Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rådhusrätten i Malmö 2


Rådhusrätten i Malmö 2 arkiv, 1948 - 1970

1948-01-01 fick rådhusrätten och magistraten i Malmö en ny stadga. Därmed upphävdes stadgan av 1944-12-22, Den nya stadgan tillkom med anledning av införandet av rättegångsbalken av den 1942-07-18 (nr. 740).

Genom den nya rättegångsordningen avskaffades det gamla systemet med skriftlig bevisning och flera rättegångsdagar i samma mål och krav på muntlighet, omedelbarhet och koncentration infördes i processförfarandet. Rätten fick inte längre använda polisrapporten som underlag för handläggningen utan den tilltalade skulle själv under huvudförhandlingen redogöra för saken. Reformen förväntades medföra att handläggningen av framför allt brottmålen skulle bli mindre omständlig och tidsödande. Behovet av effektivare domstolsrutiner motiverades med att antalet mål hade ökat vid de större städernas rådhusrätter.

Flera undantag gjordes från det tidigare kravet på minst tre lagfarna domare för domförhet i rådhusrätt. I brottmål där påföljden endast kunde bli böter och om målsägande inte förekom, var rätten domför med en lagfaren domare. En annan nyhet var att nämnd infördes i rådhusrätt. Vid svårare brottmål - med straffarbete i två år eller därutöver som påföljd - skulle rätten bestå av en lagfaren ledamot och nämnd. Det ansågs vara av särskilt stort värde att det i rätten fanns en nämnd vid dömande i mål rörande brott av underårig. Vid brott som kunde medföra frihetsstraff, tvångsuppfostran eller ungdomsfängelse mm, skulle rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd. I nämnden skulle ingå ledamöter "med insikt i och erfarenhet i vård och fostran av ungdom". Som nya arbetsuppgifter tillkom att före åtal pröva frågor om häktning, reseförbud, kvarstad och skingringsförbud mm.

Genom den nya stadgan ökades antalet avdelningar från tre till fyra, och avdelningarna indelades för första gången i rotlar. Vid första avdelningen, som hade borgmästaren som ordförande, handlades främst:

1) äktenskapsförords-, boupptecknings-, arvs-, testaments- och förmynderskapsärenden
2) mål och ärenden om adoption
3) konkurs- och boskillnadsmål, samt
4) mål om lagsökning och betalningsföreläggande.

Vid andra avdelningen handlades tvistemål, äktenskapsmål, sjörättsmål, sjöförklaringar, tredomarebrott med undantag av trafikmål. Tvistemålen fördelades med tredje avdelningen, som även behandlade tryckfrihetsmål, trafikmål som utgjorde tredomarbrottmål samt endomarbrottmål. Fjärde avdelningen handlade nämndmål och prövning av frågor rörande häktning och åtgärder enligt 25-28 kapitlet rättegångsbalken. Avdelningen övertog även den upphörda polisdomstolens mål och ärenden.

Vid 1950-talets början påbörjades en översyn av processreformens verkningar. Antalet mål hade särskilt markant ökat vid de tre största städernas rådhusrätter. Med anledning av den stora arbetsbelastningen ingav magistraten i Malmö den 1957-06-09 en skrivelse till drätselkammaren med förslag till omorganisation av rådhusrätten och magistraten. Man begärde att sju nya ordinarie domartjänster skulle inrättas, varav fem var avsedda som förstärkning huvudsakligen för tredomarbrottmålens vidkommande. Den kraftiga ökningen av dessa mål berodde i huvudsak på den snabba ökningen av biltrafiken.

I samband med den ovan nämnda översynen av rättegångsbalken framgick att det bland de mål och ärenden som handlades av tre lagfarna ledamöter vid rådhusrätt fanns åtskilliga, som skulle kunna avgöras av en ensam lagfaren domare. Främst avsågs enklare mål såsom ordnings- och polismål, lindrigare trafikmål samt ärenden angående förordnande och entledigande av förmyndare och god man enligt föräldrabalken, avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman samt förordnande av boutredningsman.

De positiva erfarenheterna av införandet av nämnd vid rådhusrätt ansågs tala för en utvidgning av dess kompetensområde. Den gamla juristkollegiala sammansättningen, som hade sin bakgrund i rådhusrättens historiska roll som stadens styrelse, upphävdes och ersattes av en lagfaren domare och nämnd. Nämnden skulle - som tidigare - bestå av minst sju och högst nio ledamöter (stornämnd), men i mål som inte medförde straffarbete eller avsättning som påföljd, behövde nämnden inte bestå av fler än tre ledamöter (tremansnämnd).

Det gamla kravet på tre lagfarna domare för domförhet i tvistemål vid rådhusrätt och nämnd vid brott av underårig ändrades inte genom införande av den nya rättegångsordningen.

Med anledning av revideringen av rättegångsbalken - som trädde i kraft 1958-01-01 - fastställde Kungl. Maj:t en ny stadga för rådhusrätten och magistraten i Malmö den 21 november samma år och en ny arbetsordning fastställdes av magistraten den 20 december. Första avdelningen behöll sin karaktär av specialavdelning för vissa typer av tvistemål samt ärenden. Även andra avdelningen fick behålla sin tidigare inriktning på allmänna tviste-,
äktenskaps- och sjörättsmål. De allmänna tvistemålen fördelades med tredje avdelningen, som även fick alla tryckfrihetsmål och som fungerade som övervakningsdomstol. Fjärde avdelningen blev specialavdelning för mål rörande ansvar för brott av underårig med nämnd vid avgörandet samt alla militära mål och tullmål. Rådhusrättens två nya avdelningar (avd. fem resp. sex) inrättades för att döma i brottmål.

Brottmålen fördelades dock med de två äldre brottmålsavdelningarna (avdelning tre resp. fyra). Samtliga dessa avdelningar fick var sin kvotdel av mål med stor nämnd, av mål med liten nämnd och av enmansmål (se bilaga 1). Magistraten fastställde den 1962-09-21 en ny arbetsordning som medförde vissa smärre förändringar av rådhusrättens handläggningsrutiner och fördelning av mål och ärenden på avdelningar och rotlar.

1971 infördes en enhetlig domstolsorganisation med tingsrätten som enda domstol i första instans.

Angående ordnings- och förteckningsarbetet

I och med ikraftträdandet av tingsrättsreformen 1971-01-01 skulle samtliga underrättsarkiv avslutas och nya förteckningsplaner tillämpas. Arkivförteckningen har upprättats med utgångspunkt från riksarkivets anvisningar den 1963-11-09 för domsagoarkiv samt en förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv upprättad inom arkivverket enligt promemoria av 1990-03-28. Särskilda arkivförteckningar har upprättats för magistraten, inskrivningsdomarna, ägodelningsrätten, expropriationsdomstolen, överexekutorn och konkursdomaren.

Gallring har skett med stöd av riksarkivets gallringsbeslut den 1963-11-09. Gallringen har delvis utförts av tingsrätten och delvis av personal vid Stadsarkivet.

Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av undertecknad och Stefan Lindbladh.

Malmö i Stadsarkivet i november 1998

Åke Norström


Bilagor:

1. Fördelning av mål och ärenden på avdelningar och rotlar.
2. Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 den 9 november 1963.
3. Sökregister.


Källor:

Rättegångsbalken (1942:740).
Lag med vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig (1946:862).
Kungl. Maj:ts proposition nr. 172 år 1957.
Lag om ändring i rättegångsbalken (1958:8).
Stadgor och arbetsordningar för magistraten och rådhusrätten i Malmö.

 Serier (8 st)