Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Allmänna arbetskompaniernas arkiv


Historik


I äldre tider sändes flertalet lösdrivare till arbete vid rikets fästningar eller tvångsvärvades till krigsmakten. Men den 27 februari 1804 utfärdade Kongl. Maj:t en förordning om "stiftande af sådane Arbetsinrättningar för Swea och Götha Rike i Carlskrona och för Finland å Sveaborg, der sysslolöse och wanartige Personer, utan at, som förut skedt,
sammanblandas med Missdådaren eller dem, hwilka för begångne brott till fästningsarbete blifwit dömde,
kunna under den upsigt, som för deras förwarande och tilsynen wid arbetet pröfwas nödig, sysslosättas
emot et derföre afpassadt och til deras nödig, nödtorftiga utkomst erforderligt underhåll."

Till dessa arbetsinrättningar som fick namnet allmänna arbetsställen ägde överståthållarämbetet och kungl. befallningshavande döma frigivna straffångar och lösdrivare utan lovligt näringsfång (laga försvar), soldater utstrukna ur rullorna för vanart och opålitlighet, arbetslösa eller arbetsskygga tjänare och gesäller m.fl. Frigivning
fick ej ske utan laga försvar och tidigast efter ett halvår.

Arbetsinrättningen i Karlskrona var avsedd för 200 allmänna arbetskarlar indelade i två kompnier. De var förlagda i förutvarande kronobrännerier vid den nya kasernbyggnaden på södra delen av Björkholmen. De var underställda varvsamiralen och kungl. befallningshavande. De sysselsattes med varvsarbete och bar inte bojor men övervakades av garnisonsmanskapet och hölls åtskilda från straffångarna. Under arbetstiden stod de under krigsrätt och för rymning dömdes till ett års straffarbete i ankarsmedjan. För andra fel och förbrytelser utmättes prygelstraff. Vid sjukdom anlitades amiralitetssjukhuset. Daglönen var till en början två skillingar banco, från 1820 fyra skillingar. Därtill kom tilldelning av mjukt bröd, kläder, sängkläder och ved. För lönen kunde mat köpas i ett marketenteri. Brännvin måste inhandlas i smyg. Besparingar utbetalades vid frigivningen.

De nya arbetsinrättningarna visade sig snart otillräckliga och lösdrivare sändes liksom tidigare till fästningarna. Efter förlusten av Finland 1809 återstod endast de två arbetskompanierna i Karlskrona. Stadigvarande brist på utrymme ledde till intättandet av Vadstena Arbetsinrättning för korrektionister 1819 och den 31 augusti samma år förordnade Kongl. Maj:t att inga andra lösdrivare än de som tiggde eller var straffade skulle dömas till tvångsarbete. Ytterliggare två arbetskompanier inrättades på Kungsholmen utanför Karlskrona. De sysselsattes med fästningsbygge och fick utspisning enligt spisordning i stället för kontantlön. Från 1829 sändes enbart lösdrivare från Blekinge till arbetskompanierna. När kronoarbetskåren upprättades 1842 blev allmänna arbetskompanierna i Karlskrona resp. på Kungsholmen till Femte och Sjätte resp Sjunde och Åttonde kronoarbetskompanierna.

I Gust. Fredr. Åkerhjelms skrift "Några upplysningar och Betraktelser rörande Fångvården i Sverige under en senare tid, och det korrektionella FångvårdsSystemet i allmänhet" (Stockholm 1836) finns följande not (sid. 36): " Den nytta i arbetsväg som Carlskrona ArbetsCompagnier åstadkommit; den disciplin, som, genom KrigsLagarnas tillämpning och ett militäriskt befäls handhafvande, inom denna af ett stort antal våldsamma förbrytare sammansatte arbets Corps iakttages, och som i synnerhet under de senare åren visat sig i särdeles fördelaktig dager, ingaf förtroende till en styrelse-princip, som hvilar på sådana grunder som dessa, och ådagalade praktiskt, hvad som redan så som theori ej borde betviflas, att ingen förening af många lydande under få styrande har, för ordning och säkerhet inom sig, mera behof av KrigsLagaras tillämpning, än den, som ej vårdat sig åtlyda de borgerliga".

Det enda som finns kvar av allmänna arbetskompaniernas arkiv är kyrkoböcker för Karlskrona 1828-1843 resp. Kungsholmen 1822-1843 som ingår i Centralfängelset i Karlskrona resp Kronoarbetskårens arkiv.

LITTERATUR

C.O. Brink: Historisk övfersigt af fängelse-systemerna sam svenska lagstiftningen rörande fängelserna (1848) sid.172-215

J. Bromé: Karlskrona stadshistoria del II, 1791-18862 (1930) sid 294 ff.

C.G. Hammarskjöld: Om Lösdrifvare och deras Behandling, företrädesvis enligt Svensk Lag. Akad. Afh. (1866)

L.P. Risell: Underdånig Berättelse till Kongl. Maj:t angående en på nådig befallning af Revisions- Sekreteraren L. P. Risell företagen Embetsresa till utrönade af häcktade personers behandling och vård, så väl vid allmänna Arbets- Inträttningarne som ock å Fästningarne i Riket(1821) sid. 5 f.

S. Wieselgren: Sveriges fängleser och fångvård....(1895) sid. 318-321, 342, 412, 419

Se också Kongl. Befallningshavandes femårsberättelse för Blekinge 1828-1831 sid. 56 f. , 69.

 Serier (3 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
D 1Kyrkoböcker för KarlskronaIngår för åren 1828-1843 i Centralfängelsets i Karlskrona arkiv D 3 CA:1. Med dödlista.
Läsesal
 
D 2Kyrkoböcker för KungsholmenIngår för åren 1822-1843 i Kronoarbetskårens arkiv D 3 CE:1. Med register och dödlistor samt förteckning över extra förrättningar åt allmogen på öarna intill Kungsholmen 1833-1847.
Läsesal
 
D 3Manskapsrullor