Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Gällivare tingslag, som bildades 1751 genom utbrytning ur Jokkmokks tingslag, omfattade Gällivare socken samt de fr.o.m. 1962 ur Gällivare församling utbrutna församlingarna Hakkas, Malmberget och Nilivaara. Gällivare tingslag ingick åren 1751-1820 i Västerbottens södra kontrakts domsaga, åren 1820-1838 i Norrbottens domsaga, åren 1839-1876 i Norrbottens södra domsaga, åren 1877-1903 i Kalix domsaga och åren 1904-1970 i Gällivare domsaga. I Gällivare domsaga ingick även Jukkasjärvi och Karesuando tingslag. Vid tingsrättsrättsreformen 1971 ersattes Gällivare tingslags (domsagas) häradsrätt av Gällivare tingsrätt.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
2014-02-17: Arkivförteckning dnr HLA 51-2014/5342 ersätter förteckningar I:21/1960 och II:143/1976. Arkivförteckningen omfattar leveranser 1945, 23/1961, 27/1967, 7/1975, 122/1987, 152/2001 och 156/2009. NW 2017-09-20: Nytt förteckningsblad i serie F III. NW
Skapad
1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad
2025-05-07 12:32:42
GÄLLIVARE TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1751-1970)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.
Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.
Gällivare tingslag, som bildades 1751 genom utbrytning ur Jokkmokks tingslag, omfattade Gällivare socken samt de fr.o.m. 1962 ur Gällivare församling utbrutna församlingarna Hakkas, Malmberget och Nilivaara. Gällivare tingslag ingick åren 1751-1820 i Västerbottens södra kontrakts domsaga, åren 1820-1838 i Norrbottens domsaga, åren 1839-1876 i Norrbottens södra domsaga, åren 1877-1903 i Kalix domsaga och åren 1904-1970 i Gällivare domsaga. I Gällivare domsaga ingick även Jukkasjärvi och Karesuando tingslag. Vid tingsrättsrättsreformen 1971 ersattes Gällivare tingslags (domsagas) häradsrätt av Gällivare tingsrätt.
Källor: Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679 J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Nordisk familjebok
Volymerna 1-15 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche. Volymerna 5, 12, 22, 24 och 25 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Fr.o.m. 1948 återfinns domböcker i tvistemål och brottmål i serierna A VI a och A VI b. Beslutsböcker i ärenden återfinns fr.o.m. 1948 i serie A VII. Fr.o.m. 1954 återfinns domböcker i tvistemål i serie A V.
Utmål var ett av bergmästaren bestämt arbetsområde för gruvdrift enligt äldre gruvlagstiftning. Tvister mellan gruvägare om markägare skulle enligt 1884 års gruvstadga (1884:24) avgöras av allmän domstol.
Serien omfattar serier av uppbuds- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, bouppteckningsprotokoll, protokoll över morgongåvobrev samt avhandlingsprotokoll över lösöreköp. Småprotokoll före år 1813 återfinns i serie A I a.
Volymerna 2- 11 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
Inbundna förmynderskapsböcker med personregister fördes t.o.m. 1952 (se serie C II a) då de ersattes av förmynderskapsböcker som fördes enligt lösbladssystem. I förmynderskapsboken infördes uppgifter om av domstol meddelade beslut i frågor rörande förmynderskap eller godmanskap (SFS 1924:442, 1952:303). Vid sidan av förmynderskapsböckerna upprättades förteckningar över förmynderskapsärenden.
Serien omfattar åren 1948-1967 församlingsvisa och kronologiskt ordnade underrättelser om inträffade dödsfall som inkommit från pastorsämbetena inom Gällivare tingslag. Underrättelserna har påförts uppgifter om bouppteckningsnummer.
Serien omfattar åren 1968-1970 personavier med uppgifter om dödsfall som inkommit från pastorsämbetena inom Gällivare tingslag. Personavierna är arkivlagda i alfabetisk ordning efter den avlidnes namn och är påförda uppgifter om bouppteckningsnummer.
Uppgifter om dödsfall kan användas som register till bouppteckningar i serie F II.
Kbfd = kyrkobokföringsdistrikt
Handlingarna i volymerna 1-2 är sönderfallande och måste hanteras varsamt.
Handlingarna i denna serie är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 (den 9 november 1963). Gallring kunde verkställas sedan 10 år förflutit från det rätten skilt sig från målet.
Handlingarna i denna serie är utgallrade med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr. 75 (den 9 november 1963). Gallring kunde verkställas sedan 20 år förflutit från det rätten skilt sig från målet.
Övriga räkenskaper såsom kassajournaler, värdepostböcker, postgirokontoutdrag, inkomna fakturor och skrivelser är utgallrade med en gallringsfrist på tio år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 75 den 9 november 1963.