Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Överskultarnas, i Göteborg, arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12170
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wj0w3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
26 Hyllmeter 
Datering
1752–1879(Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmÖ
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan, Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Överskultarna i Göteborg
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/12170

Förteckning 105/1961









Förteckning

över

Överskultarnas i Göteborg arkiv
Inledning (äldre form)P.M. ANGÅENDE EXEKUTIONSVÄSENDET I GÖTEBORG.

I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätt att ombesörja verkställighet av dess egna domar och utslag. Detta var förhållandet fram till 1734, då landshövdingen i Göteborgs och Bohus län i anledning av den nya landshövdingeinstruktionen av den 4 november, enligt vilken magistraten endast ägde föranstalta om exekution i civila mål för laga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magi- straten i Göteborg ej velat avstå från sina åberopa-
de privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 för- klarades emellertid, att Göteborgs stad skulle "orubbad bibehållas vid possessionen och bruket av berörda
privilegier och exekutioners föranstaltande." Härefter synes magistraten handhaft exekutionen i samtliga
mål. (Se överskultens ämbetsed 1752, vol. K:21, Göteborgs stadsarkiv).

Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över stadens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göte-
borg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offentlig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.

Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en under-
skult. Två skultar finnas därefter fram till exeku-
tionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördel-
ningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordi-
narie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leve-
rering av krono- och stadsutskylderna "i de Stadens Rotar, för hwilka Restlängder emottagas" och att vid de årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningarna. På överskulten på extra stat ankom det att indriva och redovisa alla saköresmedel, att verkställa alla ut- slag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprätta och avlämna fånglistorna för varje månad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen
av stadstjänare och från 1860-talet även av skatteexe- kutorer och en bötesexekutor.

Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutionsväsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskultsbefattningarna
fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stadsfogdebefattningar.
Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stadsfogden övertog indrivning av krono- och kommunalutskylder m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare överskultarna
biträddes förste stadsfogden av stadstjänare och
andre stadsfogden av exekutorer och stadstjänare
och en för bötesindrivning och straffmeddelanden särskilt anställd bötesexekutor. Denna befattning er-
sattes år 1904 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även övertog redovisningen av sak-
öresmedel.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2014-06-10 15:55:35