Torsdag den 24 maj kl. 16.30–21.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Såväl söktjänst som bildvisning kan vara oåtkomliga under tiden som arbetet pågår.

bild
Arkiv

Göteborgs förste stadsfogdes arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12169
Omfång
80 Hyllmeter  (-)
Datering
18791965(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmDH
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört 60/71
ArkivinstitutionLandsarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Förste stadsfogden i Göteborg
Kategori: Statlig myndighet. Stadsfogdar 1879-1964

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/12169

Förteckning 60/1971









Förteckning

över

Göteborgs förste stadsfogdes arkiv
Inledning (äldre form)P.M. angående exekutionsväsendet i Göteborg

I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätten att ombesörja verkställighet av dess egna domar och utslag. Detta var förhållandet fram till 1734, då landshövdingen i Göteborg och Bohus län i anledning av den nya landshövdingeinstruktionen av den 4 november, enligt vilken magistraten endast ägde föranstalta om exekution i civila mål för laga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magistraten i Göteborg ej velat avstå från sina åberopade privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 förklarades emellertid, att Göteborgs stad skulle
"orubbad bibehållas vid possessionen och bruket av berörda privilegier och exekutioners föranstaltande". Härefter synes magistraten handhaft exekutionen i samtliga mål. (Se överskultens ämbetsed 1752, vol.
K: 21, Göteborgs stadsarkiv.)

Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över stadens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göteborg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offentlig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.

Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en underskult. Två skultar finnes därefter fram till exekutionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördelningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordinarie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leverering av krono- och stads-utskylderna "i de Stadens Rotar, för hwilka Rest-längder emottagas" och att vid årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningarna. På överskulten på extra stat ankom det att indriva och redovisa alla saköres-
medel, att verkställa alla utslag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprätta och avlämna fånglistorna för varje månad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen av stadstjänare och från 1860-talet även av skatte-exekutorer och en bötes exekutor.

Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutions väsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskults- befattningarna fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stads-
fogdebefattningar. Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stadsfogden övertog indrivning av krono- och kommunalutskylder m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare över-
skultarna biträddes förste stadsfogden av stadstjänare och andre stadsfogden av exekutorer och stadstjänare och en för bötesindrivning och straffmeddelande sär-
skilt anställd tjänsteman benämnd bötesexekutor och kassör. Denna befattning ersattes den 1 januari 1905 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även omhänderhade redovisningen av saköresmedel och mål angående införsel för underhållsbidrag och av-
flyttningsförbud för underhållsskyldiga. Källskatte-
reformen 1948 medförde förändrade arbetsuppgifter inom skatteindrivningen och föranledde en omorganisation, varvid den exekutiva verksamheten fr.o.m. den i januari
1961 ånyo fördelades mellan två stadsfogdar. Jämlikt kungl. brev den 18 november 1960 förordnades, att förste stadsfogden skulle behandla samtliga exekutionsmål av enskild natur, utmätning, vräkning, återtagande av avbetalningsgods, införsel för underhållsbidrag etc., medan andre stadsfogden skulle ha hand om ärenden angående indrivning av alla allmänna fordringar, skatter, böter m.m. Samtidigt bemyndigades magistraten att för den tid, varunder dåvarande innehavaren av tjänsten som tredje stadsfogde kom att kvarstå i tjänsten efter den
1 januari 1961, anvisa honom uppgifter likvärdiga med hans tidigare uppgifter.

Samtliga stadsfogdebefattningar upphörde i och med utgången av år 1964 i samband med exekutionsverkens förstatligande och ersattes av kronofogdemyndigheten i Göteborg.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Senast ändrad2018-01-12 15:33:19