Sadelmakarnas viktigaste uppgift var att tillverka hästsadlar, men gjorde även selar, tyglar, piskor, pistolhölster, koffertar och en del andra läderarbeten.
År 1621 inrättades Sadelmakareämbetet i Stockholm genom en kunglig förordning. I likhet med många andra hantverksgrupper under 1600-talet bestod flertalet mästare av inflyttade tyskar. År 1644 tillhörde sex mästare och nio gesäller ämbetet. När skråorganisationen upphörde 1846 fanns det 27 mästare och ett 30-tal gesäller i Stockholm.
Under medeltiden tillhörde troligen sadelmakarna bältarnas skrå, vars första skråordning finns bevarad från 1400-talets början, men från 1500-talet började sadelmakeriet växa fram som ett eget organiserat yrke. Bältarna, som tillverkade olika slags bälten, kom tillsammans med remsnidarna, som tillverkade selar och remtyg men inte sadlar, så småningom att försvinna som särskilda yrkesgrupper och uppgå i Sadelmakareämbetet.
Redan tidigt samarbetade sadelmakarna med vagnmakarna när det gällde läderinredning, stoppningar, suffletter m m till vagnar och slädar. När hästen började förlora betydelse som transportmedel under 1920-talet försvann efterfrågan naturligt på sadelmakarens traditionella produkter och istället började man satsa på reseffekter, vissa sportartiklar och även inredning till bilar och båtar. Runt år 2000 var ca 130 sadelmakare ännu verksamma i Sverige.
I Stockholms stadsarkiv förvaras Sadelmakareämbetets arkiv (0,3 hm) omfattande tiden 1729-1870. Arkivet innehåller till exempel in- och utskrivningsböcker 1751-1847, stadgar både för ämbetet och ämbetets gesällskap, spridda år, gesällskapets räkenskaper 1834-1870. En mängd handlingar av olika slag, 1621-1884, förvaras hos Nordiska museet, räkenskaper 1774-1835 även hos Kungliga biblioteket samt stadgar för sjuk- och begravningskassan 30/9 1848 hos Riksarkivet (se även Sadelmakareämbetets arkiv, volym 1). Hos Nordiska museet finns även föremål. Sadelmakareämbetets arkiv har ordnats och förtecknats under oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 9 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Höglund, Patrik, Bengt Jällgård och hans medarbetare - sadelmakare, Hantverkare i Stockholm, Samfundet Sankt Eriks årsbok år 2000.
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Palmgren, Håkan m fl söner till Johannes Palmgren, Intet är som läder, Stockholm 1944.
Kontroll
Skapad
2009-10-12 13:59:28
Senast ändrad
2013-01-23 13:50:44
SADELMAKAREÄMBETET (66/51)
INLEDNING
Sadelmakarnas viktigaste uppgift var att tillverka hästsadlar, men gjorde även selar, tyglar, piskor, pistolhölster, koffertar och en del andra läderarbeten.
År 1621 inrättades Sadelmakareämbetet i Stockholm genom en kunglig förordning. I likhet med många andra hantverksgrupper under 1600-talet bestod flertalet mästare av inflyttade tyskar. År 1644 tillhörde sex mästare och nio gesäller ämbetet. När skråorganisationen upphörde 1846 fanns det 27 mästare och ett 30-tal gesäller i Stockholm.
Under medeltiden tillhörde troligen sadelmakarna bältarnas skrå, vars första skråordning finns bevarad från 1400-talets början, men från 1500-talet började sadelmakeriet växa fram som ett eget organiserat yrke. Bältarna, som tillverkade olika slags bälten, kom tillsammans med remsnidarna, som tillverkade selar och remtyg men inte sadlar, så småningom att försvinna som särskilda yrkesgrupper och uppgå i Sadelmakareämbetet.
Redan tidigt samarbetade sadelmakarna med vagnmakarna när det gällde läderinredning, stoppningar, suffletter m m till vagnar och slädar. När hästen började förlora betydelse som transportmedel under 1920-talet försvann efterfrågan naturligt på sadelmakarens traditionella produkter och istället började man satsa på reseffekter, vissa sportartiklar och även inredning till bilar och båtar. Runt år 2000 var ca 130 sadelmakare ännu verksamma i Sverige.
I Stockholms stadsarkiv förvaras Sadelmakareämbetets arkiv (0,3 hm) omfattande tiden 1729-1870. Arkivet innehåller till exempel in- och utskrivningsböcker 1751-1847, stadgar både för ämbetet och ämbetets gesällskap, spridda år, gesällskapets räkenskaper 1834-1870. En mängd handlingar av olika slag, 1621-1884, förvaras hos Nordiska museet, räkenskaper 1774-1835 även hos Kungliga biblioteket samt stadgar för sjuk- och begravningskassan 30/9 1848 hos Riksarkivet (se även Sadelmakareämbetets arkiv, volym 1). Hos Nordiska museet finns även föremål. Sadelmakareämbetets arkiv har ordnats och förtecknats under oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 9 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Höglund, Patrik, Bengt Jällgård och hans medarbetare - sadelmakare, Hantverkare i Stockholm, Samfundet Sankt Eriks årsbok år 2000.
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, Bursell, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Palmgren, Håkan m fl söner till Johannes Palmgren, Intet är som läder, Stockholm 1944.