Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Urmakareämbetet

SKRÅARKIV

Basic data

Reference codeSE/SSA/0066/83
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0lNVmF5oXK6wzU8ZUaic00
Extra ID83
Extent
0.05 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content and Biographical History

Scope and Content
URMAKAREÄMBETET (66/83)

INLEDNING

Redan under medeltiden fanns det urmakare i Sverige, men yrkesgruppen nämns för första gången först i Smedsämbetets skråordning den 12 mars 1622. Urmakareämbetet i Stockholm stiftades den 12 juni 1695 och bestod då av tre mästare vilket var minimigränsen för att få bilda ett eget skråämbete. Innan dess tillhörde urmakarna närmast Klensmedsämbetet (se förteckning nr 66/30) som var en kategori inom Smedsämbetet (se förteckning nr 66/63). I slutet av 1600-talet fanns det, enligt Urmakareämbetets protokoll, sex mästare, var och en med ett par gesäller och några lärlingar, totalt ca 20 personer som tillhörde ämbetet. I mitten av 1700-talet uppgick antalet mästare till ca tio. Till ämbetet i Stockholm var även mästare i Göteborg, Karlskrona och Norrköping anslutna då de var för få för att bilda ett eget ämbete i respektive stad.

Till skillnad från de allra flesta andra hantverksämbeten tilläts urmakarna att verka självständigt utanför skrågemenskapen efter 1739 års utfärdade Hallordning och stiftande av Hallrätter lydande under Kommerskollegium. Hallrätten hade till uppgift att övervaka fabriker och manufakturer. Enligt Hallordningen tilläts vissa slag av hantverkare att idka sitt yrke utanför skråämbetena och urmakarna tillhörde den gruppen och fick därför tillstånd av Hallrätten att verka som s k "frimästare". Tillverkningen av klockor präglades sedan dess av industriell tillverkning vid sidan av hantverksmässig produktion.

Den 28 november 1788 hölls Urmakareämbetets sista protokollförda sammanträde. Då fanns det endast två mästare kvar inom ämbetet, alla andra urmakare i Stockholm arbetade som frimästare.

Urmakareämbetet arkiv omfattar en volym vilken innehåller protokoll 1695-1788 och in- och utskrivningsbok 1763-1792. Arkivet har förtecknats i december 2009.


Stockholms stadsarkiv den 8 mars 2010

Christina HelIgren

KÄLLOR:
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

Pipping, Gunnar, Sidenbladh, Elis och Elfström, Erik, Urmakare och klockor i Sverige och Finland - historisk översikt jämte förteckning över personer som verkat inom urmakeri och angränsande hantverk före år 1900, Stockholm 1995.

Control

Created30/11/2009 12:01:04
Amended28/05/2013 14:51:20