Arkiv

Lokala skattemyndighetens i Helsingborgs fögderi arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11889

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/eDnFRzBjDYNQLWxGicg4Z7

Omfång

126,1 Hyllmeter

Datering

1967

–

1990

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), Cecilia Lagesson

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Förteckning upprättad vid Skatteverket.

Sakregister: Gallringsbara serier (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Lokala skattemyndigheten i Helsingborgs fögderi (1967 – 1990)

Kategori: Statlig myndighet. Lokala skattemyndigheter 1967-1987

Kategori: Statlig myndighet. Lokala skattemyndigheter 1988-1990

Innehåll

Allmän anmärkning	I samband med att Lokala Skattemyndigheten bildas överflyttas församlingarna Risekatslösa, Norra Vram, Bårslöv, Ottarp, Fjärestad och Kvistofta från Häradsskrivaren i Landskrona fögderi till Lokala Skattemyndigheten i Helsingborgs fögderi. När Lokala Skattemyndigheten bildas utgörs Helsingborgs fögderi av kommunerna: 1207 Billesholm - tidigare tillhörigt Häradsskrivaren i Landskrona fögderi. Uppgick i Bjuv 1974. 1260 Bjuv Innehållet i följande gallringsbara serier redovisas i bifogad PDF-fil; B 1 u, C 1 u, C 2 u, C 3 u, D 2 u, F 2 au, F 2 bu, F 2 cu, G 1 u, G 2 u, H 1 u, H 2 u, J 1 u, J 2 u, J 3 u, J 4 u, K 1 u, K 2 u och K 3 u. 1201 Brunnby - Uppgick i Höganäs 1971 1209 Ekeby - Uppgick i Bjuv 1974. 1283 Hälsingborg - Stavningen ändras till Helsingborg 1971. 1284 Höganäs 1203 Jonstorp - Uppgick i Höganäs 1971. 1204 Kattarp - Uppgick i Helsingborg 1971. 1206 Mörarp - Uppgick i Helsingborg 1971. 1210 Vallåkra - Uppgick i Helsingborg 1971. 1202 Väsby - Uppgick i Höganäs 1967. 1205 Ödåkra - Uppgick i Helsingborg 1971. Nedan följer en lista på församlingarna som ingår i Helsingborgs fögderi samt deras kommuntillhörighet efter att kommunreformen 1971 genomförts. Bjuvs kommun 126001 Bjuv 126002 Risekatslösa 126003 N Vram 126004 Ekeby Helsingborgs kommun 128301 Maria 128302 Gustav Adolf 128303 Raus 128304 Välinge 128305 Kattarp 128306 Allerum 128307 Fleninge 128308 Kropp 128309 Välluv 128310 Frillestad 128311 Hässlunda 128312 Mörarp 128313 Bårslöv 128314 Ottarp 128315 Fjärestad 128316 Kvistofta 128317 Filborna, bildades 1977 och är en utbrytning ur Maria församling. Höganäs kommun 128401 Höganäs 128402 Väsby 128403 Viken 128404 Brunnby 128405 Jonstorp 128406 Farhult
Inledning (äldre form)	Organisation Lokala skattemyndigheten (LSM) var lokal förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, pensionsgrundande inkomst och folkbokföring. Verksamheten reglerades av instruktioner för skatteförvaltningen (SFS 1986:1346, 1988:832). Med skatteförvaltning avses Riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna. Riksskatteverket var chefsmyndighet inom skatteförvaltningen och i varje län fanns en länsskattemyndighet samt ett eller flera fögderier. I kungörelsen (1973:769) om rikets indelning finns föreskrifter om de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområden. Ärendena fördelades inom myndigheten enligt diarieplan som beslutades av Riksskatteverket. Länsskattemyndigheten var under Riksskatteverket chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet och meddelade de beslut som behövdes i fråga om verksamheten hos dessa myndigheter, om detta inte ankom på annan. Länsskattemyndigheten var även regional förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter och folkbokföring. Myndigheten bistod Riksskatteverket med vissa administrativa arbetsuppgifter som rörde exekutionsväsendet i länet. Organisationens förändringar De lokala skattemyndigheterna bildades 1967 genom ett förstatligande av de kommunala uppbördsverken och samtidigt tillkom nya fögderiorganisationer i landet. Regional chefsmyndighet var länsstyrelsens landskontor i länet. Länsstyrelsens landskontor, avdelningen Kameralsektion, ansvarade för administrering av bl. a. personal och löner i de lokala skattemyndigheterna under perioden 1958—1971-06-30. 1971 skedde en omorganisation av länsstyrelserna och landskontorens uppgifter övertogs av skatteavdelningen. Kameralsektionen upphörde och ansvaret för bland annat personal och löner överfördes till landskontorets Administrativa enhet under perioden 1971-07-01 – 1988. Detta innebär att handlingar rörande personal och löner endast sporadiskt påträffas i LSM och eftersökning i detta arkivmaterial sker då i länsstyrelsens arkiv. 1987 bryts skatteavdelningen ut ur länsstyrelsen och länsskattemyndigheten bildas. Länsskattemyndigheten var indelad i sju enheter; taxeringsenheten, revisionsenheten, besvärsenheten, uppbördsenheten, dataenheten, mervärdesskatteenheten och administrativa enheten. Riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna utgör nu tillsammans landets skatteförvaltning. IT-stöd Inom folkbokföringen och skatteadministrationen har ADB använts som hjälpmedel sedan 1960-talets senare del. Datorbearbetningen har skett hos länsstyrelsen/länsskattemyndighetens dataenhet och LSM:s medverkan har bestått i insändande av underlag och mottagande av utdata. Ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning togs successivt i bruk från och med. 1978. Systemet innebar ökat datorstöd och LSM fick möjlighet att kommunicera direkt med berörda delar av ADB-systemet. I fråga om LSM:s kort- och aviregister har därigenom följande förändringar skett: - Arbetsgivarregistret, tidigare på kort, för LSM från och med 1979 genom direktregistrering via terminal. - Personaviregistret (register över befolkning) upphörde våren 1981. LSM har därefter terminalåtkomst till motsvarande personuppgifter. - J-aviregistret (register över skatteskyldiga som inte är mantalsskrivna fysiska personer) ersattes hösten 1981 av direktregistrering via terminal. Aviregistret över fastigheter finns kvar hos LSM som hjälp vid aktualisering av ADB-registret över fastigheter. I systemdokumentationen för ADB-system för folkbokföring och beskattning anges vilka uppgifter LSM har tillgång till och vilka uppgifter LSM kan påverka. Den bevaras på Riksskatteverket. Den aktuella finns därjämte hos Dataenheten. Aktuella upptagningar i systemen finns fysiskt hos länsstyrelsen/ länsskattemyndigheten och riksskatteverket. Filer som ska bevaras överlämnas till Riksarkivet (ADB-band). Filerna redovisas i förteckningen över Dataenhetens arkiv. Ur ADB-systemen för folkbokföring och beskattning uttas skattelängd, fastighetslängd och mantalslängd. LSM är ensam längdförande i fråga om skattelängd och fastighetslängd. Mantalslängden förs av både LSM och länsstyrelsen/länsskattemyndigheten. Skatteregisterlagen (1980:343) reglerar skatteregistrens innehåll och ändamål samt längsta bevarandetid för i registren ingående uppgifter.
Gallringsbar	Nej

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Om postens upprättande	Arkivförteckningen upprättad vid myndigheten och kompletterad i september 2022 av Cecilia Lagesson.
Skapad	2013-10-22 16:28:04
Senast ändrad	2022-09-29 13:55:44

Organisation
Lokala skattemyndigheten (LSM) var lokal förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, pensionsgrundande inkomst och folkbokföring.
Verksamheten reglerades av instruktioner för skatteförvaltningen (SFS 1986:1346, 1988:832). Med skatteförvaltning avses Riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna. Riksskatteverket var chefsmyndighet inom skatteförvaltningen och i varje län fanns en länsskattemyndighet samt ett eller flera fögderier. I kungörelsen (1973:769) om rikets indelning finns föreskrifter om de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområden.

Ärendena fördelades inom myndigheten enligt diarieplan som beslutades av
Riksskatteverket.

Länsskattemyndigheten var under Riksskatteverket chefsmyndighet för de
lokala skattemyndigheterna i länet och meddelade de beslut som behövdes i
fråga om verksamheten hos dessa myndigheter, om detta inte ankom på annan. Länsskattemyndigheten var även regional förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter och folkbokföring. Myndigheten bistod Riksskatteverket med vissa administrativa arbetsuppgifter som rörde exekutionsväsendet i länet.

Organisationens förändringar
De lokala skattemyndigheterna bildades 1967 genom ett förstatligande av de
kommunala uppbördsverken och samtidigt tillkom nya fögderiorganisationer i landet. Regional chefsmyndighet var länsstyrelsens landskontor i länet. Länsstyrelsens landskontor, avdelningen Kameralsektion, ansvarade för administrering av bl. a. personal och löner i de lokala skattemyndigheterna under perioden 1958—1971-06-30.

1971 skedde en omorganisation av länsstyrelserna och landskontorens uppgifter övertogs av skatteavdelningen. Kameralsektionen upphörde och ansvaret för bland annat personal och löner överfördes till landskontorets Administrativa enhet under perioden 1971-07-01 – 1988. Detta innebär att handlingar rörande personal och löner endast sporadiskt påträffas i LSM och eftersökning i detta arkivmaterial sker då i länsstyrelsens arkiv.

1987 bryts skatteavdelningen ut ur länsstyrelsen och länsskattemyndigheten bildas. Länsskattemyndigheten var indelad i sju enheter; taxeringsenheten, revisionsenheten, besvärsenheten, uppbördsenheten, dataenheten, mervärdesskatteenheten och administrativa enheten. Riksskatteverket, länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna utgör nu tillsammans landets skatteförvaltning.

IT-stöd
Inom folkbokföringen och skatteadministrationen har ADB använts som hjälpmedel sedan 1960-talets senare del. Datorbearbetningen har skett hos länsstyrelsen/länsskattemyndighetens dataenhet och LSM:s medverkan har bestått i insändande av underlag och mottagande av utdata. Ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning togs successivt i bruk från och med. 1978. Systemet innebar ökat datorstöd och LSM fick möjlighet att kommunicera direkt med berörda delar av ADB-systemet.

I fråga om LSM:s kort- och aviregister har därigenom följande förändringar skett:
- Arbetsgivarregistret, tidigare på kort, för LSM från och med 1979 genom direktregistrering via terminal.
- Personaviregistret (register över befolkning) upphörde våren 1981. LSM
har därefter terminalåtkomst till motsvarande personuppgifter.
- J-aviregistret (register över skatteskyldiga som inte är mantalsskrivna fysiska personer) ersattes hösten 1981 av direktregistrering via terminal.

Aviregistret över fastigheter finns kvar hos LSM som hjälp vid aktualisering av ADB-registret över fastigheter.

I systemdokumentationen för ADB-system för folkbokföring och beskattning anges vilka uppgifter LSM har tillgång till och vilka uppgifter LSM kan påverka.
Den bevaras på Riksskatteverket. Den aktuella finns därjämte hos Dataenheten.

Aktuella upptagningar i systemen finns fysiskt hos länsstyrelsen/ länsskattemyndigheten och riksskatteverket. Filer som ska bevaras överlämnas till Riksarkivet (ADB-band). Filerna redovisas i förteckningen över Dataenhetens arkiv.

Ur ADB-systemen för folkbokföring och beskattning uttas skattelängd, fastighetslängd och mantalslängd. LSM är ensam längdförande i fråga om skattelängd och fastighetslängd. Mantalslängden förs av både LSM och länsstyrelsen/länsskattemyndigheten.

Skatteregisterlagen (1980:343) reglerar skatteregistrens innehåll och ändamål
samt längsta bevarandetid för i registren ingående uppgifter.

Serier (6 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL OCH UTGÅENDE HANDLINGAR
B	DIARIER
C	LÄNGDER OCH FÖRTECKNINGAR
D	DIARIEFÖRDA HANDLINGAR
F	REGISTER ÖVER FASTIGHETER OCH SKATTSKYLDIGA MED TILLHÖRANDE HANDLINGAR
K	ICKE DIARIEFÖRDA HANDLINGAR RÖRANDE DEN EGNA FÖRVALTNINGEN