Den 9 april 1684 utfärdades ett kungligt brev som fastställde Fiskköpareämbetets privilegier och som senare förnyades 8/3 1726 och 14/12 1763. Privilegiebrevet kom att gälla under hela Fiskköpareämbetets verksamhetstid och reglerade främst två viktiga sidor av fiskköparnas verksamhet. Dels gav det dem rätt att i Stockholms skärgård, Mälaren och Hjälmaren uppköpa och anskaffa alls slags fisk som de kunde komma över, dels också rätt att anskaffa och föra med sig färsk fisk som var till salu från orter utanför staden (s k "landsköp"). Det var alltså ett vidsträckt område som öppnades för fiskköparnas handelsresor för inköp till en växande huvudstad och ökat behov av fiskleveranser.
Försäljningen av fisken sköttes av fiskhandlare i salubodar och torgens månglerskor, men mest av fiskköparnas hustrur i de s k fiskarhusen som under 1700-talet var belägna vid Norr och Söderström.
Stockholms fiskköpareämbete upphörde i och med skråväsendets upphävande 1846.
I Stockholms stadsarkiv finns endast ett fåtal handlingar från Fiskköpareämbetet, 1741-1833, spridda år. Något fler förvaras hos Nordiska museet, 1710-1860 (se bilaga). Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II i september 2009.
Stockholms stadsarkiv den 23 januari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Boalt, Bengt, Burskapsbestämmelser, ämbeten och societeter i Stockholm -1773, Stockholm 1941.
Söderlund, Ernst, Stockholms fiskköpareämbete, särtryck ur Studier i ekonomi och historia, Stockholm 1944.
Fiskhandel; Fiskeri
Kontroll
Skapad
2009-09-08 17:15:45
Senast ändrad
2012-11-22 11:32:30
FISKKÖPAREÄMBETET (66/11)
INLEDNING
Den 9 april 1684 utfärdades ett kungligt brev som fastställde Fiskköpareämbetets privilegier och som senare förnyades 8/3 1726 och 14/12 1763. Privilegiebrevet kom att gälla under hela Fiskköpareämbetets verksamhetstid och reglerade främst två viktiga sidor av fiskköparnas verksamhet. Dels gav det dem rätt att i Stockholms skärgård, Mälaren och Hjälmaren uppköpa och anskaffa alls slags fisk som de kunde komma över, dels också rätt att anskaffa och föra med sig färsk fisk som var till salu från orter utanför staden (s k "landsköp"). Det var alltså ett vidsträckt område som öppnades för fiskköparnas handelsresor för inköp till en växande huvudstad och ökat behov av fiskleveranser.
Försäljningen av fisken sköttes av fiskhandlare i salubodar och torgens månglerskor, men mest av fiskköparnas hustrur i de s k fiskarhusen som under 1700-talet var belägna vid Norr och Söderström.
Stockholms fiskköpareämbete upphörde i och med skråväsendets upphävande 1846.
I Stockholms stadsarkiv finns endast ett fåtal handlingar från Fiskköpareämbetet, 1741-1833, spridda år. Något fler förvaras hos Nordiska museet, 1710-1860 (se bilaga). Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II i september 2009.
Stockholms stadsarkiv den 23 januari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Boalt, Bengt, Burskapsbestämmelser, ämbeten och societeter i Stockholm -1773, Stockholm 1941.
Söderlund, Ernst, Stockholms fiskköpareämbete, särtryck ur Studier i ekonomi och historia, Stockholm 1944.