Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Byggmästareämbetet

SKRÅARKIV

BYGGMÄSTAREÄMBETET (66/07)

INLEDNING

Byggmästare var under skråtiden en benämning på den som förestod eller övervakade utförandet av en husbyggnad. Byggmästareämbetets föregångare i Stockholm var Timmermansämbetet (se förteckning nr 66/77) som erhöll sin första skråordning 1454. Byggmästareämbetet fick troligen sina rättigheter i slutet av 1600-talet. Antalet byggmästare var aldrig stort, under slutet av 1700-talet fanns ca 10 byggmästare. Däremot var antalet anställda per mästare i jämförelse med andra hantverk stort.

Byggmästarnas huvuduppgift var att organisera och leda arbetare som skulle utföra byggnadsarbeten. Till sin hjälp hade de s k verksgesäller vars praktiska kunskaper var så stora att de kunde bygga även utan ritningar. Av byggmästarna krävdes det en betydande insikt i byggnadskonstens teori och de flesta av dem var inte bara arbetsledare och tekniker utan också framstående arkitekter.

Byggmästareämbetets arkiv, 1742-1857, har ordnats och förtecknats under september 2009 och innehåller även gesällskapets handlingar 1738-1859 (serie Ö 1). Vissa handlingar, 1682-1857, bl a allmän skråordning daterad 27 juni 1720, förvaras hos Riksarkivet, se bilaga. Arkivet omfattar 0,5 hm.


Stockholms stadsarkiv den 22 januari 2010

Christina Hellgren



KÄLLOR:
Pursche, Werner, Från timmermans- till byggmästareämbete - ett Stockholmsskrås omvandling under 1600-talet, särtryck ur Stockholms byggmästareförening 1889-1964, Stockholm 1964.

Pursche, Werner, Byggmästareämbetet i Stockholm 1700-1846, Stockholm 1989.

Nordisk familjebok, del 4, Stockholm 1905.

Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772, Stockholm 1943.

 Serier (6 st)