Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Inskrivningsdomarna i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00385
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zRHPtNEiwoJ2yzoDNEpc8T
ExtraIDJUD
Omfång
79 Hyllmeter 
Datering
1875–1970(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Inskrivningsdomarna i Malmö
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr. MSA/00385

















Förteckning

över

Inskrivningsdomarnas i Malmö

arkiv

1933-1970
Inledning (äldre form)Inskrivningsdomarna i Malmö 1933-1970

År 1933 trädde en ny lag ikraft innebärande att inskrivningsärenden skulle behandlas av en särskild lagfaren befattningshavare (1932:170). Beslut i inskrivningsärenden kunde överklagas i hovrätten. Fr o m 1906 indelades inskrivningsväsendet i två distrikt med var sin assessor (stadsnotarie). Denna organisation kom att bibehållas, men befattningshavarna erhöll titeln inskrivningsdomare. Tvistemål rörande lagfarter och inteckningar skulle även fortsättningsvis handläggas av rådhusrättens 1:a avdelning. Inskrivningsdomarna var i administrativt hänseende
inordnade under rådhusrätten. År 1971 omorganiserades inskrivningsväsendet och 1972 trädde den nya jordabalken ikraft (Inskrivningsmyndigheten).

Lagfart

I jordabalkens portalparagraf, som fick sin aktuella lydelse redan i 1734 års lag, framgår vad som är laga fång av fastighet: "...ett är arv, om lagligt ärvt är, annat är skifte, om lagligt skiftat är, tredje är köp, om lagligt köpt är, fjärde är gåva, om lagligt givit är...: allt som i denna lagbok skrivit står. Lagligt står, olagligt återgår.". Köp, skifte och gåva skulle ske skriftligt och fångeshandlingen inges till rätten för registrering. Vid köp utgjordes fångeshandlingen av köpekontrakt/avtal och köpebrev. Av köpekontraktet framgår vem som är säljare och köpare och under vilka villkor som egendomen överlåts på köparen. Köpebrevet fyller i princip funktion som kvitto på att de i köpekontraktet angivna villkoren uppfyllts. Vid överlåtelse genom arv utgöres fångeshandlingen av skifteshandling eller bouppteckning, och gåvobrev vid överlåtelse genom gåva.

Huvudsyftet med lagfarten är dels att skapa offentlighet kring äganderätt till fastigheter, dels större trygghet för köparen beträffande äganderätten. Lagfartsinnehav medförde inget absolut skydd i detta avseende."Talan å fång" kunde ske utan hinder av lagfart. Först efter 20-årig hävd av äganderätten uteslöts sådan talan.

Varje fastighetsägare har skyldighet att söka lagfart på sitt fastighetsförvärv. Äganderätten skulle registreras i den av inskrivningsdomaren förda fastighetsboken.. För att lagfart skulle beviljas, var säljaren skyldig att styrka sin egen åtkomst av fastigheten. Lagfart skulle på landet sökas inom sex månader och i stad inom tre månader efter förvärvet. Den förre ägaren stod kvar som ägare i fastighetsboken ända tills dess den nya lagfarten registrerats. Efter inskrivning utfärdades lagfartsbevis.

Servitut

Med servitut avses begränsningar eller skyldigheter som åvilar en ("tjänande") fastighet i förhållande till en annan ("härskande") fastighet. Det kan t ex gälla rätt att ta väg över den tjänande fastighetens mark, att ha rätt till fri utsikt; skyldighet att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som den härskande fastighetens ägare har rätt att använda. Servitut gäller normalt utan tidsgräns. Även servituten var föremål för inskrivning, vilket skedde i samband
med ansökning om lagfart. Servitutet intecknades i den tjänande fastigheten och framgick oftast av gravationsbeviset. Servitutsvillkoren återfinns normalt i köpekontrakt eller köpeavtal eller i bilagor till dessa handlingar.

Inteckning

Med inteckning avses en anteckning att en viss fastighet utgör säkerhet för ett av ägaren utfärdat skuldebrev. Är fastighetsägaren gift måste även maken godkänna pantförskrivningen, såvida inte fastigheten utgör makens enskilda egendom. I vissa fall kunde inteckning ske utan fastighetsägarens medgivande. Säljaren av en fastighet hade inom viss tid rätt att få sin fordran intecknad för ogulden köpeskilling (obetald del av köpesumman). Om flera inteckningar beviljades i en fastighet, utgjorde fastigheten i första hand säkerhet för den äldsta inteckningen och därefter för övriga inteckningar, beroende på dagen då inteckning sökts. Vid avstyckning av en fastighet belastades även den nya fastigheten av de inteckningar som fanns i stamfastigheten. Fastighetsägaren kunde hos inskrivningsdomaren begära att denna fastighet befriades från ansvar för inteckningarna. En sådan åtgärd kallas
"relax", och kunde endast beviljas under förutsättning att långivaren, som hade de intecknade skuldebreven som pant, gav sitt godkännande. När gäldenären betalat sin skuld fick han tillbaka det intecknade skuldebrevet. Detta skulle då inlämnas för anteckning i fastighetsboken, att fastigheten inte längre utgjorde säkerhet för den ifrågavarande skulden (dödande av inteckning). Om en viss del av skulden betalats, kunde partiell dödning ske. En långivare var tvungen att undersöka om den ifrågavarande fastigheten utgjorde tillräcklig säkerhet för lånet. Han kunde begära ett gravationsbevis, som innehöll uppgifter om alla aktuella inteckningar som belastade fastigheten. Inteckningar skulle förnyas var 10:e år för att inte förlora sin giltighet. Inteckning skedde även som säkerhet för servitutsbestämmelser.

Även företag med dess utrustning och lager (lösa egendom) kunde användas som säkerhet för lån (förlagsinteckning).

Ansökan om lagfart och inteckning skulle ske genom ingivande av den åberopade handlingen, t ex köpebrev, bouppteckning, testamente, skuldebrev samt två bestyrkta avskrifter av denna. Ansökningarna skulle skrivas in i en kronologiskt förd dagbok (C2-serier). Bevis om beslut i inteckningsärende meddelades genom anteckning med hänvisning till ställe i fastighetsboken på den ingivna handlingen. Genom 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden blev det under vissa förutsättningar tillåtet att ersätta protokollen med akter, vilket skett i Malmö.

Särskilt om fastighetsböckerna

De fastighetsböcker som 1875 påbörjades med anledning av förordningen om förande av lagfarts- och inteckningsböcker (1875:70), har överförts från rådhusrättens arkiv. Fastighetsboken var från början tänkt att endast fungera som ett sökhjälpmedel till det kronologiskt förda protokollet. Så småningom började denna tillmätas självständig rättskraft och kunde således användas som underlag för utdrag och intyg. I Malmö har den aktuella fastighetsboken förts fram till slutet av 1960-talet.

År 1933 trädde nya föreskrifter om fastighetsböcker ikraft (1932:519) och 1942 började anteckningarna överföras till de s.k. skruvliggarna.

Lagfarts- och inteckningsärendena skulle registreras i en gemensam bok med ett upplägg för varje juridisk fastighet. När det gällde fastigheter som ägdes av staten, staden eller av en allmän inrättning, behövde inget upplägg göras förrän fastigheten blivit föremål för ett inskrivningsärende. Även ej bifallna ansökningar om lagfart och inteckning skulle antecknas. Vid avstyckning eller annan förändring av fastighetsindelningen samt vid expropriering, gjordes ett nytt upplägg för de nybildade fastigheterna, med hänvisning och anmärkning i det gamla uppläggen i lagfartsspaltens anmärkningskolumn.

Som överskrift för varje upplägg, gällde kvarterets och fastighetens namn och nummer i enlighet med stadens fastighetsregister. I fastighetsböckerna (serie D1) ingår även uppgifter från de inkorporerade församlingarna fr o m inkorporeringsåret.

I fastighetsbokens första spalten anges bl a tomtens ytinnehåll och utsträckning mot angränsande gator/platser etc.
I lagfartsspalten återfinns sökandens namn och den fångeshandling som utgjort underlag för inskrivning, uppgift om dag då lagfart sökts respektive blivit beviljad samt om paragraf i lagfarts-protokollet. I inteckningsspalten första kolumn lämnas upplysningar om inteckningens innehåll, dvs. om den skuld eller annan förmån för vilket inteckning sökts och namn på borgenär/gäldenär, uppgift om dag då ineckning sökts respektive blivit beviljad, dödats etc. samt om paragraf i inteckningsprotokollet.

Arkivet har inventerats och tilläggsförtecknats (fr o m 1948-) av Tobias Bjernehed och undertecknad.


Malmö i stadsarkivet januari 2002

Åke Norström

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1996-09-27 00:00:00
Senast ändrad2023-06-15 14:11:21