Arkiv

Statens järnvägar. Godstransportdivisionen. Affärsområde Färja med föregångare

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/16014

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/mtUvRqSJrn61s03Gjpu0Y3

ExtraID

16014

Omfång

86,5 Hyllmeter (-)

Datering

1899 – 1992 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Offentlighets- och sekretesslagen 22:1, högst 70 år (personalakter)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar. Godstransportdivisionens regionala affärsområden, 1988-07-01 – 1993-01-01 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. III distriktet (Malmö), 1898-01-01 – 1964-09-30 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Statens järnvägar. Malmö marknadsregion med föregångare, 1964-10-01 – 1988-07-01 (Arkivbildare)

Alternativa namn: 1 driftdistriktet (1964-10-01 – 1973-07-01)

Alternativa namn: Malmö driftdistrikt (1964-10-01 – 1973-07-01)

Alternativa namn: Malmö trafikdistrikt (1973-07-01 – 1983-02-01)

Alternativa namn: Malmö marknadsregion (1983-02-01 – 1988-07-01)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

HISTORIK ÖVER AFFÄRSOMRÅDE FÄRJA MED FÖREGÅNGARE:
1952-07-01: Tågfärjesektionen Malmö bildad. Verksamhet övertagen från III distriktets kanslimaskiningenjör.
1964-09-01: Ombildad till det lokala förvaltningsorganet Färjedriften vid 1963 års omorganisation. Lydde under Malmö driftdistrikt.

1972-04-01: En färjesektion inrättades inom Driftavdelningen och ansvaret för färjedriften överfördes från Malmö driftdistrikt.

1986-01-01: Ombildad till Godstransportavdelningen Färjedivisionen. Marknadsföring och produktion av färjetransporter av resande, gods och fordon. Fältorganisation bestående av tågfärjeleder.
1988-07-01: Ombildad till Godstransportdivisionens affärsområde Färja vid 1988 års omorganisation.

1991-01-01: Affärsområde Färja bolagiserat som Sweferry AB.

Arkivbildarhistorik

Statens järnvägar. Godstransportdivisionens regionala affärsområden
HISTORIK ÖVER GODSTRANSPORTDIVISIONENS REGIONALA AFFÄRSOMRÅDEN.

FR O M 1988 ÅRS ORGANISATION:

Väsentliga förändringar: 1. Verksamheten indelad i divisioner som förberedelse för en bolagisering. 2. Ansvaret för bana med tillhörande anläggningar överfört till Banverket.

Godstransportdivisionen: Regionala affärsområden:
Marknadsföring och produktion av vagnslaster inom norden. Produktion av vagnslaster till/från kontinenten samt kombi- och posttransporter. Chefen för affärsområde var organisatoriskt underställd chefen för Godstransportdivisionen.

1988-07-01: Bildade vid 1988 års omorganisation. Verksamhet övertagen från marknadsregionerna.
1993-01-01: Indragna. Verksamhet överförd till centrala affärsområden.

Lokala produktionsområden:
Produktionsområde.

Verksamheten var uppdelad på fyra affärsområden:

1. Affärsområde G Syd (GS) - Malmö
1988-07-01: Bildat vid 1988 års omorganisation. Verksamhet övertagen från marknadsregioner.
1990-06-01: Verksamhet övertagen från affärsområde Post.
1993-01-01: Indraget. Verksamhet överförd till centrala affärsområden.

2. Affärsområde G Väst (GV) - Göteborg
1988-07-01: Bildat vid 1988 års omorganisation. Verksamhet övertagen från marknadsregioner.
1993-01-01: Indraget. Verksamhet överförd till centrala affärsområden.

3. Affärsområde G Öst (GÖ) - Gävle
1988-07-01: Bildat vid 1988 års omorganisation. Verksamhet övertagen från marknadsregioner.
1993-01-01: Indraget. Verksamhet överförd till centrala affärsområden.

4. Affärsområde G Nord (GN) - Sundsvall
1988-07-01: Bildat vid 1988 års omorganisation. Verksamhet övertagen från marknadsregioner.
1993-01-01: Indraget. Verksamhet överförd till centrala affärsområden.

Statens järnvägar. III distriktet (Malmö)
HISTORIK ÖVER DISTRIKTEN: 1897 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distrikten fick en självständig roll under ledning av Distriktsförvaltningen. 2. En distriktschefsbefattning inrättades och ersatte trafikdirektörsbefattningen. 3. Byråavdelningen ombildades till Administrativa avdelningen. 4. Ändrad distriktsindelning.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1898-01-01: Ombildade från trafikdistrikt vid 1897 års omorganisation. Antalet minskade från 5 till 4.
1902-01-01: Antalet distrikt ökade från 4 till 5.
1908-01-01: 1907 års omorganisation genomförd.

Distriktsförvaltningen: Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för ban- och maskinavdelningarna.

1898-01-01: Bildad vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Administrativa avdelningen: Linjeorganisation för administrativa, juridiska och ekonomiska ärenden inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare.
1898-01-01: Ombildad från Byråavdelningen vid 1897 års omorganisation.
1908-01-01: Indragen vid 1907 års omorganisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Banavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Inom avdelningen fanns ett antal bansektioner med en baningenjör (Biö) som chef.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1902-01-01: Bansektionerna omvandlades till regionala förvaltningsenheter.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Maskinavdelningen: Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md).
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Trafikavdelningen: Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Distriktschefen fungerade som avdelningsföreståndare och distriktschefsexpeditionen ingick i avdelningen.
1898-01-01: Fortsatt verksamhet från 1863 års organisation.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation. Verksamhet överförd till Distriktschefsexpeditionen.

1907 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktschefen fick en tydligare chefsroll och avlastades rollen som avdelningsföreståndare. 2. Distriktschefsexpeditionen fick en från Trafikavdelningen fristående ställning samt övertog Administrativa avdelningens verksamhet. 3. Trafikavdelningen erhöll en särskild föreståndare. 4. Expeditioner bildades för respektive avdelningsföreståndare.

Distrikt: Linjeorganisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom ett geografiskt område. Distriktschefen (Dc) tjänstgjorde på distriktschefsexpeditionen (Dcx) och var organisatoriskt underställd generaldirektören.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.

Distriktsförvaltningen (Df): Beslutsorgan för viktigare ärenden. Ledamöter var distriktschefen samt föreståndarna för Ban-, Maskin- och Trafikavdelningarna. 1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1918-01-01: Förrådsintendenten tillkom som ledamot.
1919-01-01: Distriktssekreteraren tillkom som ledamot. 1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation.

Distriktschefsexpeditionen (Dcx): Distriktschefens kansli.
1908-01-01: Bildad vid 1907 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Administrativa avdelningen och Trafikavdelningens distriktschefsexpedition.
1928-07-01: Ombildad till distriktskansli vid 1928 års omorganisation.

Distriktssekreterare (Ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (Mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

Banavdelningen (B): Linjeorganisation för drift och underhåll av anläggningar i form av bana, byggnader, teleförbindelser och liknande inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på bandirektörsexpeditionen (Bdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en bandirektör (Bd). Fältverksamheten var organiserad i bansektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Maskinavdelningen (M): Linjeorganisation för drift och underhåll av rullande materiel, dragkraftens tillhandahållande samt förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på maskindirektörsexpeditionen (Mdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en maskindirektör (Md). Fältverksamheten var från 1909 organiserad i maskinsektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation.
1909-01-01: Fältverksamheten organiserad i maskinsektioner.
1918-01-01: Distriktsverkstäderna avskilda och ombildade till huvudverkstäder vid omorganisation av verkstadsdriften. Förrådshållningen överförd till Förrådsavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Distriktsverkstad.

Trafikavdelningen (T): Linjeorganisation för transport av resande och gods med tillhörande redovisning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på trafikdirektörsexpeditionen (Tdx) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en trafikdirektör (Td). Fältverksamheten var organiserad i trafiksektioner.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet från 1897 års organisation. En särskild befattning som avdelningsföreståndare inrättades.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Förrådsavdelningen (Fd): Linjeorganisation för förrådshållning inom distrikt. Avdelningsföreståndaren tjänstgjorde på förrådsintendentkontoret (Fdintk) och var organisatoriskt underställd distriktschefen. Befattningen upprätthölls av en förrådsintendent (Fdint).
1918-01-01: Bildad vid omorganisation av förrådshållningen. Verksamhet övertagen från Maskinavdelningen.
1928-07-01: Indragen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet överförd till distriktschef och distriktskansli.

Lokala förvaltningsenheter: Huvudförråd.

1928 ÅRS ORGANISATION MED VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR:

1. Distriktsförvaltningen ersattes med en linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen. 2. Mellannivån i form av distriktens ban-, maskin- och trafikavdelningar indragen.

Distrikt: Sammanhållande organisation för regionala och lokala förvaltningsenheter inom avgränsat område. Distriktschefen (dc) tjänstgjorde på distriktskansliet (dkl) och var organisatoriskt underställd generaldirektören. Fältverksamheten var organiserad i sektioner (regionala förvaltningsenheter). Antalet distrikt varierade och gränsdragningen var föremål för justeringar. Indelning vid respektive års slut redovisas i den årligen utgivna publikationen Drifttjänststatistik.
1928-07-01: Fortsatt verksamhet från 1907 års organisation. En linjeorganisation organisatoriskt underställd distriktschefen infördes. Distriktsförvaltningen samt ban-, maskin- och trafikavdelningarna indragna.
1932-07-01: Förrådshållningen överfördes från distrikten till Förrådsbyrån.
1941-09-01: Elektroverksamheten organiserades i elektrosektioner.
1952-07-01: Signal- och televerksamheten organiserades i signal- respektive telesektioner.
1961-01-01: Biltrafikverksamheten organiserades i bilsektioner.
1962-07-01: Distrikten temporärt underställda Driftavdelningen vid 1963 års omorganisation.
1963-07-01: Bansektionerna temporärt avskilda och underställda Banavdelningen vid 1963 års omorganisation. Elektro-, signal- och telesektionerna temporärt avskilda och underställda Elektrotekniska byrån vid 1963 års omorganisation.
1964-04-01: IV distriktet indraget vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: I och II distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: III och V distrikten indragna vid 1963 års omorganisation.

Distriktskansli (Dkl): Distriktschefens kansli. Vid VIII distriktet tillämpades en förenklad förvaltning med distriktsexpedition (dx).
1928-01-01: Ombildat från distriktschefsexpeditionen vid 1928 års omorganisation. Verksamhet övertagen från bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna.

Kanslibaningenjör (kbiö): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende bansektionernas verksamhet. Kanslimaskiningenjör (kmiö) Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende maskinsektionernas verksamhet.

Kanslitrafikinspektör (kti): Tjänsteman med uppgift att biträda distriktschefen vid ärenden avseende trafiksektionernas verksamhet.

Biltrafikinspektör (blti): Tjänsteman med ansvar för drift av buss- och billinjer samt underhåll av fordon.

Telegrafingenjör (tliö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av fasta anläggningar för teleförbindelser och liknande.

Signalingenjör (siiö): Tjänsteman med ansvar för drift och underhåll av signal- och säkerhetsanläggningar.

Distriktssekreterare (ds): Ombudsman med uppgift att handlägga juridiska ärenden.

Militärassistent (mta): Officer med uppgift att handlägga försvarsärenden.

HISTORIK ÖVER III DISTRIKTET MALMÖ:

1898-01-01: Ombildat från 3:e trafikdistriktet vid 1897 års omorganisation. Nässjö-Katrineholm övertagen från 1:a trafikdistriktet.
1908-01-01: Fortsatt verksamhet i 1907 års organisation.

Omfattning 1898-01-01:
Malmö-Katrineholm.
Helsingborg-Göteborg
Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

Omfattning 1907-12-31:
Malmö-Katrineholm.
Helsingborg-Göteborg
Arlöv-Ängelholm, Billesholm-Landskrona och Åstorp-Höganäs.

1915-01-01: Gränsen mot I distriktet flyttad från Katrineholm till Mjölby.
1916-01-01: Gränsen mot II distriktet flyttad från Göteborg till Halmstad.
1918-01-01: Distriktsverkstaden i Malmö avskild och ombildad till huvudverkstaden Malmö vid omorganisation av verkstadsdriften.

1928-07-01: Fortsatt verksamhet i 1928 års organisation.
1958-01-01: Verksamhet övertagen från VI distriktet vid ändrad distriktsindelning.
1964-10-01: Indraget vid 1963 års omorganisation. Verksamhet överförd till 1 och 2 driftdistriktet samt 1 och 2 bandistriktet.

Statens järnvägar. Malmö marknadsregion med föregångare
HISTORIK ÖVER MARKNADSREGIONERNA MED FÖREGÅNGARE:

1963 års organisation, väsentliga förändringar:
Distrikten förlorade sin självständiga ställning direkt under generaldirektören. Verksamheten delades upp på ett ökat antal drift- och bandistrikt organisatoriskt underställda respektive avdelningschef.
Sektionsnivån slopades.
De lokala förvaltningsenheterna slogs successivt samman till större enheter betecknade områden.

Driftdistrikt (dd):
Trafikdrift, kundtjänst samt drift och löpande underhåll av lok, vagnar och annan rullande materiel. Driftdistriktschefen (ddc) tjänstgjorde på driftdistriktsexpeditionen (ddx) och var organisatoriskt underställd Driftavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1964-04-01: Gävle och Sundsvalls driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-07-01: Borås, Göteborgs, Norrköpings, Stockholms och Örebro driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1964-10-01: Malmö, Växjö, Umeå och Luleå driftdistrikt bildade vid 1963 års omorganisation.
1973-07-01: Ombildade till trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Station (st)/Trafikområde (to).
Billinjegrupp (bllg)/Busslinjegrupp (blg).
Lokstation (lst)/Lokstationsområde (lo).
Vagnstation (vgst).
Färjedrift (fjd).

Antalet lokala förvaltningsenheter minskades successivt genom sammanslagning till större enheter. Järnvägsanstalterna sammanfördes till trafikområden. På motsvarande sätt bildades lokstationsområden.

1973 års organisation. Väsentliga förändringar:
Minskat antal distrikt.
Verkstadsregioner bildade.
Driftdistrikten ombildade till trafikdistrikt sedan driftverkstäderna överförts till verkstadsregionerna.
Huvudverkstäderna integrerade i verkstadsregionerna.
Huvudförråden integrerade i Ekonomiavdelningen.

Trafikdistrikt (td):
Trafikdrift, kundtjänst samt städning och avsyning av lok, vagnar och annan rullande materiel. Trafikdistriktschefen (tdc) tjänstgjorde på trafikdistriktsexpeditionen (tdx) och var organisatoriskt underställd Trafikavdelningen.
Gränsdragningen mellan distrikten var föremål för smärre justeringar.

1973-07-01: Ombildade från driftdistrikt vid 1973 års omorganisation.
1982-06-01: Trafikdistrikten blev organisatoriskt direkt underställda generaldirektören vid 1982 års omorganisation.
1983-02-01: Ombildade till marknadsregioner vid 1982 års omorganisation.

Lokala förvaltningsenheter:
Trafikområde (to).
Lokstation (lst).
Vagnstation (vgst).
Busslinjegrupp (blg).

1982 års organisation, väsentliga förändringar:
Trafikdistrikten ombildade till marknadsregioner som gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna.
Busstrafiken organiserad i bussregioner.
Regionala personalkontor bildade för att ge service åt alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område.

Marknadsregioner (MR):
Marknadsföring och produktion av transporter på järnväg av resande och gods samt bilforsling av gods till och från järnvägsterminaler. Marknadsregionchefen (CMR) tjänstgjorde på marknadsregionkontoret (MRK) och var direkt underställd generaldirektören. Marknadsregionerna utgjorde gemensam fältorganisation för Godstransport-, Persontrafik- och Tågdriftavdelningarna.

1983-02-01: Bildade vid 1982 års omorganisation genom omvandling av trafikdistrikten med smärre justeringar av geografisk omfattning. De lokala produktionsområdena placerades på samma organisatoriska nivå som övriga regionala enheter.
1988-07-01: Indragna vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionens och Godstransportdivisionens centrala och regionala affärsområden.

Lokala produktionsområden:
Trafikområde (TO).
Persontrafikområde (PO).
Persontrafikområde lokaltrafik (LPO).
Persontrafikområde fjärrtrafik (FPO).
Godstransportområde (GO).
Loktjänstområde (LO).
Konduktörstjänstområde (KO).
Vagntjänstområde (VO).
Trafikledningsområde (TLO).

Regionalt personalkontor (RPK):
Service till alla SJ-enheter inom respektive marknadsregions geografiska område med undantag för HK-enheter i Stockholm, styckegodsdivisionen, resebyrådivisionen, hälsocentralerna, förrådsregionerna samt färjetrafiken.

HISTORIK ÖVER MALMÖ MARKNADSREGION MED FÖREGÅNGARE:

Malmö driftdistrikt (1 dd):

1964-10-01: Bildat vid 1963 års omorganisation. Verksamhet övertagen från 10 och 27 maskinsektionen, 10, 11, 12 och 30 trafiksektionen, 3 bilsektionen, färjesektionen samt III distriktet.
1972-10-01: Anpassning till länsgränser.
1973-07-01: Ombildat till Malmö trafikdistrikt vid 1973 års omorganisation. Verksamhet överförd till Malmö verkstadsregion.

Malmö trafikdistrikt (M td):

1973-07-01: Ombildat från Malmö driftdistrikt vid 1973 års omorganisation. Verksamhet övertagen från Växjö driftdistrikt.
1983-02-01: Ombildat till Malmö marknadsregion vid 1982 års omorganisation.

Malmö marknadsregion (MR M):

1983-02-01: Ombildad från Malmö trafikdistrikt vid 1982 års omorganisation.
1988-07-01: Indragen vid 1988 års omorganisation. Verksamhet överförd till Persontrafikdivisionen och Godstransportdivisionen.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Statens järnvägar. Svenska Rederi AB Öresund (SE/GLA/16015)

Kontroll

Skapad	2002-12-19 00:00:00
Senast ändrad	2013-03-20 13:38:54

Arkiv (1 st)

Referenskod	Titel
Se även: SE/GLA/16015	Statens järnvägar. Svenska Rederi AB Öresund

Serier (52 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A	PROTOKOLL			Läsesal
A 1	Protokoll med bilagor	1951 – 1988
B	UTGÅENDE HANDLINGAR			Läsesal
B 1	Beslutskoncept	1969 – 1992	Serien i boxar. Koncept finns även i E 1 och F 1. Obervera: ej komplett serie.
C	DIARIER			Läsesal
C 1	Diarium till handlingar ordnade efter sakgruppsnummer	1943 – 1992	Serien i boxar. Sökingång till serie F 1, F 3, och F 4 B. För åren 1943-1972 se C 2 A.
C 2	REGISTER TILL DIARIER ORDNADE EFTER SAKGRUPPSNUMMER			Läsesal
C 2 A	Sakgruppsnummerregister i numerisk ordning	1943 – 1992	Serien i boxar om ej annat anges. Sökingång till serie F 1, F 3, och F 4 B.
C 2 B	SAKGRUPPSNUMMERREGISTER I ALFABETISK ORDNING			Läsesal
C 2 BA	Sakordsregister	1946 – 1992	Serien i boxar om ej annat anges. Sökingång till serie F 1, F 3, och F 4 B.
C 2 BB	Ortsregister	1975 – 1991	Serien i boxar. Sökingång till serie Sökingång till serie F 1, F 3, och F 4 B.
C 2 BC	Namnregister	1975 – 1992	Fysiska och juridiska personer. Serien i boxar. Sökingång till serie F 1, F 3, och F 4 B.
D	LIGGARE OCH REGISTER			Läsesal
D 1	SKEPPS- OCH MASKINDAGBÖCKER			Läsesal
D 1 A	Skeppsdagböcker	1909 – 1991	Serien i boxar om ej annat anges. I vissa fall har flera dagböcker förts parallellt. Observera: serien ej komplett. Många dagböcker saknas.
D 1 B	Maskindagböcker	1909 – 1992	Serien i boxar om ej annat anges. I vissa fall har flera dagböcker förts parallellt. Observera: serien ej komplett. Många dagböcker saknas.
D 2	Tjänstematrikelkort	1945 – 1977
D 3	Dagsverksjournaler, övriga journaler och register	1946 – 1991	Serien i boxar, om ej annat anges. Vad gäller tågfärjan "Starke" kan det finnas flera dagsverksjournaler från samma år, då de förts parallellt. Se även F 7 D/16.
D 4	Statens järnvägars sakgruppsregister
E	INKOMNA HANDLINGAR			Läsesal
E 1	Inkommande handlingar och korrespondens	1961 – 1974	Serien i boxar. Handlingar från år 1970-1971 saknas.
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR			Läsesal
F 1	Handlingar ordnade efter sakgruppsnummer	(1915) 1942 – 1992	Serien i boxar. Handlingarna är ordnade efter SJ:s tryckta sakgruppsnummerregister (dossiéplan). Diarium och register till handlingarna finns i serie C 1 och C 2. Observera: nytt sakgruppsnummersystem från 1975.
F 2	Handlingar rörande ång- och tågfärjor	1910 – 1961	Serien i boxar.
F 3	Handlingar rörande haverier	1956 – 1985	Serien i boxar. Diarium och register till vissa av handlingarna finns i serie C 1 och C 2. Se även F EA/14 och F 4 F/8.
F 4	HANDLINGAR OCH RITNINGAR RÖRANDE SPECIFIKA TÅGFÄRJOR			Läsesal
F 4 A	Handlingar och ritningar rörande tågfärjan "Malmöhus"	1940 – 1970	Serien i boxar. Tågfärjan hade även beteckningen "m/s 219".
F 4 B	Handlingar och ritningar rörande tågfärjan "Trelleborg"	1955 – 1970	Serien i boxar. Färjan hade även byggnadsnummer 336. Diarium och register till handlingarna i volym 8-13 finns i serie C 1 och C 2.
F 4 C	HANDLINGAR OCH RITNINGAR RÖRANDE TÅGFÄRJAN "SKÅNE"			Läsesal
F 4 CA	Handlingar rörande tågfärjan "Skåne"	1961 – 1969	Serien i boxar. Färjan hade även byggnadsnummer 275.
F 4 CB	Ritningar rörande tågfärjan "Skåne"	1964 – 1967	Serien i boxar. Färjan hade även byggnadsnummer 275. På baksidan av boxarna finns ett ritningsrergister.
F 4 D	HANDLINGAR OCH RITNINGAR RÖRANDE TÅGFÄRJAN "DROTTNINGEN"			Läsesal
F 4 DA	Handlingar rörande tågfärjan "Drottningen"	1964 – 1973	Serien i boxar. Färjan hade även byggnadsnummer 280. Se även F 3/5.
F 4 DB	Ritningar rörande tågfärjan "Drottningen"	1965 – 1968	Serien i boxar. Färjan hade även byggnadsnummer 280.
F 4 E	HANDLINGAR OCH RITNINGAR RÖRANDE TÅGFÄRJAN "GÖTALAND"			Läsesal
F 4 EA	Handlingar rörande tågfärjan "Götaland"	1969 – 1986	Serien i boxar. Tågfärjan hade även byggnummer 198. Se även F 3/5.
F 4 EB	Ritningar rörande tågfärjan "Götaland"	1970 – 1973	Tågfärjan hade även byggnummer 198. På baksidan av boxarna finns ett ritningsregister.
F 4 F	Handlingar och mikrokort rörande nya tågfärjan "Trelleborg"	1982 – 1990	Serien i boxar. Tågfärjan hade även beteckningen "m/s 271".
F 5	Anbudshandlingar	1914 – 1990	Serien i boxar.
F 6	Seglingsrapporter och seglingsplaner	1940 – 1977	Serien i boxar.
F 7	PERSONALHANDLINGAR			Läsesal
F 7 A	Personalakter	1916 – 1992	Serien i boxar. Personalakterna sorterade i personnummerordning (preciserat i anmärkningskolumnen).
F 7 B	Kompletteringar till personalakter	1955 – 1991	Serien i boxar.
F 7 C	Tjänstgöringsintyg och anställningsuppgifter	1960 – 1992	Serien i boxar.
F 7 D	Övriga personalhandlingar	1929 – 1994	Serien i boxar.
F 8	Avtal och avräkningar	1959 – 1992	Serien i boxar.
F 9	Handlingar rörande byggnationer vid färjelägen	1935 – 1991	Serien i boxar.
F10	Projekt och utredningar rörande tågfärjedriften	1954 – 1987	Serien i boxar.
F11	Handlingar rörande tågfärjeleden Trelleborg-Sassnitz	1911 – 1989	Serien i boxar.
F12	Övriga ämnesordnade handlingar	1899 – 1991	Serien i boxar.
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR			Läsesal
Ö 1	Tidningsklipp	1937 – 1988	Serien i boxar.