Arkiv

Tingshusbyggnadsskyldiges i Färs domsaga arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11613

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/XvPvmVA8rX61mm3Gjpu0Y3

ExtraID

11613

Omfång

1 Hyllmeter (-)

Datering

1879 – 1961 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd) (Matts Wiberg)

Arkivförteckning (godkänd) (Maria Wallin)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Tingshusbyggnadsskyldige i Färs domsaga, 1879 – 1961 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Färs domsagas tingshusbyggnadsskyldiga

Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter (tingshusbyggnadsskyldige)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Tingshusbyggnadsskyldige i Färs domsaga
Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.

De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en typ av sekundärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.

Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4).

Källor:
Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942
Nationalencyklopedin

Tillgänglighet

Sekretess