Från början var plåtslageri ett grovsmide. Metaller som var smidiga och kunde uthamras till plåt var koppar, mässing, silver och guld. Plåtarna var små och användes till olika slags beslag, exempelvis på kyrkdörrar. Sedan nya metoder uppkommit upphörde plåtslageriet att vara ett smideshantverk och inriktades mer på takarbeten, som täckning av tak med plåtar, tillverkning av stuprännor m m. Eftersom yrkesgrupperna plåtslagare, bleckslagare och koppareslagare arbetade med likartade uppgifter uppstod en del fejder mellan ämbetena om olika uppdrag, särskilt under 1700-talet. Men yrkena kom att tillhöra skilda ämbeten tills skråväsendet upphörde 1846. (Se även Bleckslagareämbetet förteckning nr 66/03 och Koppareslagareämbetet nr 66/34.)
Med harnesk avsågs under senmedeltiden en krigares hela fältutrustning, senare den kroppstäckande rustningen och från 1600-talet bröst- och ryggplåten. Det var under 1600-talet som harnesktillverkningen nådde sin höjdpunkt, under 1700-talet blev det nödvändigt att utöka verksamhetsområdet med tillverkning av alltfler plåtslageri produkter.
I Sverige startade plåt- och harnesktillverkning i Arboga 1551. Plåt- och harneskmakareämbetet lydde först under stadens smeder, men fick 1607 ett privilegiebrev utfärdat av kung Karl IX. Arbogaämbetet utnämndes till riksämbete 1685 vilket innebar att alla plåt- och harneskmakare i riket skulle sortera direkt under Arbogas ämbete och inför det visa upp sina mästerstycken för godkännande. År 1714 upphävdes Arbogas förmyndarskap över Stockholm.
Plåtslagare- och harneskmakareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar tre volymer 1721-1848 bestående av protokoll och räkenskaper, även för gesällskapet. Ämbetets protokoll 1698-1739 samt lådräkning 1799-1814 förvaras hos Nordiska museet, se bilaga. Arkivet har ordnats och förtecknats under oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 8 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Smeder
Kontroll
Skapad
2009-10-02 08:18:17
Senast ändrad
2013-01-18 12:59:59
PLÅTSLAGARE- OCH HARNESKMAKAREÄMBETET (66/48)
INLEDNING
Från början var plåtslageri ett grovsmide. Metaller som var smidiga och kunde uthamras till plåt var koppar, mässing, silver och guld. Plåtarna var små och användes till olika slags beslag, exempelvis på kyrkdörrar. Sedan nya metoder uppkommit upphörde plåtslageriet att vara ett smideshantverk och inriktades mer på takarbeten, som täckning av tak med plåtar, tillverkning av stuprännor m m. Eftersom yrkesgrupperna plåtslagare, bleckslagare och koppareslagare arbetade med likartade uppgifter uppstod en del fejder mellan ämbetena om olika uppdrag, särskilt under 1700-talet. Men yrkena kom att tillhöra skilda ämbeten tills skråväsendet upphörde 1846. (Se även Bleckslagareämbetet förteckning nr 66/03 och Koppareslagareämbetet nr 66/34.)
Med harnesk avsågs under senmedeltiden en krigares hela fältutrustning, senare den kroppstäckande rustningen och från 1600-talet bröst- och ryggplåten. Det var under 1600-talet som harnesktillverkningen nådde sin höjdpunkt, under 1700-talet blev det nödvändigt att utöka verksamhetsområdet med tillverkning av alltfler plåtslageri produkter.
I Sverige startade plåt- och harnesktillverkning i Arboga 1551. Plåt- och harneskmakareämbetet lydde först under stadens smeder, men fick 1607 ett privilegiebrev utfärdat av kung Karl IX. Arbogaämbetet utnämndes till riksämbete 1685 vilket innebar att alla plåt- och harneskmakare i riket skulle sortera direkt under Arbogas ämbete och inför det visa upp sina mästerstycken för godkännande. År 1714 upphävdes Arbogas förmyndarskap över Stockholm.
Plåtslagare- och harneskmakareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar tre volymer 1721-1848 bestående av protokoll och räkenskaper, även för gesällskapet. Ämbetets protokoll 1698-1739 samt lådräkning 1799-1814 förvaras hos Nordiska museet, se bilaga. Arkivet har ordnats och förtecknats under oktober 2009.
Stockholms stadsarkiv den 8 februari 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.