsfullmäktiges m fl verksamheter skulle dock vara kvar. Dessutom hade man arbetsuppgifter som tillstånd, personalärenden, verksamhetsanmälningar, skeppsbilbrev och redareeder. I den Allmänna Rådstugan ( ingår i arkivet) skulle borgarna, dvs de med burskap fatta sina beslut och den fungerade som kommunalt organ. Den ersattes 1863 av Stadsfullmäktige men Rådstugan för alla röstberättigade fanns kvar till 1954 och valde t ex stadsfullmäktige. Stadens äldste bestod av utvalda hantverkare och köpman. Den var borgerskapets språkrör och ibland i konflikt med Magistraten. Arbetsuppgifterna övertogs 1863 av stadsfullmäktige och dess organ. Tillsammans med Magistraten skulle den besluta om skatter och bevillningar. "Verkställande organ blev "de 7 män", bestående av borgmästare, 2 rådmän och 4 av stadens äldste. Detta skulle inkräva skatter och intäkter och utbetalningar skedde med deras samtycke. Efter verksamhetsåret skulle det göra räkenskap inför landshövdingen och Magistraten. Sjumanskammaren bildar eget arkiv 1821-1851 och ersattes 1848 av Drätselkommissionen. den i sin tur ersattes 1864 av Drätselkammaren (upphörd 1970). I Rådhusrättsarkivet ingår andra verksamheter som inte blivit egna arkivbildare. Inskrivningsdomaren fram till 1961. Kronouppbördskassören eller Uppbördskontoret, en föregångare till Skattemyndigheten. Magistraten var huvudman fram till 1947. Tidigare fanns Stadskassören som tillsattes av Magistraten men hade Stadens äldste till huvudman. Byggnadsinspektören, tillsatt av Sjumanskammaren senare av Drätselkommissionen, sysslade under denna tid med uppbörd av stadens räkenskaper och fördelning av medel. Lagsökningsdomaren från 1936 hade hand om ärenden om betalningsförelägganden för gäldenärer och ansökningar om handräckning, något som tidigare sköttes av Överexekutorn. Överexekutorn (ca 1877-1961), därefter Länsstyrelsen och från 1982 Kronofogdemyndigheten, hade Magistraten som huvudman. Handlade lagsökning, handräckning ( för att få ut fordran), ansökningar om kvarstad, skingringsförbud, vräkning, reseförbud mm. Överförmyndaren, reglerad genom förordning 1669, från 1734 under Magistratens tillsyn och med "gode män". Notarius publicus omtalas på 1600-talet, reglerades 1748 och med stadga 1882. Han verkställde växelprotester, bevittnade underskrifter, gjorde avskrifter, övervakade lotterier och hjälpte allmänheten att upprätta handlingar.
ALLMÄNT OM ARKIVET: Visby är en liten ort och ett fåtal tjänstemän skötte många olika arbetsuppgifter. Därför är det inte förvånande att man i arkivet kan finna handlingar från Häradsrätterna, eftersom borgmästaren och rådmännen vikarierade,Militärbefälhavaren ( magistratssekreteraren var auditör), Sjumanskammaren, Stadens äldste, Drätselkammaren, Hamndirektionen, Hallrätten, Kämnärsrätten mm. Där det har varit möjligt, har dessa handlingar överförts till resp. arkiv. Nya arkivbildare har tillkommit. Inneliggande handlingar, serie F 1 A och C, resp räkenskaper, serie H 3 är sammanblandade och det har inte varit möjligt att göra en omsortering. Arkivet ordnades och färdigställdes i februari 2007 av f stadsarkivarei Birgit Bender
Särskilt register har upprättats, tillgängligt i landsarkivets forskarsal. Volym A I A:34 -110 har person- och ämnesregister, register över bouppteckningar, upplästa inkomna skrivelser och magistratens beslut i början på volymerna. Ett enklare alfabetiskt register finns i volym A 1 A: 114-119. Domböckerna har saköreslängd/ fört. över ådömda böter för åren 1799-1849 utom åren 1805, 1825, 1838-1841 och 1846. Serien inbunden om inget annat anges.
Alfabetiskt register finns i A 1 B: 1-2, 7-14, saköreslängd i A 1 B: 1-31, 37-66, rättstatistik A 1 B: 63-82, 84, 86, 88, 90, 92, 94-102, 104; lista över konkurser (januari varje år) A 1 B: 50-68, 70-74, 77-78. Serien inbunden om inget annat anges.
Serien inbunden om inget annat anges. Saköreslängd finns i volym A 1 C: 1-20, 33-70, 81-82, 84-85, 88, 90, 92, 94, 96, 98, 100, 102, 104, 107, 110, 114, 115, 119, 122 och 126; rättsstatistik A 1 C: 69-83, 85, 87, 89, 91,93, 95, 97, 99, 101, 103, 105, 108, 111, 115, 119, 122 och 126; alfabetiskt register i A 1 C: 9-14. Åren 1937-1947 har vid senare tidpunkt fällda domar bundits samman med målen. Från 1948 A 4 storlek och enligt nya rättegångsbalken med ett kronologiskt register över domen enligt dagboken och därefter domarna.
Serien omfattar bland annat sjöförklaringar, dödande av aktier och inteckningar, adoptioner och från och med 1959 även förstärkning av tidigare gjord adoption, bekräftelser av testamenten med mera.
Serien innehåller protokoll ang. lagfart (L), inteckningar (I), bouppteckningar (B), förmynderskap (F), äktenskapsförord (Ä) om intet annat anges. Från volym A 2 A: 29 ingår förlagsinteckningar (FI) och från A 2 A:41 tomträttsprotokoll (T). Fr. o.m. 1936 endast lagfart. Protokoll juli 1959-1961 saknas. Serien i arkivbox om inget annat anges.
Innehåller förutom bouppteckningar, boupptecknings-, äktenskapsförords- och förmynderskapsprotokoll. A 2 C: 4-10 även tomträttsprotokoll, volym 14-20 avhandlingsprotokoll, äktenskapsförord ingår från 1948 ( volym nr 13) i bouppteckningsprotokoll. Protokoll före 1936 se serie A 2 A och för bouppteckningar F 2.
Syner och besiktningar finns även i serie A 1 A, serie A 1 B, A 3, F 1 A och F 1 C, se dessa serier. Till den paginerade delen finns register uppgjort, förvarat i forskarsalen. Serien lagd i kartong. Tidigare signum = t.s. A IIIb och enligt nedan.
Politiemål 1775-1776, finns i A 1 A:49, 50; särskilt protokoll där någon i rätten varit jävig 1827-1832, 1834 och 1837 i A 1 A: 101-106, 108, 111; särskilt tullmål 1860-1864 i A 1 C: 11-15; ägodelningsmål 1926, dombok och dagbok i A 3: 36.
Protokoll och handlingar vid val till landsting, stadsfullmäktige, kyrkofullmäktige m fl. Serien i kartong. T.s. A IIIc. Vallängder finns även i serie F i A.
Serien inbunden om ej annat anges. Register finns 1682-1688, 1754-1800. Åren 1784 (volym B 1 A: 16) - 1807 förekommer bl a listor över ämbeten, mästare och hantverkare, över krogar, dödsfall och förrättade bouppteckningar, utrikes resta personer och priser. I serie A 3 finns brevbok åren 1880-1889, 1919-1961. Koncept finns även i serie F1A o B.
Serien kartonglagd. Statistik till femårsberättelserna se även B 1 A: 16-21. Fört. på hantverkare, mästare, gesäller, krögare och andra näringar 1714 ff finns också i serie F 1 A och C, se dessa serier.
Serien avslutad. Fortsätter som lösbladsliggare i Inskrivningsdomarens i Gotlands domsaga arkiv, som förvaras av Riksarkivet i Härnösand. Uppgifterna i volymerna 1-5 blev till största delen överförda till volymerna 8-14. Beteckningen "utom staden" innebär den del som ligger utanför stadsmuren. Volymerna 6 och 7 utgör första upplägg för fastigheter liggande utanför stadsmuren. Nuvarande volymerna 18 och 19 har tidigare haft samma volymnummer.
Mera detaljerade uppgifter om jordeböcker och längder se särskilt dokument i forskarsalen. Särskilt i ViLA upprättat register för de paginerade längderna finns i forskarsalen. I landsarkivets avskriftssamling 131:6 finns en kopia av längd 1718 över stadens ägor utanför stadsmuren. Husklassifikation och värderingar se även serie F 1 A.
Årtal endast angivna på bandens rygg. Serien inbunden. I landsarkivet har upprättats register ang. fastigheter (lagfarter mm), som kan beställas i forskarexpeditionen.
1780-1805 se Stadens äldstes arkiv DII:3, klassifikationslängder över borgerskapet "efter rörelse och förmögenhet"och F 1 A: 144 för 1780. Vallängder till borgmästare-, rådmans- m fl val finns i serie A 1 A, A 3, F 1 A och F 1 C.
Register finns E 2: 1-4, 13 (1754)-23, 25-38, handlingarna numrerade, även onumrerade finnes. Volym E 2:1-5, 23, 25-38 inbundna, övriga kartonglagda. 1819-1822 förekommer listor på brandförsäkrade hus.
Denna serie innehåller både Rådhusrättens och magistratens handlingar. Dessutom finns en särskild serie för magistratens inneliggande handlingar från 1732, se F 1 C, som också innehåller rådhusrättshandlingar. Ev. överplockning har bedömts inte kunna bli konsekvent utan magistratens handl. finns i båda serierna. I pergamentssamlingen finns handlingar från 1402 ff. Fram till 1727 finns påtecknat innehåll på resp.handling. I anmärkningskolumnen har givits exempel på innehåll. Även restlängder, månadstaxor, kungörelser, sjöjournaler, köpebrev m m ingår, omkr. ca 1755 skeppsmätningsbrev och fripass i original till sjöfolk. Alfabetiska register i volymerna 1745-1849 finns kopierade i forskarsalen. Inneliggande handlingar 1948-1961, se serie F 1 BA-BC. Serien lagd i kartonger.
Handlingar som skall bevaras. Saknade nummer har gallrats i tingsrätten i enlighet med RA:s gallringsbeslut nr 75/1963. Underlag till boupptecknings- och förmynderskapsprotokoll 1948-1961, se F 1 A: 406. Serien i kartong.
Tidigare serie FIb och c har lagts samman till en serie. Här finns även rådhusrätts- och uppbördshandlingar (serie F 1 A och F 4 A) samt handlingar från häradsrätterna. Serien lagd i kartong.
Alfabetiskt upprättade register finns. Vid beställning använd nummer och i anmärkningskolumnen angivet tidigare signum (=t..s.) Volym F 2 A: 1-31 och 46-62, 67 lagda i kartong, övriga inbundna. För åren 1936-1961, se serie A 2 C.
Består inte bara av dubletter utan också bouppteckningar som påträffats bland inneliggande handlingar Kronologiskt och alfabetiskt register finnes. Serien i kartong.
Serien i kartong. Årsstämning/proklama inför ev. konkurs finns i serie F 1 A, se anmärkningskolumn Konkursakterna lagda kronologiskt efter årtal. Alfabetiskt register håller på att upprättas ( se Worddokument G:// Rådhusrätten)
Handlingar kan även finnas i serie F 1 C. Serien lagd i kartong,handlingarna ej sorterade inom året. Från 1864 ingår även protokollen. Handlingar finns även bland borgmästare Eens brandskadade handlingar, serie G 6 D, som ej får utlånas.
Även kallade uträkningar eller bilbrev. Motsvarande handlingar återfinns även i serie F 1 A och F 1 C. Serien lagd i kartonger. T.s. = Tidigare signum.
Räkenskapsserierna H 3 A-C är sammanblandade och kan innehålla samma typ av räkenskaper. Innehåller även sjumanskammarens och byggnadsinspektörens räkenskaper. Serien lagd i kartonger.
Räkenskapsserierna H 3 A-C är sammanblandade och samma typ av räkenskaper kan finnas i alla serier. Serien lagd i kartonger. Innehåller även sjumanskammarens räkenskaper. Även bilagor.
Räkenskapsserierna H 3 A-C är sammanblandade och samma typ av räkenskaper kan finnas i alla tre. Serien lagd i kartonger. Även bilagor och sjumanskammarens räkenskaper. T. s. HIII c-d.
Innehåller hamn-, bro, bränne-, pråm-, kokhuspenningar m fl. Se även H 3 serien. Tolagsjournaler efter 1862 har förts över till Visby stads hamnuppbördskontors arkiv. Serien lagd i kartonger. tidigare signum HVIa.
Kommittéer har upprättats utifrån Kungl. Maj:ts förordningar. Serien lagd i kartonger. Handlingar till dessa kommittéer återfinns även i räkenskapsserien H 3.
Byggnadsinspektören tillsattes av Sjumanskammaren, senare Drätselkommissionen och Drätselkammaren. Proveniensen är därför oklar. För de här åren sysslar han med uppbörd och utbetalning av medel. Hans räkenskaper ingår även i serie H 3. Serien, större delen inbunden, lagd i kartonger.