Den första skråordningen som gällde snickeriarbete i Stockholm utfärdades 1547. På den tiden var snickare i stort sett liktydigt med möbelsnickare och tillhörde samma skrå. Till snickarens uppgifter hörde att tillverka möbler, likkistor och fast inredning som dörrar, listverk och golv samt snida figurer till medeltida altarskåp. Arbetet låg nära timmermannens, se Timmermansämbetet förteckning nr 66/77. En särskild förordning för Snickareämbetet upprättades av borgmästare och råd i Stockholm 1574 och är antagligen ämbetets äldsta officiella förordning. Även enligt denna stadga bestod snickarens huvudsakliga uppgift i att tillverka möbler.
Snickareämbetet i Stockholm var det absolut största i landet. År 1622 fanns det 14 verkstäder och 1689 hade antalet ökat till 43. Vid skråväsendets upplösning 1846 var antalet ca 100.
Snickareämbetets arkiv omfattar en volym med olika slags handlingar tiden 1751-1868. Volymen har förtecknats i november 2009. I Kungliga biblioteket förvaras förteckning över mästare 1688-1790 och i Nordiska museet ett flertal handlingar 1688-1924, se bilaga.
Stockholms stadsarkiv den 1 mars 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.
General note
Handlingar som förvaras hos Kungliga biblioteket och Nordiska museet, se bilaga.
Control
Created
12/11/2009 12:17:32
Amended
28/05/2013 13:48:35
SNICKAREÄMBETET (66/65)
INLEDNING
Den första skråordningen som gällde snickeriarbete i Stockholm utfärdades 1547. På den tiden var snickare i stort sett liktydigt med möbelsnickare och tillhörde samma skrå. Till snickarens uppgifter hörde att tillverka möbler, likkistor och fast inredning som dörrar, listverk och golv samt snida figurer till medeltida altarskåp. Arbetet låg nära timmermannens, se Timmermansämbetet förteckning nr 66/77. En särskild förordning för Snickareämbetet upprättades av borgmästare och råd i Stockholm 1574 och är antagligen ämbetets äldsta officiella förordning. Även enligt denna stadga bestod snickarens huvudsakliga uppgift i att tillverka möbler.
Snickareämbetet i Stockholm var det absolut största i landet. År 1622 fanns det 14 verkstäder och 1689 hade antalet ökat till 43. Vid skråväsendets upplösning 1846 var antalet ca 100.
Snickareämbetets arkiv omfattar en volym med olika slags handlingar tiden 1751-1868. Volymen har förtecknats i november 2009. I Kungliga biblioteket förvaras förteckning över mästare 1688-1790 och i Nordiska museet ett flertal handlingar 1688-1924, se bilaga.
Stockholms stadsarkiv den 1 mars 2010
Christina Hellgren
KÄLLOR: Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.
Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.
Söderlund, Ernst, Stockholms hantverkarklass 1720-1772 - sociala och ekonomiska förhållanden, Stockholm 1943.