Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kopparslagarämbetet

SKRÅARKIV

KOPPARESLAGAREÄMBETET (66/34)

INLEDNING

Kopparslagarens hantverk består av bearbetning av kopparplåt. Koppar används till en mängd olika tillverkningar, t ex mynt, kanoner, husgeråd, taktäckning och konstnärlig utsmyckning. Redan 1376 finns koppareslagare omnämnda i Stockholm. År 1460 var 8 koppareslagare verksamma i Staden (Gamla Stan), främst i de västra kvarteren, enligt 1460 års skottebok (skattelängd). Det är osäkert om koppareslagarna bildade ett eget skrå i slutet av 1400-talet, men uppgifter om att fogden och Borgmästare och råd i Stockholm år 1480 hur många som fick ägna sig åt yrket tyder på det.

År 1602 bildades i alla fall Koppareslagareämbetet i Stockholm efter att en skråordning hade utfärdats på begäran av koppareslagarna. I förordningen fastslogs att 6 erfarna mästare skulle få finnas i huvudstaden och att en av de äldsta skulle utses till ålderman samt regler för yrkesutbildning, sjuk- och begravningskassa m m. Enligt reviderad skråordning år 1622 blev gesällvandringen obligatorisk för koppareslagarna och fortsatte att vara det även efter skråväsendets upphörande i mitten av 1800-talet, trots att regeln då hade strukits ur ny förordning.

Koppareslagareämbetets arkiv består av en volym, huvudsakligen protokoll 1624-1640 och 1827 -1832. I Nordiska museet förvaras olika slags handlingar från både ämbetet och ämbetets gesällskap 1622 (skråordning) -1884. Arkivet har förtecknats i september 2009.

Stockholms stadsarkiv den 3 februari 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.

Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

 Serier (1 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
Vol.HandlingarHandlingar som förvaras hos Nordiska museet, se bilaga.