Gotland
Heraldiskt register
Kategori
Kategori
Landskap
| Kategori | Landskap |
Registrerad hos Patent- och registreringsverket
Registrerad hos Patent- och registreringsverket
1974-01-11
| Registrerad hos Patent- och registreringsverket | 1974-01-11 |
Kungl. Maj:t fastställelse
Kungl. Maj:t fastställelse
1936-05-15
| Kungl. Maj:t fastställelse | 1936-05-15 |
Vapenbeskrivning
Vapenbeskrivning
I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött banér med bård och fem flikar av guld.
| Vapenbeskrivning | I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött banér med bård och fem flikar av guld. |
Historik
Historik
Ett sigill från 1280, möjligen äldre, innehåller bilden av en bagge med fana. I omskriften står: "jag betecknar gutarna, kristus betecknas med ett lamm" en medveten avvikelse från motivet "Agnus Dei", utelämnande gloria och kalk. Gotland är heraldiskt representerat både vid Gustav Vasas begravning 1560 och kung Eriks kröning 1561 trots att ön då låg under Danmark. Det rör sig sålunda om ett pretentionsvapen. Fältet var rött och banéret blå med ett gult kors. Vapnet försvinner ur svenska serier 1570, då Sverige avsade sig Gotland. Genom freden i Brömsebro 1645 tillföll Gotland åter Sverige och vapnet uppträder igen vid Karl X Gustavs jordfästning 1660. Motivet är dock ett Guds lamm med silverfana med rött kors och fältet är blått. Så fastställdes vapnet av Kungl. Maj:t 1884. Vid 1900-talets vapenrevision återgår man åter till det medeltida sigillets bagge och så fastställs 1936 nu gällande vapenbeskrivning. Ett par år senare upptäcks Parishandskriften från 1562 där Gotlands vapen hade rött fält, vilket vid fastställelsen fallit i glömska. I dag för Gotlands kommun ett vapen med rött fält. Vapnet fastställdes i sin nuvarande form av Kungl. Maj:t 30 maj 1884.
| Historik | Ett sigill från 1280, möjligen äldre, innehåller bilden av en bagge med fana. I omskriften står: "jag betecknar gutarna, kristus betecknas med ett lamm" en medveten avvikelse från motivet "Agnus Dei", utelämnande gloria och kalk. Gotland är heraldiskt representerat både vid Gustav Vasas begravning 1560 och kung Eriks kröning 1561 trots att ön då låg under Danmark. Det rör sig sålunda om ett pretentionsvapen. Fältet var rött och banéret blå med ett gult kors. Vapnet försvinner ur svenska serier 1570, då Sverige avsade sig Gotland. Genom freden i Brömsebro 1645 tillföll Gotland åter Sverige och vapnet uppträder igen vid Karl X Gustavs jordfästning 1660. Motivet är dock ett Guds lamm med silverfana med rött kors och fältet är blått. Så fastställdes vapnet av Kungl. Maj:t 1884. Vid 1900-talets vapenrevision återgår man åter till det medeltida sigillets bagge och så fastställs 1936 nu gällande vapenbeskrivning. Ett par år senare upptäcks Parishandskriften från 1562 där Gotlands vapen hade rött fält, vilket vid fastställelsen fallit i glömska. I dag för Gotlands kommun ett vapen med rött fält. Vapnet fastställdes i sin nuvarande form av Kungl. Maj:t 30 maj 1884. |
Bild
Bild
| Bild |
|
Information
Information
Samtliga vapen i registret (och på vår Heraldiska hemsida) kan beställas hos Riksarkivet. Normal leveranstid för en kopia av ett heraldiskt vapen är en vecka.
Denna bild visar en registrerad svensk vapensköld. Även om denna framställning har en fri licens är det inte tillåtet att använda den på ett sådant sätt att det ger intryck av att respektive kommun, länsstyrelse eller annan myndighet står bakom, till exempel som del i ett varumärke. För detta krävs tillstånd från berörd part. Se lag SFS 2019:167 och 1970:498.
Denna bild visar en registrerad svensk vapensköld. Även om denna framställning har en fri licens är det inte tillåtet att använda den på ett sådant sätt att det ger intryck av att respektive kommun, länsstyrelse eller annan myndighet står bakom, till exempel som del i ett varumärke. För detta krävs tillstånd från berörd part. Se lag SFS 2019:167 och 1970:498.
| Information |
Samtliga vapen i registret (och på vår Heraldiska hemsida) kan beställas hos Riksarkivet. Normal leveranstid för en kopia av ett heraldiskt vapen är en vecka. Denna bild visar en registrerad svensk vapensköld. Även om denna framställning har en fri licens är det inte tillåtet att använda den på ett sådant sätt att det ger intryck av att respektive kommun, länsstyrelse eller annan myndighet står bakom, till exempel som del i ett varumärke. För detta krävs tillstånd från berörd part. Se lag SFS 2019:167 och 1970:498. |