bild
Arkiv

Göteborgs tredje stadsfogdes arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12897
Omfång
88 Hyllmeter 
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört 82/66
ArkivinstitutionLandsarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Tredje stadsfogden i Göteborg
Kategori: Statlig myndighet. Stadsfogdar 1879-1964

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/12897

Förteckning 82/1966









Förteckning

över

Göteborgs tredje stadsfogdes arkiv
Inledning (äldre form)P M ANGÅENDE EXEKUTIONSVÄSENDET I GÖTEBORG

I enlighet med 1621 års privilegier för Göteborgs stad utövade magistraten rätten att ombesörja verkställig- het av dess egna domar och utslag. Detta var förhållan-
det fram till 1734, då landshövdingen i Göteborgs och Bohus län i anledning av den nya landshövdingeinstruk-
tionen av den 4 november, enligt vilken magistraten endast ägde föranstalta om exekution i civila mål för laga kraftvunna domar t.o.m. 50 daler silvermynts värde, vände sig till regeringen med klagomål över att magistraten i Göteborg ej velat avstå från sina åbero-
pade privilegier. Genom kungl. brev den 7 juli 1736 förklarades emellertid, att Göteborgs stad skulle "o-
rubbad bibehållas vid possessionen och bruket av be-
rörda privilegier och exekutioners föranstaltande." Härefter synes magistraten handhaft exekutionen i samt-
liga mål. (Se överskultens ämbetsed 1752, vol. K:21, Göteborgs stadsarkiv.)

Exekutionen verkställdes efter holländskt mönster av en skult (holl. schout) såsom underexekutor, biträdd av stadstjänarna. Skulten hade även uppsikt över stadens fångar. Före tillsättandet av en stadsfiskal i Göteborg år 1660 uppträdde skulten dessutom som offentlig åklagare inför rådstuvu- och underrätten.

Fr.o.m. 1630 förekommer förutom skulten även en under-
skult. Två skultar finnas därefter fram till exeku- tionsväsendets omorganisation 1878. Under 1800-talet kallades båda skultarna överskultar. Arbetsfördel- ningen mellan dem var enligt magistratens instruktion den 8 oktober 1818 den följande: Överskulten på ordi-
narie stat ålåg det att indriva och redovisa konungens ensaks- och vitesböter, att uttaga och redovisa alla handräckningsmedel, att ombesörja indrivning och leve-
rering av krono- och stadsutskylderna "i de stadens Ro-
tar, för hwilka Restlängder emottagas" och att vid de årliga marknaderna i staden reglera uppsättningen av stånden samt uppbära och redovisa ståndpenningarna. På överskulten på extra stat ankom det att indriva och re-
dovisa alla saköresmedel, att verkställa alla utslag i brottmål, att ha tillsyn över stadshäktet samt upprät- ta och avlämna fånglistorna för varje månad och att efter restlängderna indriva och leverera krono- och stadsutskylderna i stadens första, andra och tredje rotar. Denna arbetsfördelning varade i stort sett till 1878. Överskultarna biträddes i tjänsteutövningen av stadstjänare och från 1860-talet även av skatteexeku-
torer och en bötesexekutor.

Till följd av 1877 års utsökningslag omorganiserades exekutionsväsendet i Göteborg. Genom kungl. brev den 29 november 1878 utbyttes de två överskultbefattningar-
na fr.o.m. 1 januari 1879 mot två stadsfogdebefatt-
ningar. Förste stadsfogden övertog då domar och utslag samt andra exekutoralier i enskilda mål medan andre stadsfogden övertog indrivning av krono- och kommunal-
utskylder m.fl. allmänna avgifter, böter eller viten och andra straff. Liksom tidigare överskultarna biträd-
des förste stadsfogden av stadstjänare och andre stads-
fogden av exekutorer och stadstjänare och en för bötes-
indrivning och straffmeddelande särskilt anställd tjänsteman benämnd bötesexekutor och kassör. Denna be-
fattning ersattes den 1 januari 1905 av en tredje stadsfogdebefattning, vars innehavare även omhänder-
hade redovisningen av saköresmedel och mål angående införsel för underhållsbidrag och avflyttningsförbud för underhållsskyldiga. Källskattereformen 1948 med-
förde förändrade arbetsuppgifter inom skatteindriv-
ningen och föranledde en omorganisation, varvid den exekutiva verksamheten fr.o.m. den 1 januari 1961 ånyo fördelades mellan två stadsfogdar. Jämlikt kungl. brev den 18 november 1960 förordnades, att förste stadsfogden skulle behandla samtliga exekutionsmål av enskild natur, utmätning, vräkning, återtagande av avbetalningsgods, införsel för underhållsbidrag etc., medan andre stadsfogden skulle ha hand om ärenden angående indrivning av alla allmänna fordringar, skatter, böter m.m. Samtidigt bemyndigades magistraten att för den tid, varunder dåvarande innehavaren av tjänsten som tredje stadsfogde kom att kvarstå i tjänsten efter den 1 januari 1961, anvisa honom uppgifter likvärdiga med hans tidigare uppgifter.

Samtliga stadsfogdebefattningar upphörde i och med ut-
gången av år 1964 i samband med exekutionsverkens för-
statligande och ersattes av kronofogdemyndigheten i Göteborg.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-04-24 00:00:00
Senast ändrad2009-12-08 13:32:18