INLEDNING Enligt 1460 års skottelängd (skattelängd) fanns vid den tidpunkten fyra badare som var föreståndare för de offentliga) badhusen i Stockholm, Badareämbetet erkändes som ett särskilt skrå 1657 på grund av sina förtjänster vid behandling av pesten samma år, I yrket ingick även viss medicinsk behandling.
År 1783 bestod Badareämbetet i Stockholm av endast 6 badaremästare som med tiden minskade ytterligare i antal. Enligt 1807 års författning bestod badarnas uppgift förutom att driva allmänna badhus och bad- och rakstugor även i att utöva vissa mindre kirurgiska ingrepp som koppning och åderlåtning, samt fotvård, kunskap i att stoppa blödningar, anlägga första förband vid benbrott och liknande.
Badareämbetets siste ålderman var Johan Otto Abrahamson (1816-1894), När hans personarkiv, Johan Otto Abrahamsans samling (nr 366) överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1971 (accessionsnummer 69/1971) innehöll arkivet även en volym med Badareämbetets protokoll 1692-1735 vilken överfördes till skråarkiven. Volymen har förtecknats i september 2009 i föreliggande förteckning. Enligt inledning till Abrahamsons personarkiv hade protokollen kommit i hans ägo i egenskap av ämbetets ålderman och även andra av ämbetets handlingar förvarades hos honom och hans efterlevande, men dessa har enligt uppgift förkommit och förstörts. I Abrahamsons arkiv ingår några handlingar rörande badarmästare och gesäller 1826-1832 (volym1, nr 5). Se även Abrahamsonska släktarkivet (nr 895).
Stockholms stadsarkiv den 19 januari 2010
Christina HelIgren
KÄLLOR: Borgmästare och råds arkiv före 1636 (se/ssa/0091 A), Skotteböcker och uppbördsböcker 1460-1469 (G:80).
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Lundin, Claes och Strindberg, August, Gamla Stockholm, Stockholm (1882) 1975.
Nordisk familjebok, del 2, Stockholm 1904.
Kontroll
Skapad
2009-09-02 13:48:46
Senast ändrad
2012-11-16 08:58:56
BADAREÄMBETET (66/01)
INLEDNING Enligt 1460 års skottelängd (skattelängd) fanns vid den tidpunkten fyra badare som var föreståndare för de offentliga) badhusen i Stockholm, Badareämbetet erkändes som ett särskilt skrå 1657 på grund av sina förtjänster vid behandling av pesten samma år, I yrket ingick även viss medicinsk behandling.
År 1783 bestod Badareämbetet i Stockholm av endast 6 badaremästare som med tiden minskade ytterligare i antal. Enligt 1807 års författning bestod badarnas uppgift förutom att driva allmänna badhus och bad- och rakstugor även i att utöva vissa mindre kirurgiska ingrepp som koppning och åderlåtning, samt fotvård, kunskap i att stoppa blödningar, anlägga första förband vid benbrott och liknande.
Badareämbetets siste ålderman var Johan Otto Abrahamson (1816-1894), När hans personarkiv, Johan Otto Abrahamsans samling (nr 366) överlämnades till Stockholms stadsarkiv 1971 (accessionsnummer 69/1971) innehöll arkivet även en volym med Badareämbetets protokoll 1692-1735 vilken överfördes till skråarkiven. Volymen har förtecknats i september 2009 i föreliggande förteckning. Enligt inledning till Abrahamsons personarkiv hade protokollen kommit i hans ägo i egenskap av ämbetets ålderman och även andra av ämbetets handlingar förvarades hos honom och hans efterlevande, men dessa har enligt uppgift förkommit och förstörts. I Abrahamsons arkiv ingår några handlingar rörande badarmästare och gesäller 1826-1832 (volym1, nr 5). Se även Abrahamsonska släktarkivet (nr 895).
Stockholms stadsarkiv den 19 januari 2010
Christina HelIgren
KÄLLOR: Borgmästare och råds arkiv före 1636 (se/ssa/0091 A), Skotteböcker och uppbördsböcker 1460-1469 (G:80).
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Lundin, Claes och Strindberg, August, Gamla Stockholm, Stockholm (1882) 1975.