Arkiv

Landskansliet del II

Länsstyrelsen i Örebro län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11040/2

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/q1Qg3NBM44UyDBu4dpjJN3

ExtraID

Omfång

211 Hyllmeter (-)

Datering

1892 – 1952 (Tidsomfång)	Enstaka liggare går längre fram än 1952.
1901 – 1952 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Örebro län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Länsstyrelserna har en historia som sträcker sig från 1600-talet och fortsätter ännu i dagens datum. I korta drag kan man se de tidiga spåren till den reglerade organisationen i 1634 års Regeringsform som indelade riket i län. 1635 kom den första egentliga landshövdingsinstruktionen som beskrev landshövdingens uppgifter och befogenheter. Landshövdingen blev då instruerad att verka som konungens förlängda arm och var menad att fungera som dennes ställföreträdare i länet i alla de frågor som rörde rättsväsende, krigsväsende, sjöstat, lantregering och skatt. I 1687 års instruktion nämns landskansli och landskontor (de två avdelningarna som lässtyrelsen delades upp i) som två skilda avdelningar för första gången, men någon riktig fördelning av ärendena framgick inte. Landskamrer blev högsta posten hos landskontoret och landssekreteraren representerade landskansliet. Länsstyrelsen fungerade en längre tid som en individualmyndighet, det vill säga att landshövdingen tog alla beslut. 1734 års landshövdingsinstruktion ändrade detta faktum till en viss del och gav landskamrer och landssekreterare rätten att kontrasignera beslut och en kollektiv myndighet växte fram. I stora drag kom landskansliet att ha hand om de allmänna ärenden som Kunglig Majestäts Befallningshavande (det namn länsstyrelsens hade långt in på 1900-talet) fått i uppdrag att genomföra från kollegierna (den beslutande regeringen när konungen självt inte tog resolutionerna). Landskontoret å sin sida hade hand om skatteuppbörden.
Under 1800-talets sista hälft växte ärendehanteringen hos länsstyrelserna och i början av 1900-talet beskrevs mer detaljerat vilka områden som landskansliet nu skulle att ha hand om. Det var ärenden angående polis, utsökning, fångvård, lösdriveri, hälsovård, byggnader, försvarsfrågor, brandfrågor, pass, gästgiveri, näringsliv, kommunikationer, skogar, statliga bidrag, vissa tjänstetillsättningar med mera.
1953 medförde samhällsutvecklingen att länsstyrelserna omorganiserades eftersom arbetsbördan steg. Det bildades särskilda sektioner, det vill säga avdelningar med olika kompetensområden, hos landskansliet och dessa sektioner levde sedan kvar till 1971. Materialet för Örebro länsstyrelses landskanslis arkiv sträcker sig i huvudsaklig del mellan 1624 och 1952, det vill säga fram till och med omorganisationen. Det finns en mindre del tidigare samt senare handlingar.
Landskansliets verksamhet har givit upphov till ett omfattande och varierat material. Arkivet innehåller bland annat utgående brev (koncept), diarier och register. En stor del av landskansliets arkiv utgörs av inkomna handlingar (serie D). Bland dessa finns skrivelser från myndigheter, kronans tjänstemän i länet och privatpersoner.

Verksamheten hos landskansliet har givit upphov till ett omfattande och varierat bestånd. Arkivet består bland annat av koncept av utgående brev, diarier, register, inkomna handlingar och skrivelser samt ämnesordnade dokument.
För landskansliets arkiv del I finns en utförlig och detaljerad arkivförteckning att söka i. Diarierna och registren utgör även de goda sökvägar in i arkivet.
För landskansliets arkiv del II är arkivförteckningen första sökvägen. Den stora andelen och ämnesspridningen av diarier och register ger en bra bild av ärendehanteringen hos landskansliet och gör sökandet efter handlingar inom specifika ämnen enklare.
För båda delarna finns ämnesordnade handlingar under huvudavdelning E.
allmänningar, krigsmakten, skjuts- och gästgiveriväsendet samt fångvården.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades landskontoret och landskansliet upp på mindre sektioner. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter.

Arkivhistorik

Örebro landskanslis arkiv har levererats till ULA i omgångar. Första leveransen verkar ha skett 1910 och omfattade material fram till och med 1810. Detta äldre material har sedan genomgått ett större ordnings- och förteckningsarbete. Den förteckning som skapades för detta äldre material vittnar om en lektor Grandinson som varit med om att skapa denna förteckning och ordning. Det är dock osäkert om lektor Grandinson ordnat och förtecknat materialet hos länsstyrelsen eller hos ULA och vem som färdigställt förteckningen för det äldre materialet.
Efter att de äldre arkivalierna skickats in har man påbörjat arbetet med att skapa en förteckning för material gällande åren 1811-1900 ute hos landskansliet. Ur denna godkända förteckning skedde sedan leveranser 1944, gällande material åren 1831-1840, och 1955 för material åren 1841-1850. Dessa två leveranser förtecknades in tillsammans med materialet på ULA genom ett tillägg till den på ULA existerande förteckningen. Dessa leveranser har fått nya volymnumreringar för att passa med de handlingar som redan fanns på ULA. Den förteckning som skapades ute hos landskansliet för material 1811-1900 tog inte hänsyn till att det äldre levererade materialet redan hade början på flera serier. I förteckningen 1811-1900 börjar många volymer på nummer ett trots att det redan fanns föregående material till serien i de äldre arkivalierna som skickats till ULA.
År 1900 bryts förteckningen ute hos landskansliet och många stora serier får nya signum med möjlighet till fler underavdelningar och volymnumreringar börjar om. Inför leveransen till landsarkivet 2009 som omfattade det resterande materialet 1851-1952 skickades en förteckning med som var en hopslagning mellan de två förteckningarna 1811-1900 samt 1901-1952. Det visade sig återigen att materialet 1851-1900 inte följde den volymnumrering som fanns för materialet på ULA utan följde självklart sin egen förteckning, den mellan 1811-1900. Detta medförde att flera serier hade volymer med samma signum.
Lösningen blev att förteckna om materialet 1851-1900, med viss överlappning över sekelskiftet av några få serier, och införliva det med den äldre förteckningen och materialet på ULA. Det innebär att det finns en konkordans då flera serier har bytt signum samt att volymer fått nya numreringar. Materialet 1901-1952, med vissa serier som börjar strax innan sekelskiftet, har i stort sett fått behålla de signum som det hade ute på landskansliet. Därav finns det nu en Landskansliet del I och del II att söka i. Hänvisningar mellan dessa skall finnas i förteckningarna i de fall det behövs.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2009-03-25 15:15:54
Senast ändrad	2023-12-15 12:59:27

Serier (7 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL OCH KONCEPT
B	DIARIER
C	LIGGARE OCH REGISTER
D	INKOMNA HANDLINGAR
E	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE
F	KARTOR OCH RITNINGAR	Förteckning endast i pappersform.
G	ÖVRIGA SÄRSKILDA SERIER