Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Göteborgs andre stadsfogdes arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12896
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/EjCw3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
76 Hyllmeter 
Datering
1879–1964(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört 81/66
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Andre stadsfogden i Göteborg
Kategori: Statlig myndighet. Stadsfogdar 1879-1964

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/12896

Förteckning 81/1966









Förteckning

över

Göteborgs andre stadsfogdes arkiv
Inledning (äldre form)P.M. angående exekutionsväsendet i Göteborg

I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätten att ombesörja verkställig-
het av dess egna domar och utslag. Detta var förhållan-
det framtill 1734, då landshövdingen i Göteborg och Bo-
hus län i anledning av den nya landshövdingeinstruktio-
nen av den 4 november, enligt vilken magistraten en- dast ägde föranstalta om exekution i civila mål för la-
ga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magi-
straten i Göteborg ej velat avstå från sina åberopade privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 förkla-
rades emellertid, att Göteborgs stad skulle "orubbad bibehållas vid possessionen och bruket av berörda pri-
vilegier och exekutioners föranstaltande." Härefter sy-
nes magistraten handhaft exekutionen i samtliga mål. (Se överskultens ämbedsed 1752, vol. K:21, Göteborgs stadsarkiv).

Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över sta-
dens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göteborg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offent-
lig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.

Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en under-
skult. Två skultar finnas därefter fram till exeku- tionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördel-
ningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordi-
narie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leve-
rering av krono- och stadsutskylderna "i de Stadens Rotar, för hwilka Restlängder emottagas" och att vid de årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningar-
na. På överskulten på extra stat ankom det att indri-
va och redovisa alla saköresmedel, att verkställa alla utslag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprätta och avlämna fånglistorna för varje må-
nad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen av stadstjänare och från 1860-talet även av skatteexekutorer och en bötesexekutor.

Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutionsväsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskultsbefattningarna fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stadsfogdebefattningar. Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stads- fogden övertog indrivning av krono- och kommunalutskyl- der m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare överskultarna bi-
träddes förste stadsfogden av stadstjänare och andre stadsfogden av exekutorer och stadstjänare och en för bötesindrivning och straffmeddelande särskilt anställd tjänsteman benämnd bötesexekutor och kassör. Denna be-
fattning ersattes den 1 januari 1905 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även omhänder-
hade redovisningen av saköresmedel och mål angående införsel för underhållsbidrag och avflyttningsförbud för underhållsskyldiga. Källskattereformen 1948 med-
förde förändrade arbetsuppgifter inom skatteindriv-
ningen och föranledde en omorganisation, varvid den exekutiva verksamheten fr.o.m. den 1 januari 1961 ånyo fördelades mellan två stadsfogdar. Jämlikt kungl. brev 18 november 1960 förordnades, att förste stadsfogden skulle behandla samtliga exekutionsmål av enskild na-
tur, utmätning, vräkning, återtagande av avbetalnings-
gods, införsel för underhållsbidrag etc., medan andre stadsfogden skulle ha hand om ärenden angående indriv-
ning av alla allmänna fordningar, skatter, böter m.m. Samtidigt bemyndigades magistraten att för den tid, varunder dåvarande innehavaren av tjänsten som tredje stadsfogde kom att kvarstå i tjänsten efter den 1 januari 1961, anvisa honom uppgifter likvärdiga med hans tidigare uppgifter.

Samtliga stadsfogdebefattningar upphörde i och med ut-
gången av år 1964 i samband med exekutionsverkens för-
statligande och ersattes av kronofogdemyndigheten i Göteborg.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-04-24 00:00:00
Senast ändrad2018-01-12 15:34:55