Torsdag den 19 maj kl. 16.30–18.00 pågår underhållsarbete på webbplatsen. Mindre störningar kan förekomma.
bild
Arkiv

Barnhusförsamlingens kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0106
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HU0Ub5zk0Y9702NRc9XBA6
ExtraID0106
Omfång
0,55 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Barnhusförsamlingen

Innehåll

Inledning (äldre form)Barhusförsamlingens kyrkoarkiv

Barnhusområdet, d.v.s. trakten mellan Drottninggatan, Vallingatan (förut Rörstrandsgatan) och Tunnelgatan (förut Barnhusträdgårdsgatan) samt Klara sjö, utgjorde från slutet av 1630-talet till 1785 (1786) en egen församling med egen kyrkoherde, tidvis biträdd av en komminister. Församlingen var dock formellt underordnad först kyrkoherden i Klara, senare – under sitt sista årtionde – kyrkoherden i Adolf Fredriks församling. Barnhusförsamlingens kärna utgjordes av barn, personal och hantverkare vid det 1624 grundade Barnhuset, som 1638 överflyttades från Riddarholmen till nyuppförda byggnader på Norrmalm. Barnhuset var intill 1785 en kombinerad vård- och uppfostringsanstalt för äldre barn. Intill Barnhuset förlades vid skilda tidpunkter under 1600-talet ett tukthus, ett hantverkshus och en fångvårdsanstalt, den s.k. Smedjegården. Under 1700-talet tillkom främst en stor segelsduks- och linnefabrik å den s.k. nedre barnhusgården. Barnhusprästen svarade för själavården vid alla de nämnda inrättningarna. Till följd av kungl. Brevet av den 4 maj 1785 sammanslogos det gamla s.k. Stora barnhuset å Norrmalm med det s.k. Politibarnhuset vid Danviken. Det nya barnhuset, Allmänna barnhuset, blev i stort sett blott en upptagningsanstalt för spädbarn. Som så snart som möjligt uttackorderades hos fosterföräldrar, helst på landsbygden. Genom barnavårdens omläggning försvann behovet av en särskild barnhuspräst. Det kungl. Brevet föreskrev också, att kyrkostaten vid Barnhuset skulle indragas. Enligt kungl. Brev av 18 aug. samma år skulle kyrkoherden i Adolf Fredriks församling ombesörja själavården för barnen i Barnhuset samt fångarna i Smedjegården. Gudstjänsten i barnhuskyrkan upphörde fr.o.m. den första stora böndagen eller 5 mars 1786. En redogörelse för ”Barnhusets församlingsbildning och kyrkobokföring”, författad av förste arkivarien Gunnar Bolin, ingår i ”Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv. Årsberättelse 1934”, Sthlm 1935, s.10-17.

Även efter Barnhusförsamlingens upphörande förekom det, att Barnhuset hade egna predikanter. Från senare hälften ab 1800-talet finnas t.o.m. separata in- och utflyttningslängder samt död- och begravningsböcker. Det är emellertid i dessa fall enligt Bolins undersökning icke fråga om en självständig kyrkobokföring vid sidan av Adolf Fredriks utan endast om en dubbelbokföring, tillkommen av vissa praktiska skäl.

I Barnhusförsamlingens arkiv finns i koncept, skrivet av församlingens siste ordinarie kyrkoherde, Magnus Hjortsberg, tydligen vid hans avgång från församlingen i slutet av 1784, en förteckning över församlingens arkiv (se NII). Den kan icke ha varit fullständig, bl.a. saknas där ett par av ministerialböckerna. Nästan samtliga specificerade lösa handlingar återfinnas numera i en arkivbunt under signum G I:1. Detta tyder på att Barnhusförsamlingens arkiv icke har lidit några nämndvärda förluster, innan det den 26 jan. 1931 levererades från Adolf Fredriks kyrkoarkiv till Stockholms stadsarkiv. Här må ytterligare anmärkas, att flera av Barnhusförsamlingens arkivserier, såsom inventarieförteckningar och bänklängder, kompletteras av verifikationerna till Barnhusförsamlingens räkenskaper, som ingå i Barnhusets huvudböcker. Barnhusets arkiv är sedan 1947 deponerat i Stockholms stadsarkiv.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms stad

Kontroll

Skapad2007-09-27 00:00:00
Senast ändrad2021-11-12 13:15:59