Målareämbetets första egna stadgar antogs 1622, dessförinnan hade de haft ett gemensamt ämbete med glasmästarna sedan 1595 (se Glasmästareämbetet, förteckning nr 66/14). Ursprungligen utgjorde. Målareämbetet ett konstnärligt skrå med flera inriktningar, bl a dekoration kyrkornas väggar och träskulpturer och senare, under 1700-talet, målning av trägolv och möbler samt även tapeter och skyltar. Skillnaden mellan målare och konstnärer var inte helt klar, men en viktig skillnad var att ämbetets målare i första hand målade efter förlagor och mönsterböcker.
Det är först efter skråväsendets upphörande 1846 som målaryrket utvecklades till det hantverksyrke man i dag avser med måleri. Den ändrade inriktningen berodde främst på att den kraftiga inflyttningen till städerna ledde till ökat behov av nya hus och bostäder och därmed ett vidgat område för målarna.
Målareämbetets flesta bevarade handlingar, 1622 (skråordning) -1873 förvaras hos Nordiska museet, se bilaga. I Stockholms stadsarkiv finns endast en volym, 1660-1833, spridda år, vilken i stort innehåller protokoll och några deskriptioner till mästerstycken, 1790-tal. Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II i oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 8 februari
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Kontroll
Skapad
2009-10-01 07:20:22
Senast ändrad
2013-01-17 09:17:34
MÅLAREÄMBETET (66/43)
INLEDNING
Målareämbetets första egna stadgar antogs 1622, dessförinnan hade de haft ett gemensamt ämbete med glasmästarna sedan 1595 (se Glasmästareämbetet, förteckning nr 66/14). Ursprungligen utgjorde. Målareämbetet ett konstnärligt skrå med flera inriktningar, bl a dekoration kyrkornas väggar och träskulpturer och senare, under 1700-talet, målning av trägolv och möbler samt även tapeter och skyltar. Skillnaden mellan målare och konstnärer var inte helt klar, men en viktig skillnad var att ämbetets målare i första hand målade efter förlagor och mönsterböcker.
Det är först efter skråväsendets upphörande 1846 som målaryrket utvecklades till det hantverksyrke man i dag avser med måleri. Den ändrade inriktningen berodde främst på att den kraftiga inflyttningen till städerna ledde till ökat behov av nya hus och bostäder och därmed ett vidgat område för målarna.
Målareämbetets flesta bevarade handlingar, 1622 (skråordning) -1873 förvaras hos Nordiska museet, se bilaga. I Stockholms stadsarkiv finns endast en volym, 1660-1833, spridda år, vilken i stort innehåller protokoll och några deskriptioner till mästerstycken, 1790-tal. Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II i oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 8 februari
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.