Torsdag den 20 september kl. 16.30–22.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Söktjänst och bildvisning kommer att vara oåtkomliga under tiden som arbetet pågår.

bild
Arkiv

Lantbruksnämndens i Västernorrlands län arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1210021
Omfång
156,9 Hyllmeter 
Datering
18411997(Tidsomfång)
19481991(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Sakregister: Sökregister till torrläggningsakter, serie F XIII (pdf)
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 47/2011
ArkivinstitutionLandsarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46, Kusthöjden 22, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Lantbruksnämnden i Västernorrlands län (1948 – 1991)
Kategori: Statlig myndighet. Lantbruksnämnder 1948-1991

Innehåll

Inledning (äldre form)Lantbruksnämnderna tillkom den 1 juli 1948 (SFS 1948:348) och fick bl.a. överta vissa uppgifter från de tidigare egnahemsnämnderna. Lantbruksstyrelsen blev överordnad myndighet för lantbruksnämnderna. En lantbruksnämnd inrättades i varje län.

Myndigheten kom att verka fram till den 1 juli 1991, när lantbruksnämnderna liksom fiskenämnderna inordnades i länsstyrelserna.

Lantbruksnämndernas beslutande organ - plenum - bestod av sju ledamöter med landshövdingen i respektive län som ordförande. Vi sidan av plenum inrättades två delegationer - en för yttre och en för inre rationalisering.

Till organisationen var även s.k. ortsombud knutna som kontaktpersoner för lantbruksnämnderna i lokala frågor.

Arbetsuppgifter

En viktig uppgift för de nya lantbruksnämnderna blev att administrera den s.k. yttre rationaliseringen som syftade till en bättre försörjning av mark för det aktiva jordbruket och en förbättring av arronderingen av åker och skog. Medlen för lantbruksnämnderna i detta arbete var dels en aktiv inköps- och försäljningsverksamhet finansierad genom den s.k. jordfonden, dels genom tillämpning av en omfattande marklagstiftning inom vilken jordförvärvslagen var av särskild betydelse.

Åtgärderna för att förbättra lantbrukarnas arealunderlag för produktionen kompletterades med den s.k. inre rationaliseringen bestående av statligt finansieringsstöd i form av lånegarantier och bidrag till investeringar i bl.a. byggnads- och vattenavledningsåtgärder.

Formerna för det statliga finansieringsstödet genomgick förändringar under åren som lantbruksnämnderna existerade. En viktig åtgärd beslutade riksdagen om år 1960, när det s.k. koncentrerade rationaliseringsstödet (Kr-stödet) som efter 1965 kom att motsvaras av det särskilda rationaliseringsstödet (SR-stödet), infördes i norra Sverige. Målsättningen med dessa båda stödformer var att påskynda rationaliseringsprocessen i norra Sverige och på kort tid bygga upp bärkraftiga lantbruksföretag. Den nya stödformen var ekonomiskt kraftfullare än andra stöd och förutsatte en samtidig yttre och inre rationalisering.

Utöver de direkt jordbrukspolitiska stödformerna infördes 1978 det s.k. glesbygdsstödet med främsta syfte att stimulera sysselsättningen på landsbygden.

Det statliga finansieringsstödet till jordbruket har under årens lopp utvecklats från stimulerat av mer renodlat effektivitetshöjande åtgärder i jordbruket till stimulans av sysselsättning och tillvaratagande av samtliga tillgängliga resurser vid lantbruksföretagen. Ett tydligt exempel på detta genomfördes i norra Sverige mellan åren 1987-1992 inom ramen för det s.k. "Åtgärdsprogrammet för jordbruket". I detta program stimulerades i hög grad utveckling av kompletterade verksamheter till jordbruket.

Ett tredje arbetsområde vid sidan av den yttre och inre rationaliseringen i effektiviseringen av jordbruket var driftsrationaliseringen som främst innebar rådgivning för direkt produktionsbefrämjande åtgärder. Fram till 1967 låg driftsrationaliseringen under hushållningssällskapens ansvarsområde. Lantbruksnämnderna övertog 1967 denna verksamhet och tillfördes även ansvaret för växtodling, animalieproduktion, mekanisering, yrkesmässig trädgårdsodling, fiske och hemkonsulentverksamheten.

Fiskefrågorna kom att ligga under lantbruksnämnderna fram till år 1977, när självständiga fiskenämnder bildades och hemkonsulentverksamheten övergick till länsstyrelserna år 1970.

Vid utformning av nya djurstallar anlitade lantbruksnämnderna länsveterinärerna som djurskyddssakkunniga.

Lantbruksnämndernas arbetsuppgifter förändrades i betydande grad mellan åren 1948 och 1991. Den sista förordningen för lantbruksnämnderna (SFS 1988:854) nämner särskilt följande uppgifter för lantbruksnämnderna:

1. utföra översiktlig och regional planering för lantbruket samt medverka i frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser,

2. ge råd och information i syfte att främja effektiviteten inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen samt strukturrationaliseringen inom skogsbruket,

3. ge råd och information för att i regionalpolitiskt syfte främja sysselsättningen i jordbruks- och trädgårdsföretag liksom landsbygdens utveckling i övrigt,

4. ha hand om det statliga finansieringsstödet till jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen,

5. ha hand om statliga åtgärder för jordbrukets markanvändning och skogsbrukets strukturrationalisering, i den mån det inte är en uppgift för någon annan myndighet,

6. utöva miljötillsyn och annan tillsyn enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark samt ge råd och information i frågor om miljövård inom jordbruket och trädgårdsnäringen,

7. ansvara för distriktsveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av djurens hälso- och sjukvård samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte är en uppgift för länsstyrelsen,

8. utöva tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken.

GALLRING

Följande serier har gallrats och upptas inte med egna förteckningsblad:
- D III, Uppsiktsregister
Utgallras vid inaktualitet
- D VII, Besiktningsliggare
Utgallras vid inaktualitet
- D IX a, Värdepostböcker och kvittenser - inkomna
Utgallras enligt SFS 1958:791 och RA-FS 1997:6
- D IX b, Värdepostböcker och kvittenser - utgående
Utgallras enligt SFS 1958:791 och RA-FS 1997:6
- D IX c, Värdepostböcker och kvittenser - paket- och brevpostförskott
Utgallras enligt SFS 1958:791 och RA-FS 1997:6
- F XII, Krigsplacering av personal inom SV. Blå Stjärnan
Utgallrade
- G I b, Utgiftslistor (anordningslistor)
Utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 462
- G I c, Anordningslistor över utbetalda arealbidrag
Utgallras efter 10 år
- G I f, Räkningsliggare
Utgallras efter 10 år
- G I j, Betalda räkningar
Utgallras efter 5 år
- G I k, Apoteksräkningar
Utgallras efter 5 år
- G II, Dispositionsförteckning
Utgallras efter 5 år
- G III a, Avlöningslistor
Utgallras efter 5 år
- G III b, Skattekort
Utgallras efter 5 år
- G III d, Reseräkningar
Utgallras efter 5 år
- G IV fb, Åker och jaktarrendekontrakt
Utgallras vid inakualtiet enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1991:55
- G V, Uppgifter angående lån med statlig garanti
Utgallras efter 5 år
- G X pa, Kassaverifikationer - utgiftsverifikationer
Utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 479
- G X pb, Kassaverifikationer - inkomstverifikationer
Utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 479
- G X u,Verifikationer avseende registerservice inkl bearbetningsinstruktioner (verifikationsnummerserien 90 000)
Utgallras efter 2 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 381 och 486
- G X ua, Arvodeslista
Utgallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 602

Ämnesord

Ämnesord, ort
Västernorrlands län

Kontroll

Om postens upprättande2011-04-26: Arkivförteckningen 47/2011 upprättad. Ersätter förteckning F II: 15/1999. /SH
Skapad1999-12-21 00:00:00
Senast ändrad2018-04-20 15:14:50