Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Hammarby kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1514
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HBbbBrxjma2GRxWpXsyzmD
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Arkivbildare/upphov
Hammarby församling
Kategori: Statlig myndighet. Församlingar inom statskyrkan

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning: SSA 1514











Förteckning

över

Hammarby församlings kyrkoarkiv

Stockholms län
ArkivhistorikHammarby kyrkoarkiv medeltida - 1999

Organisation
Hammarby församling var en lokal myndighet inom Birka kontrakt (innan 1961 tillhörde det Roslags västra kontrakt) i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar. Hammarby utgjorde tidigare tillsammans med Fresta ett pastorat. 1952 förenades de tre medeltida socknarna Hammarby, Ed och Fresta till en storkommun. De tillhörde då Uppsala ärkestift, fram till dess att Stockholms stift bildades 1942.

Kyrkofullmäktige står organisatoriskt över kyrkorådet, som har varit församlings styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.

Församlingen äger två kyrkor; Hammarby och Vilunda. Någon begravningsplats i anslutning till Vilunda kyrka finns inte, utan Hammarby kyrkogård betjänar även Vilunda kyrka.

Historik
Namnet Hammarby kommer från ”Hammar”, som är ett dialektalt ord i Uppland för ”stenig backe”. Hammarby socken omnämns för första gången i de skriftliga källorna 1291 (”in hamarbo sokn”), men Hammarby kyrkas uppförande kan spåras till omkring år 1200. Troligen fanns en mindre träkyrka på samma plats sedan innan. Två mindre gravfält från yngre järnålder har troligen tillhört Hammarby by. Nordost om kyrkan ligger pästgården, som är uppförd 1791. Kyrkbyn (med enkla bostadslägenheter från 1800-talet) ligger på den gamla Uppsalavägen, på Brunkebergsåsen. Här ligger även Hammarbys före detta fattigstuga. Sex runstenar finns i trakten, men endast en står kvar på ursprunglig plats. Två av de övriga, tillsammans med en tredje sten som har flyttats till Löxenströmska lasarettet, tillhör de så kallade ”Hammarbystenarna”, som berättar om en familj i tre släktled.

Hammarby kyrka har medeltida anor och började sannolikt uppföras omkring 1200, eller något senare. Den är i gråsten och ligger i öst-västlig riktning. Dess långhus med tillhörande kor (som är lägre och smalare) uppfördes vid denna tid. På 1300-talet rev man koret och kyrkan förlängdes med en travé åt öster. Samtidigt byggdes även ett bredare kor och en sakristia tillfogades i norr. Ett vapenhus tillkom på 1400-talet och valv slogs i långhuset. År 1678 rasade kyrkans korvalv och långhusets östligaste valv och ersattes då med kryssvalv i halvstenstegel. Det östra gavelröstet höjdes då även till samma höjd som resten av kyrkan. Under 1700-talet genomgick kyrkan en del mindre förändringar för att ge kyrkan ett mer tidsenligt utseende. Hammarby kyrka saknar fönster mot norr, vilket är ovanligt för medeltida kyrkor.

Kyrkogården har utvidgats i flera etapper mot söder och mot öster. I norr och väster finns den gamla bogårdsmuren kvar. Kyrkogården utvidgades åt söder 1920, då en ny stenmur uppfördes kring kyrkogårdens nya del. Senare under 1900-talets andra hälft utvidgades den ytterligare, med bl.a. en urnlund och en minneslund. Flera större gravvårdar finns direkt väster och söder om kyrkan och i det sydvästra hörnet finns även en muslimsk begravningsplats. Klockstapeln härstammar från början av 1600-talet och står på en höjd väster om kyrkan. Storklockan och lillklockan tillverkades under 1700-talet, respektive 1600-talet. Gravkapellet uppfördes 1961 och är ritat av Hans Thunell. Kapellet ersatte en äldre byggnad som hade rasat samman.

Kyrkans altarskåp är medeltida och är tillverkat av en från Lübeck invandrad mästare på 1460-talet. En Kristustorso från tidigt 1200-tal hänger på orgelläktaren. Andra inventarier är t.e.x. kyrksilver från 1700-talet, samt en mässhake i röd sidenbrokad från 1600-talet.

Hammarby kyrka är församlingens moderkyrka och nyttjas främst som en byggnad för kyrkliga handlingar och gudstjänster på högtidsdagar. En ny kyrka uppfördes i mitten av 1970-talet, Vilunda kyrka. Här firas idag söndagens huvudgudstjänst och här finns även ett kyrkocentrum där bl.a. församlingens centrala förvaltning sitter. En stor del av församlingens verksamhet drivs härifrån.

På platsen där Vilunda kyrka idag står har det under förhistorisk tid sannolikt funnits en offerplats. ”Vi” i namnet betyder ”offer”, Vilunda blir alltså ”offerlunden”. Andra gårdar och platser i kommunen bär namn med tydlig förhistorisk prägel, såsom Odenslunda, Torsåker och Harby. Arkitekten bakom Vilunda kyrka, Hakon Ahlberg, var inspirerad av 5000-årig mesopotamisk byggnadskonst, Ziggaruten, som är ett sumeriskt-babylonskt tempel. Kyrkan är i rödbrunt tegel, vilket är oputsat både exteriört och interiört. Samtliga av kyrkans textilier är skapade av Edna Martin och har utförts på Licium.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
· Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-30.
· Dopböcker fr.o.m. 1904.
· Konfirmationsböcker fr.o.m. 1928.
· Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1861.
· Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1861.
· Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1823.
· Gravböcker.
· Kartor och ritningar.

Sökning till arkivet är arkivförteckningen. Allmänt diarium finns upprättat för åren 1974-1985 och diarium för kyrkobokföringsärenden för åren 1968-1999. Inventarieförteckning finns t.o.m. 1997. Gallring har skett utifrån Riksarkivets föreskrifter, däremot finns gravvårdsritningar bevarade. Personalhandlingar finns bland kyrkorådets handlingar i K III b. I samma serie finns även diariehandlingarna till det allmänna diariet. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet, samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.

Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.

Övriga arkivbildare:
Hammarby-Fresta pastoratssamfällighets arkiv

Källor:
Hammarby församlings hemsida.
Indelningsregister i Stockholms län.
Karlsson, Ann Marie. Kyrkorna i Hammarby.
Låt kyrkorna berätta, Stockholms stift.
Stockholms läns museums databas.

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-01-23 07:05:04