Den byrå inom Kungl. Maj:ts kansli som beredde och föredrog justitieärendena benämndes i tur och ordning: revisionskansliet (1647-1513), revisionsexpeditionen (1714-1740) och nedre justitierevisionen (1741-1789).
Vid sammanträdena i Nedre revisionen behandlades i första hand tvistemål. Brottmålen är i mindre utsträckning föremål för protokollförda överläggningar, även om sådana sporadiskt förekommer. Krigsmålen har som regel handlagts av generalauditören och ska sökas i dennes arkiv.
Korshänvisningar saknas i mål som fordrat mer än ett sammanträdestillfälle. De flesta årgångarna saknar dessutom register vilket försvårar överblicken. Uppgift om när ett mål slutbehandlats i rådet har så gott som aldrig antecknats i nedre revisionsprotokollet. Från mitten av 1700-talet har de bevarade protokollen i stor utsträckning konceptkaraktär.
Nedre revisionen hade rätt att i domstolar och av myndigheter begära kommunikation (infordrande av berättelser, remissvar, utlåtanden från hovrätter, konsistorier och landshövdingar). Sådana framställningar protokollfördes som Nedre revisionens egna beslut. Uppgifter om det interna expeditionsarbetet (tjänstledigheter, befordringar, fördelning av arbetsuppgifter bland den underlydande personalen) hittar man också i nedre revisionsprotokollet.
Serien i buntomslag; innehåller genomdragna lägg eller pappband om ej annat anges. Med åtskilliga löst tillfogade handlingar.
Efter 1960 har protokollen lagts i akterna, bortsett från protokoll från pleniärenden som finns i en separat svit; 1964-1972 juni.
Kontroll
Skapad
2020-03-31 13:19:01
Senast ändrad
2024-06-11 15:10:13
Den byrå inom Kungl. Maj:ts kansli som beredde och föredrog justitieärendena benämndes i tur och ordning: revisionskansliet (1647-1513), revisionsexpeditionen (1714-1740) och nedre justitierevisionen (1741-1789).
Vid sammanträdena i Nedre revisionen behandlades i första hand tvistemål. Brottmålen är i mindre utsträckning föremål för protokollförda överläggningar, även om sådana sporadiskt förekommer. Krigsmålen har som regel handlagts av generalauditören och ska sökas i dennes arkiv.
Korshänvisningar saknas i mål som fordrat mer än ett sammanträdestillfälle. De flesta årgångarna saknar dessutom register vilket försvårar överblicken. Uppgift om när ett mål slutbehandlats i rådet har så gott som aldrig antecknats i nedre revisionsprotokollet. Från mitten av 1700-talet har de bevarade protokollen i stor utsträckning konceptkaraktär.
Nedre revisionen hade rätt att i domstolar och av myndigheter begära kommunikation (infordrande av berättelser, remissvar, utlåtanden från hovrätter, konsistorier och landshövdingar). Sådana framställningar protokollfördes som Nedre revisionens egna beslut. Uppgifter om det interna expeditionsarbetet (tjänstledigheter, befordringar, fördelning av arbetsuppgifter bland den underlydande personalen) hittar man också i nedre revisionsprotokollet.
Serien i buntomslag; innehåller genomdragna lägg eller pappband om ej annat anges. Med åtskilliga löst tillfogade handlingar.
Efter 1960 har protokollen lagts i akterna, bortsett från protokoll från pleniärenden som finns i en separat svit; 1964-1972 juni.