Stockholms grosshandelssocietet bildades på 1730-talet. Handel "en gros" (franska för "i stort") innebär handel med större partier varor som inköps från producenterna och avsätts till andra köpmän, men inte till den konsumerande allmänheten till skillnad från detaljhandel (minuthandel). Grosshandelssocieteten, som var en sammanslutning för dessa handlare, grundade exempelvis Frans Schartaus handelsinstitut på 1860-talet för utbildning av blivande handelsmän och köpmän (numera Frans Schartaus gymnasium, se arkivförteckningar m 1349 och 1925). Detta för att hedra grosshandlaren Frans Schartaus stora insatser för att avvärja den katastrof som hotade Stockholms handelsmän under 1857 års handelskris.
Enligt en arbetsordning (tryckt 1914) krävdes för inträde i Grosshandelssocieteten att man hade erhållit burskap som grosshandlare i Stockholm och att man för egen räkning eller som ledare utövade grosshandels-, skeppsrederi- eller större industrirörelse. Societetens ändamål var att befrämja och underlätta handel och sjöfart genom sin verksamhet samt att utdela understöd och pensioner (se pensionsreglemente 1914, serie B 2).
Stockholms grosshandelssocietet existerar fortfarande och ägnar sig numera åt utdelning av stipendier för studier inom handel och sjöfart samt ge understöd till äldre grosshandlare och deras anhöriga. Societeten delar även ut bidrag till maritima verksamheter, huvudsakligen historiska, däribland "Briggen Tre Kronor".
Sjöfartsverksamhetens betydelse från äldre tid märks även i arkivet som innehåller en hel del handlingar rörande sjöfart och skeppsdockor. I arkivet förekommer även handlingar rörande Frans Schartaus handelsinstitut och andra fastigheter som Kastenhovshuset och Hotell Rydberg.
Grosshandelssocietetens arkiv är det största bland de skråarkiv som förvaras i Stockholms stadsarkiv och omfattar närmare 15 hm, tiden 1738-1973. Hälften av arkivet består av olika räkenskapsserier. Verifikationer (serie G 6 A) 1921-1975 har gallrats enligt medgivande från societeten. I övrigt består arkivet exempelvis av societetens protokoll 1797-1954 (serie A 1), inkomna handlingar 1758-1896 (serie E 1), handlingar rörande burskap 1763-1861 (serie F 2). Tidsmässigt är handlingarna ojämnt bevarade. Möjligen kan det vara så att vissa äldre handlingar fortfarande finns kvar hos Stockholms grosshandelssocietet. Arkivet ordnades och förtecknades av Carl Fredrik Corin 1938, senare har tilläggsleveranser påförts förteckningen (se D 4). Arkivet har delvis omordnats, omförtecknats och kartonglagts under december 2009.
Stockholm stadsarkiv den 25 januari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Stockholms grosshandelssocietets arkiv (se/ssa/0066/15), Reglementen och arbetsordningar 1815-1914 (B 2).
Boëthius, Bertil, Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719-1815, Stockholm 1943.
Nordisk familjebok, del 10, Stockholm 1909.
Länk: http://sv.wikipedia.org.wiki
Tjärhovet, Beckholmens skeppsdockor, Saltupplaget, Frans Schartaus handelsinstitut, Hotel Rydberg, Kastenhovshuset
Stockholms grosshandelssocietet bildades på 1730-talet. Handel "en gros" (franska för "i stort") innebär handel med större partier varor som inköps från producenterna och avsätts till andra köpmän, men inte till den konsumerande allmänheten till skillnad från detaljhandel (minuthandel). Grosshandelssocieteten, som var en sammanslutning för dessa handlare, grundade exempelvis Frans Schartaus handelsinstitut på 1860-talet för utbildning av blivande handelsmän och köpmän (numera Frans Schartaus gymnasium, se arkivförteckningar m 1349 och 1925). Detta för att hedra grosshandlaren Frans Schartaus stora insatser för att avvärja den katastrof som hotade Stockholms handelsmän under 1857 års handelskris.
Enligt en arbetsordning (tryckt 1914) krävdes för inträde i Grosshandelssocieteten att man hade erhållit burskap som grosshandlare i Stockholm och att man för egen räkning eller som ledare utövade grosshandels-, skeppsrederi- eller större industrirörelse. Societetens ändamål var att befrämja och underlätta handel och sjöfart genom sin verksamhet samt att utdela understöd och pensioner (se pensionsreglemente 1914, serie B 2).
Stockholms grosshandelssocietet existerar fortfarande och ägnar sig numera åt utdelning av stipendier för studier inom handel och sjöfart samt ge understöd till äldre grosshandlare och deras anhöriga. Societeten delar även ut bidrag till maritima verksamheter, huvudsakligen historiska, däribland "Briggen Tre Kronor".
Sjöfartsverksamhetens betydelse från äldre tid märks även i arkivet som innehåller en hel del handlingar rörande sjöfart och skeppsdockor. I arkivet förekommer även handlingar rörande Frans Schartaus handelsinstitut och andra fastigheter som Kastenhovshuset och Hotell Rydberg.
Grosshandelssocietetens arkiv är det största bland de skråarkiv som förvaras i Stockholms stadsarkiv och omfattar närmare 15 hm, tiden 1738-1973. Hälften av arkivet består av olika räkenskapsserier. Verifikationer (serie G 6 A) 1921-1975 har gallrats enligt medgivande från societeten. I övrigt består arkivet exempelvis av societetens protokoll 1797-1954 (serie A 1), inkomna handlingar 1758-1896 (serie E 1), handlingar rörande burskap 1763-1861 (serie F 2). Tidsmässigt är handlingarna ojämnt bevarade. Möjligen kan det vara så att vissa äldre handlingar fortfarande finns kvar hos Stockholms grosshandelssocietet. Arkivet ordnades och förtecknades av Carl Fredrik Corin 1938, senare har tilläggsleveranser påförts förteckningen (se D 4). Arkivet har delvis omordnats, omförtecknats och kartonglagts under december 2009.
Stockholm stadsarkiv den 25 januari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Stockholms grosshandelssocietets arkiv (se/ssa/0066/15), Reglementen och arbetsordningar 1815-1914 (B 2).
Boëthius, Bertil, Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719-1815, Stockholm 1943.
Serien inb. Protokollen har förts vid Grosshandelssocietetens deputerades sammanträden om ej annat anges. Protokoll 1741-1791 se Borgerskapets äldstes arkiv, förteckning nr 169 A, serie A I a1.
Serien i buntar om ej annat anges. Serien består av koncept och inkomna handlingar. De förra består till större delen av koncept till skrivelser ställda till Kommerskollegium. Med enstaka undantag finns fr o m 1799 inga koncept bland handlingarna, se därefter serie B.
Handlingarna är ordnade kronologiskt. Huvudsakligen har de lagts på datum för ärendernas expediering. I andra fall är de sökbara på den tidpunkt, då de upplästes för societeten, avsändningsdatum o s v.
Serien i buntar om ej annat anges. Ansökningar om pensioner och gratifikationer om ej annat anges. Pensionsansökningar se även serie E 1. Protokoll med kvartalslistor, 1815-1827, se A 4:2.
Serien inb. om ej annat anges. Renskrivna bankböcker om ej annat anges. Från bankboken inflöt uppgifter i huvudboken, journalen samt huvudboken för ständiga saltnederlaget. Innehåller även insättningskvitton och andra verifikationer.
Serien inb. om ej annat anges. Journalerna är endast delvis mellanled mellan bankboken och huvudboken. Till stor del är journalerna av memorials karaktär.
Serien i kart. om ej annat anges. Verifikationer se även F 3:3-4 och serierna G 2, G 6 B, G 7 och G 8. Verifikationer 1921-1975 utgallrade enligt Stockholms grosshandelssocietets medgivande i december 2009.