Skoflickare, även kallade skobötare (böta=laga), skolappare eller lappskormästare, arbetade med lagning av skor till skillnad mot skomakaren som tillverkade skor (se Skomakareämbetet förteckning nr 59). Skoflickareyrket fanns på kontinenten sedan medeltiden, men kom till Sverige först på 1600-talet.
Redan runt 1770 föreslogs att skoflickare- och skomakareämbetena skulle förenas, men det skedde först 1827 då skoflickarehantverket upphörde att vara ett självständigt yrke.
Skoflickareämbetets arkiv består av en volym vilken innehåller protokoll 1768-1826. Arkivet har förtecknats i november 2009.
Stockholms stadsarkiv den 10 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1770 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.
Skomakare
Kontroll
Skapad
2009-11-09 13:24:02
Senast ändrad
2013-05-28 13:45:38
SKOFLICKAREÄMBETET (66/58)
INLEDNING
Skoflickare, även kallade skobötare (böta=laga), skolappare eller lappskormästare, arbetade med lagning av skor till skillnad mot skomakaren som tillverkade skor (se Skomakareämbetet förteckning nr 59). Skoflickareyrket fanns på kontinenten sedan medeltiden, men kom till Sverige först på 1600-talet.
Redan runt 1770 föreslogs att skoflickare- och skomakareämbetena skulle förenas, men det skedde först 1827 då skoflickarehantverket upphörde att vara ett självständigt yrke.
Skoflickareämbetets arkiv består av en volym vilken innehåller protokoll 1768-1826. Arkivet har förtecknats i november 2009.
Stockholms stadsarkiv den 10 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1770 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.