Måndagar mellan kl. 16.30–19.30 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Lycksele tingslags häradsrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1040109
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zwZif1RXBo5HyqyNsuqp9V
Omfång
96,1 Hyllmeter 
Datering
17291970(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHandlingar i arkivet kan omfattas av sekretess i enlighet med 35 kap. 12 och 13 §§ samt 36 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2013/15525
ArkivinstitutionLandsarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Lycksele tingslags häradsrätt (1729 – 1970)
Alternativa namn: Lycksele lappmarks tingslags häradsrätt  (1729 – 1921)
Kategori: Statlig myndighet. Häradsrätter -1970

Innehåll

Ordning & struktur
Inledning (äldre form)LYCKSELE TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1729-1970)

Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Tingslagen i södra och västra delen av Västerbottens län tillhörde före 1821 Västerbottens lappmarkers domsaga (cirka 1680-1720), södra lappmarkens domsaga (1720-1742) och Västerbottens södra kontrakts domsaga (1742-1820). Arvidsjaurs, Arjeplogs, Lycksele och Åsele lappmarkers tingslag tillhörde åren 1821-1831 i judiciellt avseende den s.k. lappmarksjurisdiktionen.

Västerbotten västra domsaga bildades 1884 och omfattade då Lycksele och Åsele tingslag som fr.o.m. 1832 hade tillhört Västerbottens södra domsaga. 1922 bröts socknarna Dorotea och Vilhelmina ut ur Åsele tingslag och bildade Vilhelmina tingslag. Vilhelmina och Åsele tingslag skulle sedemera bilda ett gemensamt tingslag fr.o.m. 1948. Lycksele tingslag omfattade åren 1729-1970 socknarna Lycksele, Sorsele, Stensele, Tärna och Örträsk. Fr.o.m. 1962 tillkom församlingarna Björksele och Gargnäs.


Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok

Ämnesord

Ämnesord, ort
Västerbottens län

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Om postens upprättande2013-05-03: Arkivförteckning dnr HLA 51-2013/15525 ersätter förteckningar II:62/1980 och I:14/1999. Arkivförteckningen omfattar leveranser 1937, 1943, 1944, 26/1954, 22/1969, 70/1969, 100/1988, 6/2002 och 245/2004. NW
2016-04-28: Ny innehållsförteckning samt nya förteckningsblad i serierna C V a och C V c. NW
2016-12-19: Nya förteckningsblad i serierna G I b och G II b. NW
Skapad1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad2017-10-17 15:32:33