Glasmästare var verksamma i Stockholm och andra städer redan under medeltiden. Den första skråordningen för Stockholms glasmästare antogs 1585. Enligt skråordningen skulle högst sex glasmästare få ingå i skrået, varav två till största delen skulle syssla med att måla glasfönster. Det fanns också krav på att ingen skulle bli antagen i skrået utan att vara utlärd och kunna visa upp lärobrev samt att ha varit i tjänst hos mästare under ett år och då utfört ett mästerstycke som oftast bestod av lyktor, lampetter och fönster. Utbildningstiden omfattade fem år före året hos en mästare.
När skråförordningen upphävdes i slutet av 1846 anslöt sig hantverkare av olika slag till hantverksföreningar. Först 1903 bildades en förening för glasmästarna i Stockholm, Stockholms glasmästeriidkareförening.
Glasmästareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar endast en volym, 1828-1843 huvudsakligen innehållande protokoll. Protokoll, 1812-1848, förvaras även hos Kungliga biblioteket. Större delen av arkivet, 1585-1836, samt föremål förvaras hos Nordiska museet. Arkivet har förtecknats i september 2009.
Stockholms stadsarkiv den 25 januari 2010
Christina HelIgren
KÄLLOR: Landström, Gust. , Stockholms glasmästare under skråtiden, Särtryck ur svensk hantverkstidning nr 16, 1932.
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Kontroll
Skapad
2009-09-08 17:17:33
Senast ändrad
2012-11-26 12:06:15
GLASMÄSTAREÄMBETET (66/14)
INLEDNING
Glasmästare var verksamma i Stockholm och andra städer redan under medeltiden. Den första skråordningen för Stockholms glasmästare antogs 1585. Enligt skråordningen skulle högst sex glasmästare få ingå i skrået, varav två till största delen skulle syssla med att måla glasfönster. Det fanns också krav på att ingen skulle bli antagen i skrået utan att vara utlärd och kunna visa upp lärobrev samt att ha varit i tjänst hos mästare under ett år och då utfört ett mästerstycke som oftast bestod av lyktor, lampetter och fönster. Utbildningstiden omfattade fem år före året hos en mästare.
När skråförordningen upphävdes i slutet av 1846 anslöt sig hantverkare av olika slag till hantverksföreningar. Först 1903 bildades en förening för glasmästarna i Stockholm, Stockholms glasmästeriidkareförening.
Glasmästareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar endast en volym, 1828-1843 huvudsakligen innehållande protokoll. Protokoll, 1812-1848, förvaras även hos Kungliga biblioteket. Större delen av arkivet, 1585-1836, samt föremål förvaras hos Nordiska museet. Arkivet har förtecknats i september 2009.
Stockholms stadsarkiv den 25 januari 2010
Christina HelIgren
KÄLLOR: Landström, Gust. , Stockholms glasmästare under skråtiden, Särtryck ur svensk hantverkstidning nr 16, 1932.
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.