bild
Arkiv

Skomakareämbetet

SKRÅARKIV

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0066/59
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0lyk32jAeIJBd10biyNFTD
ExtraID59
Omfång
3 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll och historik

Innehåll
SKOMAKAREÄMBETET (66/59)

INLEDNING

Borgmästare och råd i Stockholm utfärdade skomakarnas äldsta skråordning 1474. Själva skomakareskrået hade tillkommit tidigare än så, troligen i början av 1400-talet. Yrkesgruppen har alltid varit en av de vanligaste och största till antalet och förekom i alla städer och även på landsbygden. I Stockholm låg antalet skomakare i snitt runt 20 verksamma mästare under perioden 1461-1615.

En specialisering av skomakaryrket till 1827 utgjordes av skoflickarna vilka arbetade med skoreparationer (se Skoflickareämbetet förteckning nr 66/58). En annan specialistgrupp, fr om 1730-talet till ca 1830-talet, var barnskomakarna som till en början lydde under Hallrätten då deras tillverkning ansågs mer som ett fabriksmässigt arbete än ett hantverk.

I bland annat Stockholm utfördes inte bara skotillverkningen utan också beredningen, garvningen, av själva materialet. Nästan alla skor som tillverkades var beställningsarbeten som utfördes för en speciell kunds räkning av skomakaren till mitten av 1800-talet då lager av skor började hållas. De s k partiskomakarna som uppstod vid den tiden specialiserade sig på enkla vardagsskor, stövlar och barnskor och vid slutet av 1800-talet började varorna så smått att säljas i specialaffärer för skor i vissa städer.

Skomakareämbetet hade ämbetslokaler i Gamla slaktarhuset vid Norrbro till 1780 då man köpte Bååthska huset (nuvarande Myntkabinettet) vid Slottsbacken 6. Där drev ämbetet både ett härbärge och en krog, Skomakarekällaren. När skråväsendet upphörde 1846 övertogs huset av den nybildade Skomakareföreningen och stannade i dess ägo till 1906.

Skomakareämbetets arkiv omfattar närmare 3 hm, tiden 1645-1880. Ordnings- och förteckningsarbete med det tidigare helt obearbetade arkivet har utförts under november 2009. Vissa handlingar, bl a skråordning 1474, förvaras hos Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien samt även nos Nordiska museet, se bilagor.


Stockholms stadsarkiv den 17 februari 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81,Stockholm 1987.

Hantverkare i Stockholm, Samfundet Sankt Eriks årsbok år 2000.

Lindberg, Folke, Hantverk och skråväsen - under medeltid och äldre vasatid, Stockholm 1964.

Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943

Kontroll

Skapad2009-11-09 14:25:27
Senast ändrad2013-02-18 13:58:44