Slaktarna var tidigt en viktig yrkesgrupp för städernas köttförsörjning. På 1460-talet fanns det sju verksamma slaktare i Gamla Stan i Stockholm, 300 år senare fanns det 39 slaktarmästare, 6 änkor (som övertagit den avlidne makens verksamhet), 21 lärlingar, 74 pigor och 172 drängar.
Under medeltiden var slaktare och köttmånglare skilda yrkesgrupper. Slaktarna slaktade borgarnas egna djur och hade till skillnad mot köttmånglarna inte rätt att själva köpa upp djur för att slakta dem och sedan sälja köttet. Köttmånglarna, vars skrå bildades 1477, köpte även hela eller halva djurkroppar från slaktarna som sedan styckades och såldes. År 1622 utfärdades en förordning vilken föreskrev att all slakt i städer skulle ske i offentliga slakthus av hygieniska skäl. Förordningen gällde till 1847 då enskilda slakthus blev tillåtna och där även färskt kött fick säljas. Inom dessa slakthus utvecklades charkuteritillverkningen efter tyskt mönster. Ett nytt allmänt slakthustvång tillkom återigen 1897. I Stockholm bestämdes 1912 att all slakt i staden skulle ske i det nyuppförda slakthuset söder om Skanstull (nuvarande Globen-området).
Slaktareämbetets arkiv omfattar 0,7 hm, tiden 1625-1848. Arkivet innehåller även handlingar rörande Köttmånglareämbetet. Slaktareämbetets äldsta bevarade handlingar består av protokoll 1625 (A 1:1) och lådräkning 1648 (G: 1). En särskild serie utgörs av handlingar rörande hopa-handeln 1763-1765 (serie F 1). Hopa-handeln avsåg handel med oxar. Arkivet har ordnats och förtecknats under november 2009.
Stockholms stadsarkiv den 25 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Bjurström, Elis (red.), Hälsovårdsnämnden 100 år, Stockholm 1963.
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Nordin, Christina, Oordning - Torghandel i Stockholm 1540-1918, Stockholm 2009.
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.
Allmän anmärkning
Slaktarämbetet och Köttmånglareämbetet
Kontroll
Skapad
2009-11-12 12:16:31
Senast ändrad
2013-02-19 14:13:37
SLAKTAREÄMBETET (66/63)
INLEDNING
Slaktarna var tidigt en viktig yrkesgrupp för städernas köttförsörjning. På 1460-talet fanns det sju verksamma slaktare i Gamla Stan i Stockholm, 300 år senare fanns det 39 slaktarmästare, 6 änkor (som övertagit den avlidne makens verksamhet), 21 lärlingar, 74 pigor och 172 drängar.
Under medeltiden var slaktare och köttmånglare skilda yrkesgrupper. Slaktarna slaktade borgarnas egna djur och hade till skillnad mot köttmånglarna inte rätt att själva köpa upp djur för att slakta dem och sedan sälja köttet. Köttmånglarna, vars skrå bildades 1477, köpte även hela eller halva djurkroppar från slaktarna som sedan styckades och såldes. År 1622 utfärdades en förordning vilken föreskrev att all slakt i städer skulle ske i offentliga slakthus av hygieniska skäl. Förordningen gällde till 1847 då enskilda slakthus blev tillåtna och där även färskt kött fick säljas. Inom dessa slakthus utvecklades charkuteritillverkningen efter tyskt mönster. Ett nytt allmänt slakthustvång tillkom återigen 1897. I Stockholm bestämdes 1912 att all slakt i staden skulle ske i det nyuppförda slakthuset söder om Skanstull (nuvarande Globen-området).
Slaktareämbetets arkiv omfattar 0,7 hm, tiden 1625-1848. Arkivet innehåller även handlingar rörande Köttmånglareämbetet. Slaktareämbetets äldsta bevarade handlingar består av protokoll 1625 (A 1:1) och lådräkning 1648 (G: 1). En särskild serie utgörs av handlingar rörande hopa-handeln 1763-1765 (serie F 1). Hopa-handeln avsåg handel med oxar. Arkivet har ordnats och förtecknats under november 2009.
Stockholms stadsarkiv den 25 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Bjurström, Elis (red.), Hälsovårdsnämnden 100 år, Stockholm 1963.
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Nordin, Christina, Oordning - Torghandel i Stockholm 1540-1918, Stockholm 2009.
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.