Långbans gruvor (1548 – 1972)

Organisation (upphörd)

Kategori	Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, bergmanshammare)
Kategori	Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)

Alternativa namn

Långbanshyttan

Grufve AB Långban (1885 – )

Grufveaktiebolaget Långban (1885 – )

Historik

Gruvverksamhet 1667-1972, hytta 1548-1930, bergsmanshammare 1632-1808. Uddeholm dominerande ägare 1927.

----------

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

Grufve AB Långban

Historik

I 1711 års relationer omtalas ägarna till Långbanshyttan, vilka dittills köpt malm från Persberg, på våren det året "upptagit en gammal, invid hyttan belägen gruva, som från urminnes tider legat öde, och där redan bekommit vid pass 200 tunnor god malm, varmed de nu tillstundande vinter lära göra deras blåsning". (Carlborg sid 9).

De första "ägarna" till Långbans gruvor var alltså Långbanshytte intressenter och den gruva som omnämns kallas Storgruvan. De urminnes tider man relaterar till måste vara mitten av 1500-talet, då den första hyttan byggdes vid Långban.

År 1738 var andra hyttelagares och bergsmäns intresse för fyndigheterna så stor, att Långbanshytte intressenter hos Bergskollegium anhöll om att andra hyttelagare inte skulle tillåtas uppta och bearbeta malm nära Storgruvan.
Några år senare upptogs emellertid en ny gruva, Kollegiegruvan, på ett avstånd av "ett gott bösshåll" från Storgruvan. Då delägarna inte kunde komma överens om skötseln blev den snart övergiven och ingen brytning skedde under många år.

1789 bildades ett bolag som genast skulle äga och bearbeta de båda gruvorna. Det nya bolaget bestod av 30 lotter av vilka varje lott kunde ha flera ägare. Nämnas kan att Uddeholms bolag hade 1/30 och Helleforsverken 1/15. Det senare mötte opposition inom Filipstads Bergslag, då man inte ville ha så långväga intressenter i gruvorna. Man kom till slut fram till en överenskommelse där Helleforsverken förband sig att inte köpa fler andelar och inte ta malm från Långban till sina hyttor.

Med flera kapitalstarka delägare i bolaget kunde man nu göra en del förbättringar bl a väderväxlingen.
År 1885 ombildades det enkla bolaget till Gruvaktiebolaget Långban, som började sin verksamhet 1886 och övertog det egentliga Långbansfältet med fast egendom och vattenkraft samt de närbelägna Gustavsgruvorna. Aktiekapitalet fastställdes till 345 000 kronor fördelat på 276 aktier.
Delägarna var:
Lesjöfors aktiebolag 101 aktier
AB Rämen-Liljendal 93 aktier
Uddeholms AB 29 aktier
Hellefors bruks AB 21 aktier
Elfsbacka AB 8 aktier
Enskilda personer 24 aktier

1927 avslutade Uddeholms AB köpet av Lesjöfors AB:s aktier, och då Hellefors bruks AB endast hade 21 aktier och de enskilda personernas aktieinnehav reducerats till 2 var nu Uddeholm i praktiken ägare till Grufve AB Långban.

Malmbrytningen pågick till 1957 då den brytningsvärda malmen tog slut.
Under åren 1764-1920 upptogs 614 663 ton järn- och manganmalm i Långbansgruvorna.

Redan 1728 hade man upptäckt förekomster av ovanliga metaller, mineraler och fossiler inom Långbans malmtrakt och 1948 fanns 130 olika mineraler beskrivna.

Även idag (1992) är Långban välbesökt av mineralletare och andra naturintresserade. Där finns bl a ett mineralmuseum.

Litteraturhänvisning:

Harald Carlborg, Långbans malmtrakt, 1931.
Ingvar Andersson, Uddeholms historia till 1914, 1960.
Klas-Erik Jakenberg, Uddeholms AB 1870-1985, 1991.
Svensk uppslagsbok 1948.
Värmlandsarkiv; Grufve AB Långbans arkiv, Uddeholms historiska arkiv.

Hänvisningar till orter

Filipstads kommun (Verksamhetsort)

Färnebo församling (Verksamhetsort)

Värmlandsbergs landskommun (Verksamhetsort)

Färnebo kommun (Verksamhetsort)

Se även	Rämmen-Liljendals bruk (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Se även	Hällefors bruk (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Överordnad	Lesjöfors AB (1839 – 1927) (Huvudägare)
Se även	Wargöns AB (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Se även	Storfors bruk (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Se även	Östanås bruk (Elfsbacka AB (Östanås bruk) var delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Se även	Liljendals bruk (Delägare i Grufveaktiebolaget Långban)
Underordnad	Getbergsgruvorna (Långban)
Underordnad	Fallgruvorna
Underordnad	Gustavsgruvorna
Överordnad	Uddeholms AB (1927) (Uddehoms AB var tidigare även delägare i Långbans gruvor)
Underordnad	Långbans egendom
Se även	Franstorp-Långbansände Järnvägs AB (Långbans gruvor var delägare i Franstorp-Långbansände Järnvägs AB.)
Underordnad	Sjöändsgruvan

Referenskod	SE/ARKIS/71300
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/BcPEuvWnq4odL70fIWqqO1
Huvudkälla	Tryckt litteratur
Källår	2006
Om postens upprättande	Uppgifterna hämtade från: Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället

Arkivbeskrivning

Bergmästaren i Västra distriktet, Filipstad (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland, Zakrisdal)) (Volym A II aa: 28, 35, och 48. Volym D IV c: 10. Volym F III ab: 12. Volym F IV a: 8.)

Långbanshyttan med Långbans Egendom (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))

Persbergs grufve AB (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))

Grufve AB Långban (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal))

Långbans Nya Handels AB (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)) (Bolagsstämmoprotokoll 1917-1918, priskuranter 1890-1891, kassa- och kapitalböcker 1876-1919, avräkningsböcker med leverantörer 1875-1897 m.m.)

Färnebo häradsrätts arkiv (Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)) (Volym F III: 2, 20, 22, 24, 25.)