Arkiv

Statens järnvägar. Järnvägsbefälhavaren Västra järnvägsområdet

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16181

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/FWcD80rQZKklg9z3rtOke6

ExtraID

16181

Omfång

3,5 Hyllmeter (-)

Datering

1933 – 1988 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Offentlighets- och sekretesslagen 15:2 och 15:4

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar. Göteborgs marknadsregion med föregångare, 1964-07-01 – 1988-07-01 (Arkivbildare)

Alternativa namn: 4 driftdistriktet (1964-07-01 – 1973-07-01)

Alternativa namn: Göteborgs trafikdistrikt (1973-07-01 – 1983-02-01)

Alternativa namn: Göteborgs marknadsregion (1983-02-01 – 1988-07-01)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. II distriktet (Göteborg), 1898-01-01 – 1964-07-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Statens järnvägar. Göteborgs marknadsregion med föregångare
HISTORIK ÖVER MARKNADSREGIONERNA MED FÖREGÅNGARE:

1963 års organisation, väsentliga förändringar:
Distrikten förlorade sin självständiga ställning direkt under generaldirektören. Verksamheten delades upp på ett ökat antal drift- och bandistrikt organisatoriskt underställda respektive avdelningschef.
Sektionsnivån slopades.
De lokala förvaltningsenheterna slogs successivt samman till större enheter betecknade områden.

Driftdistrikt (dd):
Trafikdrift, kundtjänst samt drift och löpande underhåll av lok, vagnar och annan rullande materiel. Driftdistriktschefen (ddc) tjänstgjorde på driftdistriktsexpeditionen (ddx) och var organisatoriskt underställd Driftavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1964-04-01: Gävle och Sundsvalls driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: Borås, Göteborgs, Norrköpings, Stockholms och Örebro driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: Malmö, Växjö, Umeå och Luleå driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1973-07-01: Ombildade till trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Station (st)/Trafikområde (to).
Billinjegrupp (bllg)/Busslinjegrupp (blg).
Lokstation (lst)/Lokstationsområde (lo).
Vagnstation (vgst).
Färjedrift (fjd).

Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter. Järnvägsanstalterna sammanfördes till trafikområden. På motsvarande sätt bildades lokstationsområden.

1973 års organisation. Väsentliga förändringar:
Minskat antal distrikt.
Verkstadsregioner bildade.
Driftdistrikten ombildade till trafikdistrikt sedan driftverkstäderna överförts till verkstadsregionerna.
Huvudverkstäderna integrerade i verkstadsregionerna.
Huvudförråden integrerade i Ekonomiavdelningen.

Trafikdistrikt (td):
Trafikdrift, kundtjänst samt städning och avsyning av lok, vagnar och annan rullande materiel. Trafikdistriktschefen (tdc) tjänstgjorde på trafikdistriktsexpeditionen (tdx) och var organisatoriskt underställd Trafikavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1973-07-01: Ombildade från driftdistrikt vid 1973 års omorganisation.
1982-06-01: Trafikdistrikten blev organisatoriskt direkt underställda generaldirektören vid 1982 års omorganisation.
1983-02-01: Ombildade till marknadsregioner vid 1982 års omorganisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Trafikområde (to).
Lokstation (lst).
Vagnstation (vgst).
Busslinjegrupp (blg).

1982 års organisation, väsentliga förändringar:
Trafikdistrikten ombildade till marknadsregioner som gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna.
Busstrafiken organiserad i bussregioner.
Regionala personalkontor bildade för att ge service åt alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område.

Marknadsregioner (MR):
Marknadsföring och produktion av transporter på järnväg av resande och gods samt bilforsling av gods till och från järnvägsterminaler. Marknadsregionchefen (CMR) tjänstgjorde på marknadsregionkontoret (MRK) och var direkt underställd generaldirektören. Marknadsregionerna utgjorde gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna.

1983-02-01: Bildade vid 1982 års omorganisation genom omvandling av trafikdistrikten med smärre justeringar av geografisk omfattning. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som övriga regionala enheter.
1988-07-01: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionens och Godstransportdivisionens centrala och regionala affärsområden.

Lokala produktionsområden:
Trafikområde (TO).
Persontrafikområde (PO).
Persontrafikområde lokaltrafik (LPO).
Persontrafikområde fjärrtrafik (FPO).
Godstransportområde (GO).
Loktjänstområde (LO).
Konduktörstjänstområde (KO).
Vagntjänstområde (VO).
Trafikledningsområde (TLO).

Regionalt personalkontor (RPK):
Service till alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område med undantag för HK-enheter i Stockholm, styckegodsdivisionen, resebyrådivisionen, hälsocentralerna, förrådsregionerna samt färjetrafiken.

HISTORIK ÖVER GÖTEBORGS MARKNADSREGION MED FÖREGÅNGARE:

Göteborgs driftdistrikt (4 dd):

1964-07-01: Bildat vid 1963 års omorganisation. Verksamhet övertagen från 5 och 6 maskinsektionen, 5, 8, 9 och 33 trafiksektionen, 2 bilsektionen samt II distriktet.
1972-10-01: Anpassning till länsgränser.
1973-07-01: Ombildat till Göteborgs trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Göteborgs verkstadsregion.

Göteborgs trafikdistrikt (G td):

1973-07-01: Ombildat från Göteborgs driftdistrikt vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Borås driftdistrikt.
1983-02-01: Ombildat till Göteborgs marknadsregion vid 1982 års omorganisation.

Göteborgs marknadsregion (MR G):

1983-02-01: Ombildad från Göteborgs trafikdistrikt vid 1982 års omorganisation.
1988-07-01: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionen och Godstransportdivisionen.

Statens järnvägar. II distriktet (Göteborg)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER II DISTRIKTET GÖTEBORG:

1898-01-01: Ombildat från 2:a trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation.
1902-01-01: Ändrad distriktsindelning. Krylbo-Hallsberg-Mjölby överförd till I distriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Omfattning 1898-01-01:
Göteborg-Hallsberg.
Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Örebro-Hallsberg-Mjölby.

Omfattning 1907-12-31:
Göteborg-Hallsberg.
Falköping-Nässjö och Skövde-Karlsborg.
Laxå-Charlottenberg med sidobana till Fryksta.
Göteborg Tingstad-Strömstad

1916-01-01: Gränsen mot III distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Göteborg avskild och ombildad till huvudverkstaden Göteborg vid omorganisation av verkstadsdriften.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1940-03-01: Verksamhet övertagen från Borås-Ulricehamns Järnväg.
1940-07-01: Verksamhet överförd till VI distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1953-07-01: Verksamhet övertagen från VII distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1958-01-01: Verksamhet övertagen från IV distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1964-07-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 3 och 4 driftdistriktet samt 3 och 4 bandistriktet.

Kontroll

Skapad	2005-11-15 00:00:00
Senast ändrad	2013-03-20 13:12:29

Serier (13 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
B	UTGÅENDE HANDLINGAR			Läsesal
B 1	Hemliga koncept, Göteborgs banregion	1965 – 1987
C	DIARIER			Läsesal
C 1	DIARIER OCH REGISTER FRÅN BEREDSKAPSENHET GÖTEBORG			Läsesal
C 1 A	Diarier från beredskapsenhet Göteborg	1964 – 1979	Serien i boxar.
C 1 B	Numeriska sakgruppsregister från Beredskapsenhet Göteborg	1964 – 1988	Serien i boxar.
C 2	Övriga diarier och register	1933 – 1988	Serien i boxar.
D	LIGGARE OCH REGISTER			Läsesal
D 1	Liggare och register, samlingsserie	1952 – 1982
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Diarieförda hemliga handlingar, Göteborgs banregion	1964 – 1988	Serien i boxar.
F 2	Diarieförda öppna handlingar	1974 – 1987	Serien i boxar.
F 3	Ämnesordnade handlingar, samlingsserie	1951 – 1988